Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Vad är ’fattigdom’ och hur bör den mätas?
No full textWe are used to headlines saying that poverty increases, but poverty has in fact not increased in Sweden since the 1990s. What has increased is instead the use of theoretically questionable and diluted measures of poverty. We describe the basic theories behind different types of poverty measures, and argue that we should use one that is grounded in ordinary people’s conception of poverty. Such measure should be based on the notion of shortage of economic or material resources, and be operationalised as either material deprivation or ‘absolute income poverty’, where incomes are related to socially determined necessities. Such a ‘pure’ poverty measure should complement but not be confounded with other important societal phenomena, such as inequality or level-of-living; differ from them in the definition just as they differ theoretically.Alla har sett de återkommande rubrikerna om att fattigdomen, alternativt barnfattigdomen, ökar. Men fattigdomen har faktiskt inte ökat sedan mitten av 1990-talet i Sverige. Det som har ökat är istället förekomsten av teoretiskt tvivelaktiga och urvattnade mått på fattigdom. Vi redogör för de grundläggande teorierna bakom olika fattigdomsmått och argumenterar för användandet av mått som är förankrade i vanliga människors uppfattning om fattigdom. Ett sådant mått bör utgå från brister i ekonomiska och/eller materiella resurser och operationaliseras som materiell deprivation eller som ’absolut inkomstfattigdom’, där inkomsterna relateras till olika socialt bestämda nödvändigheter. Ett sådant mer renodlat fattigdomsmått bör komplettera, men inte förväxlas med andra väsentliga samhällsfenomen, till exempel ojämlikhet och levnadsnivå; skilja sig från dem operationellt, precis som de skiljer sig teoretiskt
Kraften, kampen och växten – en bok om gåtfulla möten
No full textRecension
Recenserad bok: Det gåtfulla mötet. Tankar om funktionshinder och människors möten ur ett mångvetenskapligt perspektiv.Författare: Peter Brusén.Förlag: Égalité bokförlag, Malmö, 2021
10th Nordic Health Promotion Research Conference
No full textSustainability and the impact on health and well-being
14–16 June 2023 at Halmstad University, Swede
Om vikten att göra experiment inom hälso- och sjukvårdsforskningen
No full textThis article presents the importace of making clinical experiments in health services research. They can be made ethically Denna artikel belyser vikten av att göra kliniska experiment inom hälso- och sjukvårdsforskningen. De kan göras etiskt korrekt och med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Experimenten kan ge viktiga, nya kunskaper som till att börja med inte var uppenbara.Metodiska experiment gör det möjligt att pröva nya ideer innan de införs på bred front genom politiska beslut. Artikeln visar också prov på att aktiv, experimentell forskning kan mobilisera starka motkrafter. 
Social stressors and their association with psychosomatic problems among adolescents: Implications for school social work
No full textAvhandling av Victoria Lönnfjord, fil. dr i socialt arbete, institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet, Karlstad.E-post: [email protected]
Vad har hänt med den fysiska aktiviteten bland befolkningen under pandemin?
Get PDFCoronapandemin har lett till förändrade möjligheter till en hälsosam livsstil och individers utförande av fysisk aktivitet har påverkats, särskilt inom vissa grupper inom befolkningen. Artikeln nedan har ett folkhälsovetenskapligt perspektiv och utgår från resultaten ur en undersökning som genomfördes av Novus under december 2021 samt från aktuella debattartiklar relaterade till studien. Data analyserades av forskare som representerar forskningsområdena; Hållbart arbetsliv, Livsstil och hälsa, Hälsa och välfärd för människor i utsatta och sårbara livssituationer samt Hälso- och välfärdsteknik ur ett användarperspektiv, vid Mälardalens universite
Modell för Interaktiv Musikterapi
Get PDFThe aim of this paper is to present a general model for Interactive Music Therapy, adjustable to different groups of clients/patients, with the goal to contribute to better health and quality of life in a public health perspective. Music therapy is defined within a framework of systems theory, linked to theories of intrapsychological and interpersonal processes. Different approaches to music therapy are presented with theoretical foundation, described from a clinical perspective and linked to theories of bounding, play therapy and concepts such as arousal, vitality and emotions. The dimensions which form the model consist of: Values, User perspective, Implementation, Target groups, Interaction, Music as communication, Time and closeness, Interventions with music-painting-text-movement, Symbolization processes, Selection of music therapy methods, Competence and Evaluation.
Syftet med artikeln är att presentera en generell Modell för Interaktiv Musikterapi, som kan anpassas till olika grupper av klienter/patienter med syftet att utveckla en bättre hälsa och livskvalitet ur ett folkhälsoperspektiv, såväl gemensamt som målgruppsspecifikt. Begreppet modell står här för den samlade helheten av värderingar, teori, metod och praktik. Modellen har utvecklats utifrån mångårig klinisk verksamhet med en mängd olika målgrupper och är inspirerad av teoretiska aspekter runt musik, interaktion, kommunikation, anknytning och symboliseringsprocesser. Interaktiv Musikterapi består av olika dimensioner som värdegrund, brukarperspektiv, målgruppsanalys, implementering och samarbete, musik som kommunikation, interaktion, musik i tid och närhet, musikterapeutiska metodval, kreativa interventioner med musik, bild, text, lek och rörelse samt kompetens, handledning och utvärdering
Arbete med försörjning inom EU-finansierade insatser för fattiga EU-medborgare i Sverige
No full textMobility of poor people poses a number of challenges to the national welfare state. The article examines a contemporary example of poverty reduction within the EU: Fund for European Aid for the Most Deprived, FEAD. The aim of the article is to provide knowledge about how project staff in FEAD initiatives in Sweden frame their work to meet the needs of poor EU citizens, with a focus on work and self-sufficiency. On the basis of interviews with staff in FEAD projects, the analysis draws attention to how they describe and frame their work with supporting poor EU citizens in Sweden, by framing the problems and needs of the target group, as well as dealing with the frameworks guiding the FEAD activities.Fattiga människors rörlighet ställer den nationella välfärdsstaten inför en rad utmaningar. Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om hur verksamma inom fattigdomsbekämpande insatser i Sverige arbetar för att möta fattiga EU-medborgares behov, med fokus på arbete och försörjning. Artikeln baseras på intervjuer med personer verksamma i Fonden för europeiskt bistånd för de som har det sämst ställt, FEAD. Analysen riktar särskild uppmärksamhet mot hur projektpersonal beskriver sitt arbete med att stödja fattiga EU-medborgare i Sverige genom att dels in målgruppens problem och behov, dels hantera de riktlinjer som anger ramarna för FEAD-projektens verksamhet.
 
Familjeorienterat arbete inom vuxenpsykiatrin - ett område för hälso- och sjukvårdskuratorer
No full textSince 2010, children's need for information, advice and support when a parent has a mental illness must be taken into account in health care (HSL 2017: 30, 5:7). For health care professionals, the law supplement states that they need to initiate a family work, where the social worker can have an important role. Today, several suitable family interventions are available, but increased efforts are needed to implement these in the daily work. The aim with the following paper is to illustrate an important field of work for social workers in health care – family oriented work with a focus on children whose parents suffer from mental illness.Barns behov av information, råd och stöd när en förälder har en psykisk sjukdom ska sedan år 2010 beaktas inom hälso- och sjukvården (HSL 2017:30, 5 kap. 7 §). För hälso- och sjukvårdspersonal innebär lagtillägget att de i praktiken behöver initiera ett familjeorienterat arbete, där hälso- och sjukvårdskuratorns kompetens kan få en viktig roll. Det finns idag flera lämpliga familjeinterventioner, men det behövs ökade ansträngningar för att implementera dessa i det dagliga arbetet. Syftet med denna artikel är att belysa ett angeläget arbetsfält för hälso- och sjukvårdskuratorer – familjeorienterat arbete med fokus på barn som anhöriga till föräldrar med psykisk ohälsa
Socialt arbete vid suicidalt beteende inom psykiatrisk hälso- och sjukvård i Skåne - tidigare och aktuell psykosocial forskning
No full textA suicide is a personal tragedy also representing a major societal loss. The problems behind suicide are multifaceted and interventions are needed in many different domains of society, including a strong need for new health strategies. Health care counsellors with their interdisciplinary education provide them to contribute to a multifactorial perspective on suicide in both clinical and research settings. The aim of this study is to present a psychosocial perspective on suicidality by giving examples of our own research on this issue with clinical implications for psychosocial work in health care. Our conclusion is that the psychosocial perspective provides a valuable contribution to understanding and treating suicidal individuals and providing support to their significant others.Varje suicid är en personlig tragedi och representerar dessutom en omfattande samhällelig förlust. Problematiken bakom suicid är mångfacetterad och insatser behövs inom många olika domäner i samhället, bland annat finns ett stort behov av nya hälso- och sjukvårdsstrategier. Hälso- och sjukvårdskuratorn med sin tvärvetenskapliga utbildning har möjlighet att bidra till ett multifaktoriellt perspektiv på suicid såväl inom klinik som forskning. Syftet med denna artikel är att belysa fältet psykosocialt arbete med suicidnära individer inom hälso- och sjukvården med exempel från vår egen tidigare och pågående forskning mot bakgrund av övergripande kunskap om suicidalt beteende. Vår slutsats är att det psykosociala perspektivet ger ett värdefullt bidrag till att förstå och behandla suicidnära individer samt bereda stöd till deras närstående