Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Recension: Att göra kurator
No full textRecenserad bok: Kurator inom hälso- och sjukvård (upplaga 3)Författare: Annika Lundin, Inger Benkel, Gerd de Neergaard, Britt-Marie Johansson och Charlotta ÖhrlingFörlag: Studentlitteratur, Lund, 201
Den svenska COVID-19-strategin. Betydelsen av svensk konsensuskultur och massmediastruktur
Get PDFSyfte: Diskutera konsensuskultur och massmediastruktur i Sverige i relation till rapporteringen i massmedia om covid-19-pandemin och den svenska strategin under våren 2020. Metod: Diskussion av förutsättningarna för svensk massmedias granskning av den svenska strategin våren 2020.Resultat: Bland andra Frode Forland, den norska motsvarigheten till den svenske statsepidemiologen, har påtalat avsaknaden av kritiska frågor från svensk massmedia vid myndigheternas presskonferenser avseende den svenska strategin under våren 2020. Frågorna från svensk massmedia till framför allt Folkhälsomyndigheten men även övriga myndigheter blev sedan mera kritiska under hösten, när det visade sig att den andra vågen blev mycket allvarligare än något scenario Folkhälsomyndigheten förutspått. Konklusion: En djupare vetenskaplig granskning av svensk massmedias roll i granskningen av strategin under våren 2020 är nödvändig eftersom konsekvenserna för folkhälsan och socioekonomiska skillnader i hälsa kan vara stora
Musik och makt - Ett kritiskt perspektiv på deltagande, musikalisk agens och samhandling
Get PDFThis article presents theories and concepts useful for critical reflections of the connection between music, health, and wellbeing. Departing from theories of music sociology and discourse psychology opportunities for musical action in practice are at the fore. Here the concept of musical agency is presented as an important prerequisite for a health promoting and ethical performance of the music therapeutic practice. Along with the concepts of intersubjectivity and co-action, the communicative, social, and cultural aspects of the medium of music is further emphasized. Here the importance of shared actions and relations are also made visible. To counter issues of power and ethical dilemmas in practice the text argues the need for critical reflections on ideas governing the music therapeutic views of music, health, and wellbeing.I artikeln presenteras teorier och begrepp användbara för kritiska reflektioner över sambandet mellan musik, hälsa och välbefinnande. Med avstamp i musiksociologisk och diskurspsykologisk teori fokuseras musikaliska handlingsmöjligheter i den musikaliska praktiken. Här presenteras bland annat begreppet musikalisk agens som en viktig förutsättning för en hälsofrämjande och etiskt försvarbar musikterapeutisk iscensättning. Med begreppen intersubjektivitet och samhandling betonas musikmediets kommunikativa, sociala och kulturella aspekter ytterligare. Här synliggörs även vikten av delade handlingar och relationer. För att motverka makt och etiska dilemman i praktiken argumenterar texten för kritiska reflektioner över de idéer som verkar styrande för det musikterapeutiska fältets uppfattningar om musik, hälsa och välbefinnande
Musikterapi inom svensk hälso- och sjukvård: En nationell översikt
Get PDFMusic therapy in national Swedish healthcare is a developing area due to international and national research together with clinical practice, information, and persistence. Swedish healthcare, however, differentiate across the country, including patients’ ability to receive music therapy interventions. This may be caused by uncertainty around the country about what music therapy is, inexperience of results from music therapy, unfamiliarity of in which areas music therapy can be helpful, and hesitation about degree of evidence. Unfortunately, this uncertainty causes difficulties for patients around the country. Equal care is not achievable as long as the attitude to, and the possibility of being offered music therapy, as well as access to trained music therapists, varies. In contrast to this, it is also described how music therapy has, for more than 20 years, had an obvious place within a national specialist care unit.Musikterapi inom svensk hälso- och sjukvård är på frammarsch. Internationell och nationell forskning i samklang med kliniskt praktiskt arbete, information och målmedvetenhet har tillsammans bidragit till detta. Svensk hälso- och sjukvård ser dock olika ut över landet vilket omfattar även patienters möjlighet att erhålla musikterapeutiska insatser. Bidragande till denna skillnad kan vara att det förekommer viss osäkerhet runt om i landet om vad musikterapi är, vad musikterapi konkret kan bidra med, inom vilka områden musikterapi kan vara till hjälp samt tveksamheter kring grad av evidens. Denna osäkerhet orsakar dessvärre svårigheter för patienter runt om i landet att erbjudas en jämlik vård då synen på, och möjligheten att erbjudas musikterapi, samt tillgången på utbildade musikterapeuter ser mycket olika ut i våra regioner. Som kontrast till detta beskrives även hur musikterapi sedan drygt 20 år tillbaka har en självklar plats inom en nationell specialistvårdsenhet
Att jämföra dödsorsaksstatistik – nordiskt och internationellt
No full textComparing data on causes of death between countries is often problematic due to differences in collection, reporting, classification, and publication. Internationally, the WHO and other actors have long coordinated the collection and processing of this data, and the International Classification of Diseases (ICD) has since 1948 included instructions for this process.
Since the introduction of the ICD in the Nordic countries in the 1950s, differences in classification and publication have remained despite efforts to improve Nordic and international co-ordination. In 1987, a Nordic WHO-centre for the classification of diseases was established. The centre was led by Björn Smedby and would be prominent in the development of ICD. Over time, comparability within the Nordics and internationally has improved, and new information technology offers opportunities for further improvements.Att jämföra dödsorsaksstatistik mellan olika länder är ofta problematiskt på grund av exempelvis olikheter i dödsorsaksundersökning samt hur statistiken rapporteras, klassificeras och publiceras. Internationellt har WHO och andra aktörer sedan lång tid tillbaka samordnat hur dödsorsaksdata samlas in och bearbetas och den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD) har sedan 1948 innehållit anvisningar för hur insamling, klassificering och publicering ska ske.
De nordiska länderna införde ICD redan tidigt 1950-tal. Skillnader i klassificeringsregler och publicering kvarstod dock och genom åren har insatser genomförts för att förbättra den nordiska och internationella samordningen. År 1987 inrättandes ett nordiskt WHO-center för klassifikation av sjukdomar. Centret leddes av Björn Smedby och fick en framträdande roll i uppdateringen av ICD. Över tid har jämförbarheten ökat i Norden och internationellt, och ny informationsteknologi kan medföra möjligheter till ytterligare förbättringar
Björn Smedby: Ledde Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) i en viktig etableringsfas
No full textUnder åren 1993–1997 var Björn Smedby huvudsekreterare för Socialvetenskapliga Forskningsrådet, SFR. Huvudsekreteraren ledde då myndigheten tillsammans med en kanslichef så ett tungt ansvar vilade på Björn att verka för att SFR fortsatte att utveckla både vetenskaplig kvalitet och samhällelig relevans i de områden SFR hade i uppdrag att stödja. Trots sitt viktiga uppdrag som huvudsekreterare kunde Björn ändå fortsätta bidra inom sina huvudsakliga intresseområden – hälso- och sjukvårdsforskning, medicinsk språkvård och klassifikationsfrågor
Hälso- och sjukvårdskuratorer och dess legitimering – en långvarig process
No full textI maj 2013 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utreda behovet av en legitimation för kuratorer i hälso- och sjukvården (S2013/3447/FS) och under 2014 presenterades utredningen Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen 2014). Det blev det egentliga startskottet för det arbete som ledde fram till att svenska lärosäten numera utbildar kuratorer i hälso- och sjukvård och – kanske viktigare – att sådana kuratorer erhåller legitimation.
I 2022 års första ledare är vi tre författare. Magnus Karlsson, professor och chef för Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiölds högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola), Hans Swärd professor vid Socialhögskolan, Lunds universitet och Bo J A Haglund, redaktör för Socialmedicinsk tidskrift och professor emeritus vid Karolinska Institutet
Hälso- och sjukvårdskurator på IVA - en specialiserad yrkesroll som riskerar att bli personbunden
No full textPatients in the intensive care unit are in critical need of specialized medical treatment and care but also of psychosocial support. We conducted a qualitative interview study to explore the professional social work role in the ICU in relation to specific conditions and room for practice. Empirical data was analyzed through a sociological perspective on professions and role theory. The results reveal that the role develops through social negotiations but also according to how the social worker perceives and uses his/her room for practice. There is a risk that specialized competency is not integrated in the organization or profession at large but rather remains with the individual social worker. Further study of how professional social work roles in health care develop, and professional and organizational consequences is motivated.På intensivvårdsavdelningen vårdas personer med kritisk sjukdom som är i behov av både omfattande medicinsk behandling och omvårdnad och har behov av psykosocialt stöd. En kvalitativ intervjustudie genomfördes i syfte att undersöka hälso- och sjukvårdskuratorns yrkesroll på IVA i relation till förutsättningar och handlingsutrymme där. Analysen, som skedde i en växelverkan mellan utsagor och sociologisk professionsforskning och rollteori, visar att yrkesrollen utvecklas både i förhandling med omgivningen och utifrån hur kuratorn hanterar sitt handlingsutrymme. Det finns en risk att kuratorns specialiserade roll på IVA blir personbunden, d.v.s. att kompetens inte förs vidare i organisationen eller till professionellt socialt arbete. Resultatet pekar på ett behov av fortsatta studier av hälso- och sjukvårdskuratorns yrkesroll – hur rollen utvecklas och vad utvecklingen får för konsekvenser för profession och organisation
”När musiken ger näring” - Ungdomar och unga vuxna i musikterapi
No full textEating disorders affect the individual both physically and mentally and can also develop into a life-threatening condition. As a therapist, you need time, courage and patience when meeting people suffering from eating disorders. Approaching the individual from a holistic perspective means there are good opportunities for valuable meetings. The nutritive presence of music can help young people in their search for social belonging and identity. Studies have shown that music therapy can contribute to improved self-esteem and emotion regulation and reduce anxiety and depression symptoms as well as social exclusion. The clinical perspective of this article describes the work at a specialized outpatient clinic for eating disorder patients at a Child and Adolescent Psychiatric Clinic.
Ätstörningssjukdom påverkar individen till både kropp och själ och kan dessutom utvecklas till livshotande tillstånd. Som behandlare behöver man tid, mod och tålamod i bemötandet av personer som lider av ätstörning. Om man får kontakt med individen utifrån ett helhetsperspektiv finns goda möjligheter till rika möten. Genom näringen i musiken kan unga människor bli hjälpta i sökandet efter identitet och social tillhörighet. Studier har visat att musikterapi kan bidra till ökad självkänsla och förbättrad känsloreglering samt minska ångest, depressionssymtom och socialt utanförskap. Denna artikels kliniska perspektiv beskriver arbetet vid en specialiserad öppenvårdsmottagning för ätstörningspatienter vid en Barn- och Ungdomspsykiatrisk klinik
Maja. En reflektion musikterapeutiskt arbete med en ung patient med förvärvad hjärnskada
No full textThe article is about music therapeutic work with a young patient suffering from acquired brain injury. As a consequence of the brain injury the patient suffers from a diagnosed low consciousness. The article describes how certain communication can be achieved and developed through music therapeutic methods despite the low consciousness. The article highligts the possibilities of music to reach a person who otherwise has reduced opportunity for communication.Artikeln handlar om musikterapeutiskt arbete med en ung patient med förvärvad hjärnskada. Som följd av hjärnskadan lider patienten av en diagnostiserad låg medvetandegrad. Artikeln beskriver hur viss kommunikation kan uppnås och utvecklas genom musikterapeutiskt arbete, trots att patientens medvetandegrad räknas som låg. Artikeln visar på musikens möjlighet att nå en människa som annars har reducerad möjlighet till uttryck och kommunikation