Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Ett nordiskt perspektiv på forskning kring musik och hälsa
Get PDFIn this article, we summarize some features of the growing research in music and health conducted in Denmark, Finland, Norway and Sweden. The research traditions in the four countries have developed differently and complement each other. There is neurobiological and psychophysiological research with experimental elements, epidemiological investigations both of the prevalence in the population of people who experience music and the connection between musical activities and various aspects of health, as well as research on how different types of music listening and practicing music affect people psychologically and physiologically. Research on the role of music in emotional processing has also a central role in the field, as does the role of music in aging and in specific diseases. All of this has implications for music’s potential role in health work.Vi sammanfattar här några drag i den växande forskning om musik och hälsa som bedrivs i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Forskningstraditionerna i de fyra länderna har utvecklats olika och kompletterar varandra. Det finns neurobiologisk och psykofysiologisk forskning med experimentella inslag, epidemiologiska kartläggningar både av förekomst i befolkningen av musikupplevande och samband mellan musikaktiviteter och olika aspekter av hälsa samt forskning kring hur olika typer av musiklyssning och musikutövande påverkar människor psykologiskt och fysiologiskt. Forskning kring musikens roll i känslobearbetning har också en central roll i området, liksom musikens roll i åldrandet och vid specifika sjukdomstillstånd. Allt detta har bäring på musikens potentiella roll i hälsoarbete
Klingande närvaro i stilla ro. Barn och familjecentrerad utvecklingsstödjande musikterapi på en svensk neonatalvårdsavdelning
Get PDFThis article describes how child- and family-centered developmentally supportive music therapy can look like in a Swedish neonatal unit for families with premature born babies. Focus in the article is to describe the clinical work through some vignettes and to show the bearing components that the music therapy contains. These are: moments of peace and quiet, undemanding approach, presence, shared joyfulness, room for sharing both thoughts and feelings, emphasizing, illuminating and sharing the present moment.Denna artikel beskriver hur barn och familjecentrerad utvecklingsstödjande musikterapi kan gestalta sig på en svensk neonatalvårdsavdelning/neonatalmottagning för familjer med för tidigt födda barn. Artikeln fokuserar på att beskriva det kliniska arbetet genom några vinjetter och visa på de bärande komponenter som musikterapin består av. Dessa är: stunder av lugn och ro, kravlöst förhållningssätt, närvaro, lustfylld samvaro, utrymme för att dela tanke och känsla, att lyfta fram, belysa och dela det som sker här och nu.
Musikterapi för barn som går igenom stamcellstransplantation
Get PDFHematopoietic stem cell transplantation (HSCT) is a challenging treatment for severe hematological diseases and there is a need for supportive interventions. The doctoral studies evaluated both physiological and psychological parameters whether music therapy can be helpful for children during and after HSCT. The children in the music therapy group had significantly reduced heart rate in the evening compared to the control group (p< 0.001) and the children’s quality of life improved significantly after music therapy. Children’s and parents’ experiences of the interactive process during the music therapy intervention were also investigated. The participants described feelings of joy, recognition and were emotionally affected. The focus of this article is to present the second and third articles in the doctoral thesis. In conclusion: music therapy can be a complementary and effective intervention during and after HSCT for children.Hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) är en fysiskt och psykiskt påfrestande behandling för svåra hematologiska sjukdomar och det finns ett stort behov av stödjande interventioner. Doktorandstudierna utvärderade både fysiologiska och psykologiska parametrar huruvida musikterapi kan vara hjälpsamt för barn under och efter HSCT. Den randomiserade kliniska studien visade dels att barnen i musikterapigruppen hade signifikant reducerad puls på kvällen jämfört med kontrollgruppen (p< 0.001) samt att barnens livskvalitet förbättrades signifikant efter musikterapi. Den kvalitativa studien undersökte barnens och föräldrarnas erfarenheter av den interaktiva processen under musikterapiinerventionen. Tre teman presenterades: erfarenheter av kompetens och erkänsla av själv, interaktiv affektreglering som potential för förändring samt den terapeutiska relationens betydelse. Fokus i denna artikel är resultatet från artiklarna två och tre. Sammanfattningsvis: musikterapi kan vara en kompletterande och effektiv intervention under och efter HSCT för barn
Från vision till verklighet. Om MusikBojen och musikterapi på svenska barnsjukhus
Get PDFOnly a handful music therapists are working in children’s hospitals in Sweden. In the last five years the numbers have increased thanks to MusikBojen, a fund-raising volunteer organization which finances music therapists for children and adolescents both in hospitals and in child- and youth care. Previous research suggests that implementing music therapy in children’s hospitals is challenging and takes time. This article presents and thematizes the experiences from two music therapists employed at children’s hospitals with the financial support from MusikBojen. Their narratives confirm the notion that there are challenges, but also distinct success factors facilitated by the support from an organization such as MusikBojen, building relationships with the staff and being able to participate fully in the planning and care.Det arbetar endast ett fåtal musikterapeuter på barnsjukhus i Sverige. På senare år har antalet ökat tack vare insamlingsstiftelsen MusikBojen som finansierar musikterapi för barn och unga på barnsjukhus och inom barn- och ungdomsvård. Tidigare forskning visar att implementering av musikterapi i barnsjukvård är svårt och tar tid. I artikeln presenteras och tematiseras erfarenheterna från två av de musikterapeuter som anlitas av MusikBojen för att arbeta på barnsjukhus. Redogörelserna bekräftar att det finns utmaningar, men att det också finns en rad framgångsfaktorer för att etablera musikterapi på barnsjukhus, bland annat att det behöver finnas ett strukturellt stöd som stiftelsen MusikBojen, att det är viktigt att bygga goda relationer med övrig personal, att musikterapeuten deltar i psykosociala ronder och journalför musikterapisessionerna och att personalen får kunskap och egna upplevelser av musikterapi
Äldre män och musik som självterapi vid ensamhet och depression
Get PDFOlder men are overrepresented with regards to suicide, often tied to loneliness and/or untreated depression. These social challenges are connected to norms of masculinity not to show vulnerability or weakness, or to search for help for mental health issues. At the same time, music is a well-documented form of self-therapy and a common interest amongst many men. In a doctoral project on older men and music as a wellbeing resource it was found that both active music-making and music listening could strengthen the wellbeing of older men emotionally and socially (Lindblad, 2021). This article presents a deepened analysis of two of the informants from the project who have struggled with depression and who state that music has been lifesaving, although, interestingly, not during the darkest periods of depression.Äldre män är överrepresenterade när det gäller suicid vilket bland annat hänger samman med ensamhet och obehandlad depression. Det hänger i sin tur samman med maskulinitetsnormer kring att inte visa sig sårbar och svag, och att inte söka hjälp vid psykisk ohälsa. Samtidigt är musik en väl beforskad självterapi och ett vanligt intresse bland många män. I ett avhandlingsarbete om äldre män och musik som välbefinnanderesurs konstaterades att både aktivt musicerande och musiklyssning kunde stärka äldre mäns välbefinnande emotionellt och socialt (Lindblad, 2021). I den här artikeln presenteras en fördjupad analys av två av informanterna i avhandlingen. Båda har kämpat med djupa depressioner under livet och menar själva att musik har varit en livsnödvändig resurs, men beskriver också att musiken har ”tystnat” när det mentala mörkret varit som störst
Fysisk Aktivitet och Lektion i Kombination (FALK). Ett arbetssätt för mera fysisk aktivitet i skolan.
Get PDFFysisk aktivitet (FA) främjar hälsan hos såväl vuxna som barn. En stor andel av skolbarnen uppfyller inte rekommendationerna för FA. Få vetenskapliga studier har undersökt både effektivitet och genomförbarhet när det gäller skolbaserade insatser för att öka FA. Vi har utvärderat en metod vi kallar Fysisk Aktivitet och Lektion i Kombination (FALK). Två skolor deltog, en utgjorde kontrollgrupp (K), den andra interventionsgrupp (I). Totalt 164 elever i åldern 7–9 år bar stegräknare en vecka i sträck vid fyra tillfällen under två terminer. Utöver samma FA som K-gruppen så hade I-gruppen under dessa två terminer tre FALK-pass à 30 minuter varje vecka. Antalet steg per dag (SPD) och andelen elever med <10 000 SPD jämfördes. FALK resulterade i att I-gruppen fick fler SPD och mindre andel med <10 000 SPD. Slutsatsen är att ämnesintegrerad FA har önskad effekt och fungerar i praktiken. FALK kräver inga extra resurser, men det behövs en öppenhet för alternativa undervisningsmetoder
Om fattigdom och eftersatta bostadsområden
No full textDe allra flesta har fått det bättre i samhället under denna tid, men det finns grupper som halkat efter och stängts ute från den utveckling som de flesta tagit del av. Retoriken mot dem har hårdnat och de känner en stor oro och rädsla i sina bostadsområden.Under största delen av mitt yrkesverksamma liv som diakon i Svenska kyrkan, har jag arbetat i Stockholms söderförort. Områden präglats av hög arbetslöshet, höga sjuktal och en stor kulturell och religiös mångfald.
Diakon Pernilla Landin har arbetat 26 år i svenska kyrkan och mestadels som i socioekonomiskt eftersatta bostadsområden. Idag arbetar hon i Stockholms domkyrkoförsamling. Fackutbildning som socionom och grundläggande utbildning i psykoterapi
Civilsamhällets matdistribution – en ideal lösning på fattigdom och klimatkris?
No full textThe purpose of this article is to contextualize food distribution to better understand its significance for poor recipients, civil society organizations, and ultimately also the Swedish welfare model. The article highlights a change where an increased need for free or cheap food for poor groups is handled by an increased supply of food waste distributed by civil society organisations, a seemingly ideal and innovative solution to reduce poverty and the climate crisis. However, the results show tension and a duality between apparent beneficial effects (that food is not thrown away and that people in poverty get affordable food) and surprisingly serious potential side effects and underlying problems. The latter includes the transformation and risk of institutionalization of civil society's work, which may lead to diffusion of responsibility and a mix of institutional logic between public welfare, business, and civil society. In conclusion, a sustainability paradox takes shape, and it suggests that poverty and climate change may be two separate problems that require their separate solutions.Syftet med denna översiktsartikel är att sätta in matdistribution till personer i fattigdom i ett sammanhang, för att bättre förstå dess betydelse för mottagare, civilsamhällesorganisationer och i förlängningen även välfärdsmodellen i Sverige. Artikeln synliggör en förändring där ett ökat behov av kostnadsfri eller billig mat för fattiga grupper möts av ett ökat utbud av mat distribuerat av civilsamhället, en till synes ideal lösning för minskad fattigdom och klimatkris. Analysen visar dock på en spänning och en dubbelsidighet mellan synbart högst önskvärda effekter (att mat ej kastas och människor i fattigdom får mat för dagen) och förvånansvärt allvarliga potentiella bieffekter och underliggande problem. Till det senare räknas transformation och risk för institutionalisering av civilsamhällets arbete som innebär en diffusion av ansvar och mix av institutionella logiker mellan offentlig välfärd, näringsliv och civilsamhälle. Konklusionen blir att en hållbarhetsparadox tar form och att fattigdom och klimat kan visa sig vara två separata problem som kräver sina separata lösningar
Unmet need for mental healthcare among men in Sweden: Gendered pathways to care
No full textBakgrund: Många män i Sverige har någon gång i livet depression och ångestsjukdom, men möter barriärer till hälso- och sjukvården. Dessa kan uppstå på tre olika steg: 1) man upplever inte behov av vård trots symtom, 2) man söker inte trots upplevt behov, och 3) tycker inte att man fått den vård man behöver när man sökt. Det saknas dock forskning som undersöker om män i högre grad möter barriärer än kvinnor på alla dessa tre steg och om det är skillnader mellan grupper av män
Impacts of active transport on health with a focus on physical activity, air pollution, and cardiovascular disease
No full textDet övergripande syftet med den här avhandlingen är att analysera hur väl tidigare hälsokonsekvensbedömningar av överföring från bilresor till cykling har skattat luftföroreningsexponering och beräknat hälsoeffekter, samt att förbättra kunskapsunderlaget vad gäller totala effekten på hälsan av ökad cykling med avseende på ökad fysisk aktivitet och exponering för luftföroreningar, speciellt med fokus på den sammanlagda effekten på risken för hjärtkärlsjukdom