Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Pandemins läkarpatienter : Några narratologiska nedslag
Full text linkInterpreting narrative testimonies can increase understanding of how the COVID-19 pandemic affected healthcare workers both mentally and physically. In this article, we investigate some of the work related and existential difficulties doctors faced during the pandemic in terms of personal health and wellbeing. The article draws on some of the stories that were published in an American context during the pandemic years.Att läsa och tolka nedtecknade vittnesmål kan öka vår förståelse för hur covid-19-pandemin påverkade vårdpersonal både mentalt och fysiskt. I den här artikeln undersöker vi några av de jobbrelaterade och existentiella svårigheter som läkare mötte under pandemin när det gällde personlig hälsa och välbefinnande. Artikeln använder sig av några av de berättelser som publicerades i amerikansk kontext under pandemiåren
Kommentar: Michael Balint och allmänpraktikernas psykoterapeutiska roll
No full text"Drogen doktorn är det viktigaste läkemedlet i medicinsk praxis, men det är det läkemedel som fram till denna dag blivit minst studerat såväl i medicinen som i psykoanalysen." Upphovsmannen till dessa ofta citerade ord var Michael Balint, en ungerskfödd psykoanalytiker, verksam i Storbritannien från 1939 till sin död nyårsaftonen 1970. Han kom under denna period att spela en stor roll som nydanare och impulsgivare i första hand inom psykiatrin, men med återverkningar också på andra sjukvårdsområden. Det kanske väsentligaste i Balints arbete bestod härvid i, att han och hans medarbetare utarbetade kvalificerade psykoterapeutiska resurser som skall kunna omsättas i främst allmänläkarens verksamhet. Metoden utarbetades vid Tavistock-institutet, som i hög grad är knutet till Balints namn
Civilsamhällets bidrag till existentiell hälsa
No full textExistential health has become a disputed concept. In this article, I discuss possible connections between existential health and volunteer work based on the 2024 population survey of civic engagement at Marie Cederschiöld University. The respondents’ existential health is determined based on their self-report of belonging to society, being needed in society and being satisfied with the life they live. Based on these indicators, there is a correlation between good existential health and frequent volunteer work, where fellowship and action emerge as central aspects of the conceivable significance of volonteer work. Civil society can provide arenas for community as well as a space to speak and act according to one’s own beliefs. Non-profit organizations could also have the potential to contribute to existential health beyond economic benefit, societal benefit and dominant life ideals.Existentiell hälsa har kommit att bli ett omdiskuterat begrepp. I denna artikel diskuterar jag samband mellan existentiell hälsa och ideellt arbete utifrån 2024 års befolkningsundersökning av medborgerligt engagemang vid Marie Cederschiöld högskola. Respondenternas existentiella hälsa bestäms utifrån deras självskattningar av att vara tillhörig samhället, behövd i samhället och nöjd med det liv man lever. Utifrån dessa indikatorer finns ett samband mellan god existentiell hälsa och frekvent ideellt arbete, där gemenskap och handling framträder som centrala aspekter av det ideella arbetets tänkbara betydelse. Civilsamhället kan tillhandahålla arenor för gemenskap samt ett utrymme att tala och handla enligt sina egna övertygelser. Ideella organisationer skulle vidare kunna ha potential att bidra till existentiell hälsa bortom ekonomisk nytta, samhällsnytta och dominerande livsideal
Skolans frontlinjepersonal: En omvärldsspaning av arbetsplatsvåld i den svenska skolan
No full textThis article investigates workplace violence and school professional’s work environment in Swedish schools. The last decade the number of reported incidents of threats and violence in school have increased, yet incidents of serious violence is quite uncommon. Serious violence occurs most frequently in lower secondary school, but the most serious incidents have been reported in upper secondary school. The article also highlights that schools’ work environment is under-prioritized by school managements. Given that schools are a female dominated workplace this absence could be understood as lacking gender equity. Many teachers consider leaving the teacher profession due to the fear of being exposed to violence. Given the school’s future and democratic role this is an utterly problematic development. Supporting school personnel and an organization allowing open discussions is therefore vital.Föreliggande artikel tar sin utgångspunkt i en omvärldspaning avseende arbetsplatsvåld och skolpersonals arbetsmiljö i den svenska skolan. Under det senaste decenniet har antalet anmälda händelser av hot och våld i skolan ökat. Grovt våld tillhör emellertid ovanligheterna. Grovt våld förekommer mest frekvent på högstadieskolor, samtidigt har de allvarligaste rapporterade händelserna skett på gymnasieskolor. Artikeln belyser också att arbetsmiljöfrågor generellt är en underprioriterad fråga i skolan. Givet att skolan är en kvinnodominerad arbetsplats kan denna frånvaro förstås i termer av bristande jämställdhet. På grund av rädsla för att utsättas för arbetsplatsvåld är det många lärare som överväger att lämna yrket. För skolans framtid och demokratiuppdrag är detta en ytterst oroväckande utveckling. Betydelsen av professionellt stöd till skolpersonal och en organisation präglad av ett öppet samtalsklimat är därför helt avgörande
Aktiebolagen - en invasiv art!
No full textÄr du bekymrad för den artificiella intelligensen? Då borde du vara ännu mer bekymrad för de transnationella företagen som i vissa fall redan tagit över det demokratiska beslutsfattande som vi fruktar att AI kommer att göra. Författaren Per Molander går i sin bok ”En invasiv art” systematiskt till väga när han beskriver uppkomsten av fenomenet ”juridisk person” och dess skepnad framför allt i form av aktiebolag, där en avgörande ingrediens är det begränsade ansvarstagandet
Sjukhusets roll i rehabiliteringsprocessen: Tekniken - stöd i rehabiliteringen
No full textDet är viktigt att teknikens möjligheter tillvaratages i rehabiliteringsverksamheten. Den anknytning av hjälpmedelsförsörjningen, som i vissa fall skett till läkemedelsförsörjningen är bland de framsteg som med uppmärksamhet bör följas i fortsättningen framhåller i nedanstående artikel Karl Montan, direktör för Handikappinstitutet
Hälsa och mångfald
No full textRecenserad bok: Hälsa och mångfald – ett kliniskt perspektiv. Författare: Solveig Ekblad och Erica Rothlind (red). Förlag: Liber AB, 2022, Stockholm
Hur påverkas vården av reformer om valfrihet, konkurrens och digitalisering: Användning av registerdata för benchmarking
No full textReforms in health care and variations in the organization and utilization of care have been studied for a long time at the Centre for Health Economics & Policy at LIME. A number of studies have been conducted based on health data registers covering individual patient groups as well as the entire population. The issues addressed include, among other things, efficiency and equity aspects of reforms related to freedom of choice and provider establishment, reimbursement principles and incentives, as well as various types of benchmarking of costs, care utilization, and quality both nationally and internationally. In these studies, data from national registers and information from Statistics Sweden (SCB) on socioeconomic status have been linked with regional registers in primary care and digital health care. This article presents methods that have been used in both international research collaborations and national assignments and projects with a selection of key results.Reformer inom hälso- och sjukvården samt variationer i organisation och vårdutnyttjande har under längre tid studerats inom Centrum för Hälsoekonomi & Policy vid LIME. Ett flertal studier har genomförts baserade på hälso-dataregister omfattande enskilda patientgrupper och hela befolkningen. De frågeställningar som berörts avser bland annat effektivitets- och jämlikhetsaspekter vid reformer om valfrihet och etablering, ersättningsprinciper och incitament, samt olika typer av benchmarking av kostnader, vårdutnyttjande och kvalitet såväl nationellt som internationellt. I studierna har data från såväl nationella patientregister som uppgifter från SCB om socioekonomisk status samkörts med regionala register inom primärvård och digital vård. I denna artikel redovisas metoder som använts i såväl internationella forskningssamarbeten som nationella uppdrag och projekt med ett urval av centrala resultat
LIME - där medicin möter samhällsvetenskap, humaniora och teknologi.
No full textHälso- och sjukvården står inför många komplexa utmaningar och möjligheter när det gäller befolkningens hälsa och dess fördelning. I mer än hundra år har Socialmedicinsk tidskrift varit ett forum för det flervetenskapliga kunskapsområdet socialmedicin. Utgångspunkten har varit ett socialt perspektiv på medicinen, som utvecklats till en akademisk disciplin, samhällsmedicin och folkhälsovetenskap. Utvecklingen vid universiteten kan ses som en alltmer specialiserad aktivitet där forskningsmetoderna påverkas av hur attraktiva frågorna är för publicering och citeringar. Det är bekymmersamt om oron är större i att inte bli publicerad än att ha något socialt meningsfullt att säga. För att kunna erhålla meningsfulla svar behöver medicinen möta andra kunskapsområden - inte minst för att kunna utveckla en mer patientorienterad, kontextrelevant och evidensbaserad verksamhet. Modern vetenskap har en tendens mot specialisering och fragmentering. Tvärvetenskaplig forskning är ett mångfacetterat fenomen som kan fungera som en motvikt mot dessa trender. Disciplinära gränser utgörs av skillnader i teori och metod, och delvis av en organisatorisk, social och kulturell dimension
Helhetssyn med förhinder
Full text linkEn angelägen uppgift för vår tidskrift har under hela dess sekellånga liv har varit att anmäla, recensera och kommentera andra skrivna arbeten med socialmedicinsk relevans. När det därför nu föreligger en bok med titeln ” Drömmen om den moderna socialtjänsten. En biografi över Bengt Hedlén.” av Martin Börjeson, Premiss förlag, finns det tunga skäl att uppmärksamma denna