Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Global folkhälsa – Självklarhet eller ställningstagande
No full textDen 1 december 2019 bytte Institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet namn till Institutionen för global folkhälsa. Skälen till namnbytet var flera, såväl att institutionen sedan lång tid tillbaka har en omfattande forskningsverksamhet inom global hälsa, som att globala mekanismer och processer i allt högre utsträckning påverkar människors hälsa även på lokal nivå. De globala folkhälsofrågor som vi idag står inför är mer komplexa än tidigare och kräver tvärvetenskapliga ansatser. Förutom den humanitära och medmänskliga aspekten av att betona den globala folkhälsan har en tillräcklig hälsa för alla strategisk betydelse för världens utveckling. Folkhälsovetenskaplig forskning innebär studier av befolkningens hälsa i en föränderlig värld. Det går idag inte att bortse ifrån de globala mekanismer som påverkar folkhälsan och därför tycker jag det är viktigt att även lyfta fram det globala perspektivet i namnet på vår institution.
Når vi nå skal snakke om selvmord blant samer, hva er det viktig at vi snakker om?
No full textOmtale av: Jon Petter A. Stoor: Suicide among Sami: Cultural meanings of suicide and interventions for suicide prevention in Nordic parts of Sápmi.Författare: Hanne Haavind, professor emeritus ved Psykologisk institutt,Universitetet i Oslo
”Inställt tillsvidare”: Diakonernas arbete att hitta nya vägar ut under covid-19-pandemin
No full textArtikeln undersöker hur diakoner inom kyrkan kom att få en central roll i att snabbt omstrukturera kyrkans arbete för att möta den grupp som också skulle komma att bli den mest utsatta gruppen i covid-19-pandemin, nämligen de äldre. Genom intervjuer med fyra diakoner under våren 2020 analyseras hur de på ett mycket självständigt sätt ställde om sitt arbete utifrån de riktlinjer som kom. På detta sätt kunde de hantera covid-19-pandemin som ett ”heterogent element” och fortsätta erbjuda stöd och omsorg till de grupper som vänder sig till kyrkan. I artikeln argumenteras för att denna omställning byggde på att diakonerna redan innan pandemin såg sig och kyrkan som ett skyddsnät i kris och oro, när övriga samhället stänger ner eller inte lyckas erbjuda stöd till sårbara grupper
Samhällskritikens nödvändigheter – Om samhällsförbättrande texter i samtiden
No full textRecension: Författare: Arve Hjelseth och Aksel TjoraTitel: INNSPILL OG UTSPILL. Samfunnsviteren som samfunnskritiker.Oslo: Universitetsforlaget (152 sidor), 2020
Att arbeta med förövare – Hur gör Kriminalvården?
Get PDFArtikeln ger en överblick av principerna om risk, behov och mottaglighet (RBM) som ska genomsyra allt återfallsförebyggande arbete i Kriminalvården. Vidare beskrivs också kortfattat de samtalsstrategier som används av baspersonal i anstalt (Kompetent klientnära arbete, KKA) och i frivård. (Strukturerade samtal i frivården, Krimstics). Utöver detta ges en introduktion till Kriminalvårdens behandlingsprogram samt utbildningsprocessen för programledare (behandlare) med särskilt fokus på relationsbrotts- och sexualbrottsbehandling
En manual för normkritik - : Handfasta råd för en levande kunskapsbildning i svensk sjuksköterskeutbildning om kvinnors våldsutsatthet
No full textDet nya lärandemålet i sjuksköterskeutbildningen innebär att studenter ska visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Målet illustrerar behovet av att medvetandegöra och problematisera normer kring kön, makt och relationer. Med utgångspunkt i erfarenheter från Högskolan Väst föreslår vi i denna artikel normkritik som ett arbetssätt i utbildningen och formulerar handfasta råd. Undervisning om normer och makt kan förflyttas från att vara en perifer fråga driven av eldsjälar till gemensamt kollegialt ansvar med en central placering i varje kurs. Råden kan användas av ledare och lärare som vill erbjuda en sjuksköterskeutbildning där studenters förmåga att fråga, agera och ge våldsutsatta kvinnor en röst är ett centralt inslag
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer: - Ett vårdvetenskapligt perspektiv Högskolan i Borås
Get PDFVid sjuksköterskeprogrammet, högskolan i Borås har utbildningsplanens mål om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer skett genom integrering med huvudämnet vilket är vårdvetenskap. Denna integrering har bidragit till att fördjupa förståelsen för den våldsutsatta kvinnan och bidragit till att frågan om mäns våld mot kvinnor har integrerats på ett naturligt sätt under utbildningen. Vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld, livskraft, livsprojekt och livsmod bidrar till förståelse för hur livet kan te sig för den våldsutsatta kvinnan. Genom utbildningen tränar studenterna sin reflekterande förmåga vilket bidrar till att utveckla förmågan att lyssna till kvinnans- eller den våldsutsatta personens berättelse. Den vårdvetenskapliga teorin bidrar också till att studenternas kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer sker i en progression under utbildningen
Våld i nära relationer med inriktning mot socialt arbete: - Att kunna ta ansvar och vikten av kunskaper till både bredd och djup
Get PDFI den här artikeln presenteras och diskuteras, utifrån examensmålet i Högskoleförordningen om kunskaper och färdigheter i ämnet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, kursen Våld i nära relationer med inriktning mot socialt arbete på socionomprogrammet vid Karlstads universitet. Kursen genomfördes för första gången vårterminen 2019. Från politiskt håll ställs, för uppfyllande av examensmålet, krav på kunskaper hos undervisande personal på en bred nivå, vilket kan anses föreligga vid Karlstad universitet. För att korrekt kunna hantera våldsärenden krävs hos socionomer en bred förståelse i ämnet. För att uppfylla ovanstående krav har ambitionen varit att skapa en kurs med brett innehåll för att studenterna ska få med sig en god kunskapsgrund för det professionella arbetet
Fuskarna. Om Macchiarinis och andras svek mot vetenskapen
Get PDFRecenserad bok: Fuskarna. Om Macchiarinis och andras svek mot vetenskapen Författare: Kjell AsplundFörlag: Fri Tanke, 202
Erfarenheter från Region Stockholms telefonlinje om covid-19 på olika språk - Interkulturell kommunikation i samarbete mellan vård och civilsamhälle
No full textUnder två månader våren 2020 bedrev Region Stockholm en telefonlinje om covid-19 på olika språk bemannad av Transkulturellt Centrums hälsokommunikatörer. Syftet var att ge en allmän information om covid-19. Telefonlinjen var inte en sjukvårdsupplysning utan ett komplement till 1177, men gav den som ringde möjlighet att ställa frågor och samtala på sitt eget modersmål kring covid-19. Den regionala telefonlinjen övergick senare till att bli nationell. Trots ett omfattande informationsarbete om telefonlinjen var det en utmaning att nå ut till vissa språkgrupper. Vikten av samarbete med civilsamhället för att få kontakt med individer i grupper som riskerar stå utanför svensk myndighetsinformation blev tydlig. En Iärdom är att i krishantering behövs upparbetande kontakter och kommunikationsvägar inriktade på en välfungerande och inkluderande interkulturell kommunikation som når alla grupper i en befolkning.