Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Renässans för socialpedagogiken? En bok om socialpedagogisk bildning
I boken samlas idéer och tankar från olika tidsepoker som kan kopplas samman med socialpedagogiken. En samlad bild av socialpedagogikens framtid och möjligheter formuleras för att ge ämnet aktualitet och relevans för framtiden. Boken ger en aktuell bild av socialpedagogisk praktik och forskning i Sverige, kompletterad med internationella utblickar
Vetenskapligt medborgarskap och demokrati i två band
Recension:Författare: Göran Sundqvist och Linda SonerydTitel: Vetenskap och demokratiLund: Studentlitteratur (176 sidor), 2019. Författare: Linda Soneryd och Göran Sundqvist (redaktörer)Titel: Vetenskapligt medborgarskapLund: Studentlitteratur (263 sidor), 2019
Våga fråga och agera! Undervisnings- och lärandeaktiviteter om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i sjuksköterskeprogrammet vid Röda Korsets Högskola
År 2017 infördes ett nytt nationellt examensmål ”visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” enligt SFS 2017: 857, i högskoleförordningen (SFS 1993:100) för vissa utbildningsprogram, där sjuksköterskeprogrammet är inkluderat. Syftet med denna artikel är att presentera hur det nationella examensmålet har implementerats i sjuksköterskeprogrammet vid Röda Korsets Högskola. Först ges en översikt avseende relevanta undervisnings- och lärandeaktiviteter och hur de organiseras genom programmets utbildningsplan. I de avslutande reflektionerna presenteras den didaktiska Våga fråga och agera! -modellen. Modellen är en sammanfattning av Röda Korsets Högskolas tillvägagångssätt, det vill säga en stegvis progression i utbildningen från fakta, statistik, normer och värderingar, till att studenterna lär sig hur de kan upptäckta tecken på våld i komplexa kliniska situationer samt vikten av att ha mod att agera. Avslutningsvis är det vår uppfattning att ett tydligt upplägg är viktigt för att uppnå intentionerna med det nationella examensmålet, nämligen: Våga fråga och agera
Att skada sig själv - ett rationellt val i en problematisk kontext
Självskadande handlingar relateras ofta till psykisk ohälsa vilket medfört att de som skadar sig själva uppfattas vara i behov av psykologisk eller psykiatrisk behandling. Med hänvisning till att ett stort antal ungdomar skadar sig själva finns anledning att ompröva konnotationen mellan självskadande handlingar och psykisk problematik. För att förstå ungdomars självskadande handlingar bör dessa relateras till en sociokulturell kontext med fokus på unga människors handlingsutrymme. Att skada sig själv kan vara en strategi för att hantera de känslor som kan uppstå i problematiska situationer inom familj eller skola. Vi argumenterar för vikten av ett samhälleligt preventivt arbete för att motverka att ungdomar börjar skada sig själva, och menar att konkreta åtgärder i den sociala kontexten över kan stödja dem som redan börjat skada sig
Tarmläkande kost - framtidens medicin?
Bakterierna i våra tarmar spelar stor roll för vår hälsa och har visat sig påverka utvecklingen av flertalet kroniska sjukdomar med både en ökad permeabilitet i tarmväggen och dysbios som kliniska fynd. Med kost som verktyg kan vi snabbt själva påverka vår tarmflora; både dess innehåll och dess funktion. Två kostprogram som bygger på tarmens koppling till ohälsa och sjukdom är Specific Carbohydrate Diet (SCD) och Gut and Psychology Syndrome (GAPS). Många studier har visat att SCD är effektiv som del av behandling av inflammatorisk tarmsjukdom. GAPS grundar sig i mikrobiota-tarm-hjärnaxeln där tarmfloran har visat sig påverka neuropsykiatriska sjukdomar, hjärnan och vårt beteende. Fler större kliniska studier behövs, men utan direkta biverkningar av en kostförändring: har vi ett framtida behandlingskomplement rakt framför våra fötter
Ömsesidiga hjälporganisationer i Sverige uppvisar resiliens under covid-19-pandemin
Ömsesidiga hjälporganisationer i det svenska civilsamhället står för ett omfattande socialt stöd samt påverkansarbete till förmån för sina medlemmar. Som en följd av Folkhälsomyndighetens rekommendationer i samband med covid-19 pandemin, om social distansering för att förebygga smittspridning och att skydda personer i riskgrupper, har dessa organisationer behövt ändra sitt arbetssätt drastiskt. Syftet med denna studie var att studera hur ömsesidiga hjälporganisationer fungerade under covid-19 pandemin och spegla resultatet utifrån begreppet resiliens. Digitala intervjuer med nio representanter för ömsesidiga hjälporganisationer utfördes. Resultatet visar att det trots ändrade förutsättningar, fanns ett fortsatt stort engagemang och en vilja att fortsätta hjälpa och stödja sina medlemmar. Organisationerna visade kreativ problemlösningsförmåga och lyckades inom kort tid anpassa sina kontakter med medlemmarna till digitala alternativ eller andra innovativa lösningar. Resultatet diskuteras utifrån begreppet resiliens, och dess betydelse på både individ- och samhällsnivå
Om kunskapsframväxten till den medicinska matrevolutionen
När boken Jag och mina mikrober av Ed Young påannonseras skrivs att boken är en ögonöppnande och lustfylld resa in i mikroorganismernas värld. Ed Yong är av många ansedd som världens bästa vetenskapsjournalist. Här visar han hur människor och djur inte bara är individer, utan i sig hela ekosystem. ”Mer än fascinerande”. Vi är aldrig ensamma utan vi går alla omkring som levande ekosystem. Var och en av oss är en hel värld, en koloni full av liv. Detta myller av mikroorganismer formar vårt inre, skyddar oss från sjukdomar och påverkar vårt beteende. De kan också hjälpa oss att förstå hur livet på jorden uppstod och utvecklades. Ed Yong är vetenskapsjournalist och skriver för The Atlantic. Han har även medverkat i Wired, New York Times, Nature, BBC och Guardian. Jag och mina mikrober är hans första bok
Utvecklingen av sjukdoms- och arbetsoförmågebegreppen under 2000-2020
The question concerning the content of the concepts of sickness and inability to work within the sickness insurance legislation has lately been of great interest of the reason that the insured person has had big difficulties getting reimbursed when sick. Large transfer costs have affected the social welfare field, where the individual will be placed when the possibilities to sickness benefits are lacking. Here the development of the latest two decades concerning the medical and legal content of the concepts of sickness and inability to work will be discussed and analysed in order to clarify where we stand today. Now actual legal changes (2021) in "the rehabilitation chains system" will also be object of analyses.Frågan om innehållet i sjukdoms- och arbetsoförmågebegreppen inom sjukförsäkringen har under senare år tilldragit sig stort intresse framför allt av den anledningen att den enskilde haft stora svårigheter att få ersättning vid ett sjukfall. Detta har bl.a. medfört stora övervältringskostnader på socialtjänsten, där den enskilde har hamnat, när möjligheterna till sjukpenning har uteblivit. Här nedan ska de två senaste decenniernas utveckling av de båda begreppens medicinska och rättsliga innehåll diskuteras och analyseras för att söka klargöra var vi står idag. Nu aktuella kagändringar (2021) i rehabiliteringskedjan blir också föremål för analys.
 
Att granska ett forskarutbildningsområde: Exemplet hälsa och välfärd, Mälardalens högskola
I ett drygt decennium har det varit möjligt för statliga och enskilda högskolor i Sverige att ansöka om att få inrätta forskarutbildning inom ett specifikt område. Fram till 2020 har 38 tillstånd beviljats och åtta av dessa har koppling till området hälsa och/eller välfärd. Sedan läsåret 2012/13 finns vid Mälardalens högskola (MDH) forskarutbildning inom detta område. Syftet med denna artikel är att beskriva och diskutera en granskning av hur området hälsa och välfärd återspeglas i de första 15 avhandlingarna. En kvalitativ deduktiv innehållsanalys genomfördes samt en bibliometrisk undersökning av innehållet i avhandlingarnas introduktion och diskussion. Utifrån granskningen diskuteras resultatet men också hur den metodik som tillämpats kan vara relevant för granskning av avhandlingar även vid andra högskolor med ett specifikt forskarutbildningsområde.
Fekal mikrobiota transplantation - En nygammal behandling
Obalans i tarmens mikrobiota (dysbios) i form av diarréer efter antibiotikabehandling är ett välkänt och svårbehandlat tillstånd. Det mest effektiva sättet att bota är att återskapa balansen i tarmfloran genom att tillföra en ”frisk tarmflora” från en frisk donator i form av en avföringstransplantation. Olika tekniker har utvecklats och vi beskriver bruk av odlad tarmflora (Anaerobic Cultivated Human Intestinal Microbiota, ACHIM). ACHIM har framgångsrikt använts för att behandla antibiotikarelaterade diarréer men också i studiesyfte vid en lång rad tillstånd såsom IBS och nu planeras bl a försök att påverka GUT-BRAIN-axeln hos patienter med alkoholbegär. Kulturen är fri från ESBL-gener och carbapenaser som etablerats efter milleniumskiftet, samt fri från SARS-CoV-2. Vi har visat att ACHIM kan påverka en påvisad eller antagen tarmdysbios. Gemensamt för dessa studier är att majoriteten av patienterna tillfrisknat snabbt och inga allvarliga biverkningar har rapporterats bortsett från mindre körningar i buken och flatulens några dagar