Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Minskad alkohol- och cannabisanvändning bland ungdomar på Maria-mottagningar. En effekt av Coronapandemin?
No full textStudien belyser Coronapandemins eventuella betydelse för de 658 ungdomar som påbörjade behandling för alkohol- och narkotikaproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2020 vad gäller droganvändning och psykosocial situation jämfört med uppgifter för 2016-2019. I studien observeras flera parallella förändringar kring ungdomarnas alkohol- och cannabisanvändning som kan hänga samman med förändrade umgängesmönster till följd av en ökad social distansering under pandemin. Dessa positiva indikationer kan ställas mot en befarad ökad psykisk ohälsa de kommande åren
Göra socialpolitik
No full textFån Svinalängornas 1970-tal till situationen i dagens eftersatta miljonprogramsområden. För några decennier sedan talades om förorterna och deras problem med fattigdom, bristande integration och eftersatt fysiskt underhåll. Idag har gängkriminalitet, drogförsäljning, kriminella strukturer och våld blivit en framträdande del i beskrivningarna. Men allt annat som finns i dessa områden, hur talar vi om det?
Susanna Alakoski är socionom, författare, hedersdoktor vid Malmö universitet och innehar gästprofessuren i Moa Martinsons namn vid Linköpings universitet. Hon står bakom flera kritikerrosade böcker som ”Svinalängorna” och ”Oktober i Fattigsverige”. Susanna är en flitig röst i den socialpolitiska debatten med sin önskan att synliggöra eftersatta grupper och det sociala arbetet
Fattigvård och rösträtt. Motsättningar mellan sociala och politiska rättigheter i den tidiga välfärdsstatens Sverige
No full textPeople who taken in for long-term financial support and care at publicly funded poor relief institutions were excluded from suffrage in Sweden, even after the introduction of universal suffrage in 1921. Legislators justified the disenfranchisement on the grounds that this group of poor relief recipients were in a state of reduced self-governance, which, in turn, was considered to be in direct conflict with the idea of the autonomous political citizen. In this article, however, I suggest that this argument of dependency and lack of autonomy was based on a set of regulations that was already abolished once the new voting rights reform came into force.Den så kallade allmänna rösträtt som infördes i Sverige år 1921 inkluderade inte personer som var omhändertagna för långvarig försörjning av den skattefinansierade fattigvården – i praktiken ekonomiskt utsatta åldringar på ålderdomshemmen (då: fattigvårdsanstalter). Uteslutningen av denna grupp från rösträtten motiverades med hänvisning till deras beroendeförhållande till fattigvårdsmyndigheterna och inskränkta självbestämmanderätt – vilket i sin tur ansågs stå i direkt konflikt med idén om den självständige politiska medborgaren. I denna artikel föreslås dock att argumentationen byggde på ett regelverk som i själva verket var avskaffat när den nya rösträttsreformen trädde i kraft
Nordiskt och internationellt samarbete kring klassifikation av sjukdomar
No full textThe first true disease classification schemes were created in the mid-1700s, with Sweden initiating the oldest continuous demographic statistics system in 1749. During the 1800s, Nordic countries developed individual registers for cause of death and disease classification. Later, Nordic and international co-operation was formalized in the area of health statistics through the Nordic medicinal statistics committee (Nomesko) and the Nordic centre for classification in Uppsala with professor Björn Smedby as its first director. The Nordic collaboration has been characterised by both pragmatic solutions and disagreement. In this article, the Nordic and international collaboration on classification in the area of health is described.De första egentliga sjukdomsklassifikationerna tillkom i mitten av 1700-talet. År 1749 startade Sverige den äldsta kontinuerliga befolkningsstatistiken i världen. Under 1800-talet utarbetade de nordiska länderna var för sig egna listor över dödsorsaker och klassifikationer av sjukdomar. Så småningom byggdes det nordiska och internationella samarbetet ut inom det hälsostatistiska området. Genom den nordiska medicinalstatistiska kommittén (Nomesko) och det nordiska klassifikationscentret i Uppsala – med professor Björn Smedby som dess förste föreståndare – har de nordiska länderna aktivt deltagit i detta arbete. Det nordiska samarbetet har präglats av både pragmatiska lösningar och oenighet. I artikeln beskrivs det nordiska och internationella klassifikationssamarbetet inom hälsoområdet
The art of bouncing back – patient perspective on living with cancer
No full textAvhandling av Ulrika Sandén (2021). (Diss). Lund: Lunds universitet, institutionen för designvetenskaper.E-post: [email protected]
Biopsykosocialt perspektiv om funktionshinder – en antologi om att leva som andra
No full textRecenserad bok: Leva som andra. Ett biopsykosocialt perspektiv på funktionsnedsättning och funktionshinderFörfattare: Lisa Kilman, Josefine Andin, Håkan Hua och Jerker Rönnberg (red.)Förlag: Studentlitteratur, Lund, 202
Fimpar du, fimpar jag. Tobaksavvänjning för unga av unga
Get PDFUnder 2016 till 2020 pågick ett projekt med att ta fram och pröva en tobaksavvänjning för unga i Region Kronoberg. Den kallades ”Fimpar du, fimpar jag” och vände sig till 16–29-åringar. Modellen utformades tillsammans med unga som var tobaksbrukare. Tobaksavvänjningen leddes av en MI-utbildad coach (MI står för Motiverande samtal). De unga deltog tillsammans med en kompis som oftast också var tobaksbrukare. De träffades 7–8 gånger. Deltagarna var nöjda med tobaksavvänjningen. Vid avslutningen var tre deltagare tobaksfria och fem deltagare använde mindre tobak än innan. Sex månader senare var två deltagare fortfarande tobaksfria. Modellen där deltagarna har inflytande och är delaktiga samtidigt som de får stöd, uppmuntran och feedback av en coach uppfyller Socialstyrelsens krav för kvalificerad rådgivning. Modellen behöver fortsätta att användas och studeras för att kunna fastställa dess effekt på tobaksanvändning
Fattigdom i välfärden
No full textFör några år sedan tyckte sig det svenska Finansdepartementet, apropå den så kallade Agenda 2030, kunna slå fast att fattigdom i absolut mening är avskaffad i Sverige, även om delar av befolkningen har knappa resurser i förhållande till genomsnittet. Sveriges statistiska centralbyrå (SCB) menar däremot, med direkt anknytning till samma agenda, att Sverige saknar statistik över absolut fattigdom. Det motsägelsefulla i de båda påståendena kan ses som en ren lapsus. Eller som ett uttryck för ett mantra om den lyckade välfärdsstaten som avskaffade fattigdomen, så självklart att statistiska underlag är onödiga. Eller som två påståenden som egentligen inte talar mot varandra: att den absoluta fattigdomen är avskaffad har blivit så vedertaget så att det är själva skälet till att den inte studeras i Sverige.Men de två argumenten antyder också något som kan ses som en utgångspunkt för det här temanumret. Å ena sidan är fattigdom och dess eventuella närvaro en helt central fråga för varje välfärdsstat värd namnet. Det får Finansdepartementets utsaga om svensk fattigdom gestalta – den är avskaffad! Å andra sidan finns det kanske ett lite mer återhållsamt och kritiskt granskande intresse kring svensk fattigdom som Statistiska centralbyråns torra konstaterande möjligen kan illustrera. Hur som helst kommer artikelförfattarna att visa att det knappast finns några entydiga svar
10th Nordic Health Promotion Research Conference
No full textSustainability and the impact on health and well-being
The 10th Nordic Health Promotion Research Conference will focus on UN Agenda 2030 and the impact on health and well-being in the sustainability goals. The conference will emphasise Goal 3 – but also how it is impacting the other 16 goals. How can Agenda 2030 be understood from a health promotion perspective, and what efforts must be made to maintain sustainability beyond 2030