Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Hundraåringen som kom in från kylan – Om svensk socionomutbildning
No full textJag tar fram min trumpet och blåser en fanfar för socionomutbildningen som fyller ett hundra år. Det var tack vare kvinnorörelsen och fredsrörelsen som den kom till berättar seniorprofessorn i socialt arbete Hans Swärd vid Socialhögskolan, Lunds universitet, när jag ringer upp honom. Och ett spännande och uppfriskande samtal blev det
Mental distress in subjects who did, or did not, move from rural Sami core areas to cities in Norway: The impact of Sami ethnicity
No full textThe aim of the study was to compare the level of mental distress of Sami and non-Sami residents in rural Sami core areas with that of people who have moved from these areas to cities in Norway. Previous research on mental health among the adult Sami population has mainly been conducted in rural areas, and there is a knowledge gap concerning the mental health of urban Sami. This study has a cross-sectional design and is based on self-administered questionnaires in two different surveys: the SAMINOR 2 Questionnaire Survey (2012) and the survey From Rural to Urban Living (2014). The total analytical sample consists of 5942 individuals: 3955 rural participants (SAMINOR 2) and 1987 urban participants (From Rural to Urban Living). Chi-square tests, two-sample t-tests, and Wilcoxon’s rank sum tests were used for testing differences between the groups. Multiple linear regression analysis was applied to explore the association between place of residence and a continuous mental distress (HSCL-10) score. Logistic regression analysis was performed to explore the association between place of residence and the prevalence of mental distress, as defined as a HSCL-10 score of ≥1.85. The analyses were stratified by gender and Sami and non-Sami ethnicity. The results show that when comparing people who have moved to a city with people living in rural areas, differences in mental distress were found among non-Sami women only, with a lower level of mental distress in urban non-Sami women. In men, regardless of ethnicity and in Sami women, living in rural or urban areas did not make a difference in their mental distress status.
Key words: mental distress, HSCL-10, Sami, rural areas, urban areasThe aim of the study was to compare the level of mental distress of Sami and non-Sami residents in rural Sami core areas with that of people who have moved from these areas to cities in Norway. Previous research on mental health among the adult Sami population has mainly been conducted in rural areas, and there is a knowledge gap concerning the mental health of urban Sami. This study has a cross-sectional design and is based on self-administered questionnaires in two different surveys: the SAMINOR 2 Questionnaire Survey (2012) and the survey From Rural to Urban Living (2014). The total analytical sample consists of 5942 individuals: 3955 rural participants (SAMINOR 2) and 1987 urban participants (From Rural to Urban Living). Chi-square tests, two-sample t-tests, and Wilcoxon’s rank sum tests were used for testing differences between the groups. Multiple linear regression analysis was applied to explore the association between place of residence and a continuous mental distress (HSCL-10) score. Logistic regression analysis was performed to explore the association between place of residence and the prevalence of mental distress, as defined as a HSCL-10 score of ≥1.85. The analyses were stratified by gender and Sami and non-Sami ethnicity. The results show that when comparing people who have moved to a city with people living in rural areas, differences in mental distress were found among non-Sami women only, with a lower level of mental distress in urban non-Sami women. In men, regardless of ethnicity and in Sami women, living in rural or urban areas did not make a difference in their mental distress status
Språk- och kulturanpassad vård för samer - är det möjligt? Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i fyra regioner
No full textThis article describes some of the lessons that the Knowledge Network for Sami Health has learned in four years of working with Sami healthcare development. The article describes challenges and opportunities in the area, and sheds light on the potential for future development. The Knowledge Network for Sami Health is a collaborative effort between Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Jämtland Härjedalen, Region Dalarna, the Sami Parliament and multiple Sami organisations. The article provides an outline background of why healthcare needs to be adapted to Sami people. The article sheds light on the need for increased Sami cultural competence to improve the interaction and communication between Sami patients and those working in the health care system. Other identified challenges are geographic and linguistic accessibility, and the fact that the existing Sami competence amongst health care professionals has not been used in a purposeful way. The article ties into on-going change efforts for sustainable healthcare. Interesting areas of development that are being explored are: 1) Internal and external collaboration with municipalities, regions and across national borders that are central to addressing the challenges that exist with a language- and culture-adapted care. 2) Digital solutions as a possibility to make the existing Sami competence available and synergetic. 3) Sami participation as fundamental to confidence and trust.Denna artikel beskriver några av de erfarenheter som Kunskapsnätverket för samisk hälsa har gjort under fyra års arbete med samisk hälso- och sjukvårdsutveckling. Kunskapsnätverket för samisk hälsa är ett samarbete mellan Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Jämtland Härjedalen, Region Dalarna, Sametinget och ett flertal samiska organisationer. I artikeln ges en schematisk bakgrund till varför vården behöver anpassas till samer. Artikeln belyser behovet av ökad samisk kulturkompetens för att förbättra bemötande och kommunikation i vården. Andra identifierade utmaningar är att den befintliga samiska kompetensen inte tillvaratas på ett ändamålsenligt sätt i vården, samt geografisk och språklig tillgänglighet.
This article describes some of the lessons that the Knowledge Network for Sami Health has learned in four years of working with Sami healthcare development. The Knowledge Network for Sami Health is a collaborative effort between Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Jämtland Härjedalen, Region Dalarna, the Sami Parliament and multiple Sami organisations. The article provides an outline background of why healthcare needs to be adapted to Sami people. The article sheds light on the need for increased Sami cultural competence to improve the interaction and communication between Sami patients and those working in the health care system. Other identified challenges are geographic and linguistic accessibility, and the fact that the existing Sami competence amongst health care professionals has not been used in a purposeful way
Kvalitativ forskningsmetodik med samlade forskningserfarenheter i Sverige
No full textRecenserad bok: Kvalitativa metoder helt enkelt!Författare: Gunilla Klingberg och Ulrika Hallberg (red.)Förlag: Studentlitteratur AB, 202
Trafikmedicinsk överblick av tillämpade teorier och metoder: Studenters examensarbeten om polis- och ambulanspersonal
No full textDuring higher education, a significant number of degree reports have been reported during the period 2003-2020, where students have paid specific attention to traffic safety, emergency driving and risk-taking in connection with transport and relocation in road traffic environment. In the study, a total of 38 degree reports were analyzed from a traffic medicine perspective on subject choice, applied theories/concepts and scientific methods. 17 degree reports focused on ambulance personnel while other scientific work dealt with the working conditions of police personnel. The students' choice of subject is described on the basis of a basic scientific structure, the so-called the Haddon matrix. A result of the analysis shows that there has been a great deal of interest in road safety as well as injury prevention work and initiatives. The article also include questions about challenges with a continued focus on risk awareness and preventive perspectives and emergency driving with police vehicles and ambulance vehicles.Inom den högre utbildningen har det under perioden 2003-2020 redovisats ett betydande antal examensarbeten där studenter har uppmärksammat trafiksäkerhet, utryckningskörning och risktaganden i samband med transport och förflyttning i vägtrafiken. I studien har totalt 38 examensarbeten analyserats utifrån ett trafikmedicinskt perspektiv på ämnesval, tillämpade teorier/begrepp och vetenskapliga metoder. 17 uppsatser fokuserade på ambulanspersonal medan övriga vetenskapliga arbeten behandlade polispersonalens arbetsvillkor. Studenternas ämnesval beskrivs utifrån en vetenskaplig grundstruktur den så kallade Haddonska matrisen. Ett resultat av analysen visar att det funnits ett stort intresse för såväl trafiksäkerhet som skadeförebyggande arbete och insatser. Artikeln avslutas med diskussionsfrågor om utmaningar med fortsatt fokus på riskmedvetenhet och förebyggande perspektiv på riskmedvetenhet och utryckningskörning med polisfordon och ambulansfordon
Skolans gröna matlandskap. Elevers uppfattningar om och upplevelser av vegetarisk skolmat
No full textMed utgångspunkt i skolan som matlandskap syftar denna studie till att undersöka elevers uppfattningar om och upplevelser av den vegetariska skolmaten för att få en djupare förståelse för barns matval och hur det kan förändras. Tjugotre semi-strukturerade gruppintervjuer med 76 elever i tre skolor har analyserats. Resultatet visar att elevernas huvudsakliga skäl till att välja eller välja bort vegetarisk mat skiljde sig från vuxnas. Motståndet mot vegetarisk skolmat baserades inte på fördomar mot vegetarism, utan olika smak- och igenkänningsfaktorer. Istället för hälsomässiga och miljömässiga anledningar, så lyfte eleverna fram olika djuretiska skäl till att äta vegetarisk kost. Elevernas uppfattningar speglade hemmets normer och värderingar kring mat och ätande, snarare än deras kön. Slutligen diskuteras pedagogiska implikationer av resultatet.AbstractDrawing on the concept of school foodscape, the aim of this study is to examine pupils' perceptions and experiences of vegetarian school food in order to gain a deeper understanding of children's food choices and how it can change. Twenty-three semi-structured group interviews with 76 pupils in three schools have been analysed. The results show that the pupils' main reasons for choosing or rejecting vegetarian food differed from those of adults. Resistance towardsvegetarian school food was not based on prejudices against vegetarianism, but on various taste and recognition factors. Instead of health and environmental reasons, the pupils highlighted different animal ethical reasons. The students' perceptions reflected their families’ norms and values of food and eating, rather than their gender. Finally, pedagogical implications of the result are discussed
Moder matjord del 3: Att regenerera jordhälsa - alternativa visioner för framtidens hållbara lantbruk del 3
No full textDet moderna industrisamhällets jordbruksinnovationer har möjliggjort en explosionsartad befolkningsutveckling och givit stora delar av världen tillgång till billiga och effektivt producerade livsmedel. Men konsekvenserna av denna kortsiktiga och intensiva modell blir allt mer uppenbara i form av matjordar som eroderar bort, utarmas eller tappar sitt kolinnehåll; övergödande näringsämnen som läcker ut och förstör ekosystem; ändliga mineraler som bryts under allt mer osäkra geopolitiska förhållanden samt ett bidrag till växthuseffekten som är alldeles för stort, särskilt med den ökande konsumtion av animalier vi ser i världen idag. Vad finns det då för alternativa vägar framåt för världens matproduktion? Hur ska vi lyckas mätta de som redan idag är undernärda, för att inte tala om framtida generationer? Hur ska vi möta den ökade levnadsstandarden och efterfrågan på mer resurskrävande animalier?
Folkbildning som krishantering och krishantering som folkbildning
No full textDen svenska strategin för att hantera coronapandemin särskiljer sig internationellt. När andra länder stänger ner stora delar av samhället och beordrar medborgarna att stanna inne är istället Sveriges styrningsrationalitet en form av informations- och upplysningskampanj där medborgarna genom ökad kunskap förväntas frivilligt reglera sig själva för att minska den samhälleliga spridningen av viruset. Sveriges medborgare ska folkbildas snarare än hindras och förbjudas. Denna artikel bygger på intervjuer med 10 frivilligorganisationer och utforskar de ”utbildningspolitiska tankefigurer” som kännetecknar deras agerande under krisen. Artikeln visar att folkbildning blir sätt att hantera krisen på ett flertal sätt, genom att återge myndigheters budskap till grupper som annars kunde varit svåra att nå, men också att krishanteringen blir ett sätt att initiera utbildningsinitiativ på bred och fokuserad front, både inom organisationen och till dess målgrupper.The Swedish strategy for handling the coronavirus pandemic is internationally distinctive. While other countries shut down big parts of society and order citizens to stay at home, the Swedish approach is one of information and ”enlightenment” where citizens are expected to voluntarily regulate themselves. Swedish citizens are to be educated rather than prohibited. This article is based on interviews with 10 voluntary civil organizations, and explores the ”educational imaginaries” that signifies their actions during the crisis. The article shows that citizen education becomes a way to manage the crisis, by relaying governmental information to target groups that would otherwise be hard to reach, but also that the crisis becomes a way to initiate educational efforts both broadly and specifically, within the organization as well as towards its target groups