Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Förändringar av oro, psykisk hälsa och förtroende för samhällsfunktioner under Covid-19
Get PDFSyftet var att beskriva människors oro, psykisk hälsa och förtroende för samhällsfunktioner under covid-19 i relation till kön och ålder, utifrån två datainsamlingar; april–maj, 2020 och februari-mars, 2021. Kvinnorna skattade mer rädsla än männen, gällande att själv eller någon nära anhörig skulle bli allvarligt sjuk eller få ekonomiska konsekvenser till följd av covid-19. Unga vuxna skattade mer psykiska besvär vid båda mättillfällena jämfört med de andra åldersgrupperna. Förtroende för samhällsfunktioner minskade vid andra undersökningen oavsett kön. Kvinnorna hade dock högre förtroende än männen. Förtroendet minskade för samtliga åldersgrupper, men var högst hos de äldre. Kunskaper om hur gruppers oro, psykiska hälsa och förtroende påverkas är viktiga för att identifiera riskgrupper, samt att utveckla anpassade stödinsatser till de med störst behov vid eventuella kommande kriser
Vårdarsång - En kommunikationsmetod med fokus att främja komplexa omvårdnadssituationer i vård av personer med demenssjukdom
Get PDFThis article is a review of studies with Music Therapeutic Caregiving (also known as Caregiver singing) in the care of persons with dementia. The term Music Therapeutic Caregiving, in Swedish, Vårdarsång, was developed in 2001 with the definition ”when caregivers sing for or together with persons with dementia during care”. Persons with dementia have difficulties in communicating, which commonly results in resistive behaviors or verbal or physical aggressiveness in interaction with others. These behaviors mainly occur during care situations that threaten integrity for example in various bathroom situations. Research of Music Therapeutic Caregiving has in research shown to solve these situations, as it becomes a way to communicate and thus a way for the person and caregivers to encounter and cooperate.Denna artikel sammanställer genomförda studier om Vårdarsång inom demensvård. Begreppet Music Therapeutic Caregiving, på svenska Vårdarsång, myntades år 2001 med definitionen ”när vårdare sjunger för eller tillsammans med personer med demenssjukdom under omvårdnad”. Som en del av sjukdomen har personer med demenssjukdom svårigheter att kommunicera. Detta resulterar ofta i beteenden som motsträvighet och verbal och fysisk aggressivitet i interaktion med andra. Dessa reaktioner är vanliga under vardagliga integritetshotande omvårdnadssituationer, såsom hjälp med kroppshygien och toalettbesök. Forskningresultat med Vårdarsång har visat sig kunna underlätta dessa situationer, då vårdarens sång för eller tillsammans med den demenssjuka ger förbättrad möjlighet till kommunikation, samarbete och genomförande av omvårdnadshandlingar
Hemisfärernas musik – ur barnets perspektiv. Barn kan och vill sjunga
No full textChildren can assimilate music. Newborn infants perceive music; premature infants improve their nutritional intake when exposed to lullabies; prefer consonant music to dissonant; prefer scales with unequal tone steps to an “out-of-tune sounding” scale with seven equal steps. At the age of 4 days the infant brain is activated like the adult with exposure to music following musical syntax, whereas syntax errors evoke a “chaotic” activation. Infants are relaxed by Infant Directed Speech and by lullabies. Children want to sing. This desire must be welcomed, with regard to the child’s physiological conditions. The child’s vocal cords are short and vulnerable. The spontaneous tone level is higher than in the adult; when singing in unison, a level comfortable for the child must be chosen. If the child tries to imitate the adult tone level, the result is blurred song, which may obstruct the child’s singing development and injure the voice. The Swedish Royal Academy of Music supports the important project “Children singing”.Barn kan tillgodogöra sig musik. Nyfödda barn uppmärksammar musik; prematura barns näringsintag effektiviseras av vaggsång; föredrar konsonant harmoniserad musik framför dissonans; föredrar skalor med olikstora skalsteg framför ”falskklingande” skala med sju likstora tonsteg. Hos 4 dagar gamla spädbarn aktiveras hjärnan på likartat sätt som hos vuxna vid åhörandet av musik harmoniserad enligt musikalisk syntax, medan syntaxbrott ger ”kaotiskt” aktiveringsmönster. Spädbarn avstressas av tilltalet ”mödriska” och än mera av vaggsång. – Småbarn vill sjunga. Sånglusten bör välkomnas, på barnets fysiologiska villkor. Stämbanden är korta och vulnerabla. Barnets spontana tonläge ligger högre än den vuxnes; vid gemensam sång måste ett för barnet bekvämt tonläge väljas. Om barnet försöker imitera den vuxnes tonläge uppkommer pratsång, som försvårar barnets sångliga utveckling och kan skada rösten. Kungl. Musikaliska Akademien driver ett angeläget projekt om Sjungande barn (https://www.sjungandebarn.se)
Spontansång och kommunikativ identitet
Get PDFThe purpose of the article is to draw adults’ attention to children’s spontaneous vocalizations and spontaneous singing and its importance for children’s relational, communicative and social development. The text emphasizes children’s (and everyone’s) innate singing ability and inherent inclination to communicate musically with body and voice. By affirming children’s (and others’) own musical and linguistic expressiveness, we can in both a simple and powerful way strengthen children’s (and others’) communicative identity.Artikelns syftet är att fästa vuxnas uppmärksamhet vid spontansången och dess betydelse för barns relationella, kommunikativa och sociala utveckling. Texten betonar barns (och därmed allas vår) medfödda sångförmåga och inneboende lust att kommunicera musikaliskt med kropp och röst. Genom att bejaka barns (och andras) egen musikaliska och språkliga uttrycksförmåga kan vi på ett både enkelt och kraftfullt sätt stärka barns (och andras) kommunikativa identitet
”Du kan väl ta fram gitarren och terapeuta lite grann”
Get PDFTeamwork is well known in Swedish healthcare, but the forms of teamwork, and thus also the role of the music therapist in a team, can diverge. Multidisciplinary teams working cross-professionally, is the most used and common description, but it is rare to distinguish between the different models inter- and transdisciplinary team model. Irrespective of model, it is crucial that the team’s various professions acknowledge and respect each other’s proficiency and professional areas. Attentive and mutual collaboration with a team colleague, in and through music, can, in an otherwise unsuccessful situation, create an opportunity to identify patients’ mood, cognitive, communicative, physical abilities and needs.The unique knowledge of .how and why music and music therapeutic interventions work, is fundamental for the music therapist’s practice and function in the team and for the clinical and therapeutic processes.Teamarbete är vanligt förekommande inom svensk sjukvård, men formerna för teamarbetet, och därmed även musikterapeutens roll i teamet, kan skilja sig åt. Multidisciplinära team som arbetar tvärprofessionellt är en vanlig beskrivning, men det är sällsynt att skilja på de olika arbetsmodellerna inter- och transdisciplinär arbetsmodell. Oavsett vilken modell som ligger till grund för teamarbetet är det avgörande med utvecklande diskussioner där teamets olika professioner förstår och respekterar varandras kompetens och yrkesområden.Nära samarbete med teamkollega, i och genom musik, kan i en annars resultatlös situation, öppna för möjligheten att identifiera patienters sinnesstämning, kognitiva, kommunikativa, fysiska förmågor och behov. Den unika kunskapen om hur och varför musik och musikterapeutiska interventioner påverkar är grundläggande för musikterapeutens arbete och funktion i teamarbetet vilket i vissa sammanhang kan vara en avgörande faktor i det kliniska patientarbetet och den terapeutiska processen
Fattigdomsrisker på vägen från skola till arbetsliv? Utvecklingen i Malmö som exempel
No full textThe transition from school to work is challenging for many young people, more or less extended and strewn with poverty risks. In this article, we examine how it has been possible to establish oneself in 2019 for those who went to fourth grade in Malmö in 2006. Malmö is of interest for several reasons. It is a city that has undergone a very extensive structural transformation, the share of young people with a foreign background is very high and there is extensive segregation. The survey is based on register data that are reported as comparisons between young people with different backgroundsÖvergången skola–arbetsliv är en utmaning för många unga, mer eller mindre utdragen och kantad av fattigdomsrisker. I denna artikel undersöker vi hur det har gått att etablera sig år 2019 för de som gått i fjärde klass i Malmö 2006. Malmö är av intresse av flera skäl. Det är en stad som genomgått en mycket omfattande strukturomvandling, andelen av de unga som har utländsk bakgrund är mycket hög och det finns en omfattande segregation. Undersökningen bygger på registerdata och redovisas som jämförelser mellan unga med olika bakgrund
Triviala tings moraliska makt. En studie av hur 1900-talets sinnessjukhus formades av praktisk administrering och socialt vardagsliv
No full textThere is an established view that 20th century help for people with severe mental illness consisted of medical psychiatric care in institutions. The public image of the institutions showed routines for investigating the inmates, diagnosing them and placing them in different wards, all of which were described as based on scientific systematic practice. This study shows another side of the activities of the institutions for people with mental illness. It shows that psychiatry came second and sometimes third, and that it was instead practical administration and parts of the social everyday life in contemporary Sweden that shaped the activities of the locked and large institutions. Could it also be that the practical arrangement and administration of the activity will not be a result of the design of the mental hospital; but instead it is the practical and administrative that in a reverse way shapes the mental hospital? This article is based on the idea that everyday, practical and at first glance bland things, in a very tangible way, contribute to the development of the mental hospital as a social phenomenon.Det finns en etablerad uppfattning att 1900-talets hjälp till människor med allvarlig psykisk ohälsa bestod av medicinsk psykiatrisk vård på institutioner. Den offentliga bilden av institutionerna visade upp rutiner för utredning av de intagna, diagnosticering av dem och placering av dem på olika avdelningar som alla beskrevs utgå från vetenskaplig systematisk praxis. Den här studien visar en annan sida av verksamheterna på institutionerna för människor med psykisk ohälsa. Den visar att psykiatrin kom i andra och ibland tredje hand, och att det istället var praktisk administrering och delar i det sociala vardagslivet i det samtida Sverige, som formade verksamheterna på de låsta och stora institutionerna. Kan det också vara så att det praktiska arrangemanget och administrationen av verksamheten inte blir ett resultat av mentalsjukhusets utformning; utan istället är det det praktiska och administrativa som på ett omvänt sätt formar mentalsjukhuset? Denna artikel bygger på tanken att vardagliga, praktiska och vid första anblick intetsägande saker, på ett mycket påtagligt sätt, bidrar till utvecklingen av mentalsjukhuset som socialt fenomen.  
Blodtrycket: Fingervisning om ett gott samhälle?
No full textHögt blodtryck är en viktig markör för hur det står till med oss. Det är en av de vanligaste faktorerna bakom hjärt- och kärlsjukdomar samt för tidig död och det påverkas inte bara av ålder och livsstil. Det är också känsligt för obehaglig stress. Har du svårt att få ekonomin att gå ihop? Är du ofrivilligt arbetslös? Har du en dålig och orättvis chef? Ja, då reagerar blodtrycket
Aktionsforskningen och de olika spänningsfälten – inblickar och fördjupningar
No full textRecenserad bok: Aktionsforskning – möjligheter, utmaningar och variationerFörfattare: Hanna Bertilsdotter-Rosqvist, Magdalena Elmersjö, Lisa Kings, (red.)Förlag: Studentlitteratur, Lund, 202
Temaledare: Hälso- och sjukvårdskuratorn - möjligheter och utmaningar i den moderna sjukvården
No full textHälso- och sjukvårdkuratorn har en särställning inom den svenska hälso- och sjukvården. Med sin socialvetenskapliga och interdisciplinära kompetens bevakar och adresserar kuratorn frågor angelägna inom det socialmedicinska sammanhanget. Genom att placera människans hälsa och sjukdom i en samhällelig kontext bidrar kuratorn med ett samhällsvetenskapligt perspektiv på, till exempel, vilka sjukroller som kan generera problematiska levnadsförhållanden och hur olika typer av sårbarhet påverkar mående. Det vill säga, med sin förankring i socialt arbetet har kuratorn unika förutsättningar för att se, stödja och behandla patienter och deras närstående. Mot denna bakgrund har vi välkomnat bidrag från olika discipliner med varierande metodologiska ingångar och frågeställningar. I numret samlar vi forskning om både interventioner och behandlingar, yrkesrollens funktion och utmaningar, och kritiska reflektioner över hälso- och sjukvårdskuratorns arbetsvillkor