Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Multisensoriskt musikdrama – Ett pedagogiskt arbetssätt för personer med flerfunktionsnedsättning
Multisensory Music Drama (MSMD) is an educational approach where elements from music therapy (e.g. reciprocity, sensitivity and musical interaction) are combined in a dramatized narrative supported by multisensory stimulation. The approach is developed for students with severe/profound intellectual and multiple disabilities (S/PIMD), i.e., a group of students with the most profound disabilities and for whom relatively little pedagogical research is available. Experience and research suggest that supporting engagement and attentiveness are important, since these behaviors are prerequisites for development and learning. MSMD is currently evaluated in two research studies in compulsory schools for students with S/PIMD, with promising results. In this article, the rationale for and the aim of the approach are described. A step-by-step description is provided of how to create a MSMD for individuals of all ages with S/PIMD.Multisensoriskt musikdrama (MSMD) är ett pedagogiskt arbetssätt där element från musikterapi, så som lyhördhet, musikaliskt samspel och utforskande, kombineras i en berättelse som förstärks med multisensoriska föremål. Arbetssättet är utvecklat för elever med flerfunktionsnedsättning, dvs. den elevgruppen som har de största svårigheterna och där såväl internationell forskning som svenska skolmyndigheter har pekat på behovet av kunskapsutveckling och mer pedagogiskt material. Motivation och engagemang är en viktig förutsättning för utveckling och lärande, och detta gäller inte minst den här elevgruppen, där stunder av vakenheten och engagemang förekommer mer sällan än hos typiskt utvecklade elever. Arbetssättet utvärderas för närvarande i två forskningsstudier inom grundsärskolan med lovande resultat. I den här artikeln beskrivs bakgrund och syfte med arbetssättet, samt hur man kan skapa ett MSMD för individer med omfattande funktionsnedsättningar i alla åldrar
Musikterapi med flyktingbarn i grupp
The article conveys experiences of a work in progress in music therapy with groups for refugee children and their parents. What makes the model unique is that there are parallel groups for the children and the parents where the children receive music therapy including elements of art work. The purpose is to strengthen children and parents in an abnormal and difficult life-situation.
Artikeln förmedlar erfarenheter av ett utvecklingsarbete med musikterapi i grupp för flyktingbarn och deras föräldrar. Det unika med modellen är parallella barngrupper och föräldragrupper där barnen ges musikterapi med inslag av bildarbete. Ett syfte är att stärka barn och föräldrar i en onormal och svår livssituation.
Pandemimannen. Genusanalyser av Folkhälsomyndighetens affischserie för barn och unga under covid-19-krisen
Syftet är att ur ett genusperspektiv analysera den affischserie med information om covid-19 som Folkhälsomyndigheten publicerade år 2020 och som vänder sig särskilt till barn och ungdomar. Uppmärksamhet ägnas åt i vad mån den information som förmedlas innebär öppningar mot förändrade, alternativa och mer hållbara manligheter. Teoretiskt avstamp tas i kritiska studier av män och maskuliniteter och postkolonial feministisk teori. Metoden som används är en variant av diskursanalys. Studien visar att affischserien inrymmer flera öppningar mot förändrade, alternativa, mer hållbara former av maskulinitet. Vita män framställs som bärare av en önskvärd omsorgsorienterad manlighet, och sådan manlighet görs delvis även öppen för icke-vita män. Samtidigt finns i affischserien också öppningar mot rasifiera(nde) nykoloniala diskurser om invandrarmannen som problem för jämställdheten
Diskurser om pandemin och vaccinering i svensk nyhetsmedia
I denna studie identifieras vilka diskurser som dominerat talutrymmet i svensk nyhetsmedia när det gäller pandemin och vaccinering. Data från Mediaarkivet analyserades utifrån hur språket används för att forma diskurser och samhällets medborgare. Nyhetsmedia använder retoriska resurser som väcker känslor; rädsla, solidaritet och ansvar. De identifierande diskurserna; Kriget mot världens osynliga fiende, I solidaritetens namn, I förnuftets kölvatten och Mot en ny värld? innehåller även metaforer som retoriska resurser med en dominans av krigsmetaforer. De medborgare som hävdar att de kan tänka och agera förnuftigt på egen hand, utan att styras av rädsla och rådande diskurser, framställs som obildade och egoistiska och får sällan talutrymme inom traditionell nyhetsmedia. De oönskade rösterna tystas och förpassas till alternativa kanaler och plattformar med allvarliga konsekvenser för åsiktsfrihet och det demokratiska samtalet i samhället
Att bli en som tar för sig i livet: Anhörigas uppfattningar om hur socialt stöd kan förbättra den psykiska hälsan för personer med funktionsnedsättning
Ungdomsstyrelsens kunskapstidskrift (2012) visar att många unga personer med funktionsnedsättning är mer missnöjda med sitt liv och har ett sämre allmäntillstånd jämfört med övriga unga. Ambitionen har varit att besvara följande forskningsfråga: Vilket socialt stöd önskas av anhöriga till deras närstående med fysiska- och/eller psykiska funktionsnedsättningar? Urvalet har utgått från självselektion där det varit respondenterna själva som avgjort om de ansett att de tillhört urvalet eller inte. Enkäten har nåtts ut i huvudsak genom Facebook och andra sociala medier. Inlägget med länk till enkäten har delats i olika grupper för anhöriga till personer med olika typer av funktionsnedsättningar. En central konklusion kopplat till syftet var att samhället och omgivningen ska ta vara på den kunskap som anhöriga besitter, då den är till stor hjälp för både professionella och för personen med en funktionsnedsättning
I metaforernas landskap. Om livet, döden och kärleken
Vår förståelse av världen bygger på metaforer. Genom att utgå från välbekanta konkreta fenomen såsom det fysiska rummets dimensioner (t ex överläge, underläge), fenomen i naturen (t ex olika väder) eller hur vi använder vår kropp och dess olika delar (t ex att jag sträcker ut min hand eller att jag viftar bort något) så kan vi uppleva, förstå och ta ställning till vad som finns och vad som sker i världen vi lever i. Gudrun Olsson, professor i psykologi och psykoterapeut, undersöker i sin bok ”I metaforernas landskap” hur metaforer ständigt är med oss, medvetet eller omedvetet, i våra liv och då även i det liv som levs och återupplevs i en psykodynamisk terapiprocess
NordDRG: ett samverkansprojekt före sin tid
The Nordic countries had an early interest in the patient classification system DRG (Diagnosis Related Groups), first introduced in the USA in the early 1980s as the basis for a fixed rate reimbursement system for inpatient care. The national healthcare institutes in Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden exchanged experiences and conducted comparative studies of hospital production data and costs which led to a need to coordinate the national DRG systems. This was achieved when the Nordic WHO-centre for the classification of diseases initiated and carried out a shared Nordic project at the request of the health authorities of the five countries. The project created preconditions for valid comparative studies of hospital productivity and cost efficiency, while tools for medically guided operations management depend on local initiatives with a breakthrough still lacking.De nordiska länderna intresserade sig tidigt för patientgrupperingssystemet DRG (Diagnosis Related Groups) som tagits i bruk i USA i början av 1980-talet där de användes som grund för ett fastprissystem för vårdtillfällen i slutenvården. Sjukvårdsinstituten i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige utbytte erfarenheter och planerade att göra jämförande studier av sjukhusproduktion och -kostnader, vilket skapade ett behov av samordning av de nationella DRG-systemen. En gemensam nordisk lösning kom dock inte till stånd förrän Nordiska WHO-centret för klassifikation av sjukdomar initierade och genomförde ett samnordiskt projekt på uppdrag av hälso- och sjukvårdsmyndigheterna i de fem länderna. Projektet skapade förutsättningar för valida komparativa studier av sjukhusens produktivitet och kostnadseffektivitet, medan verktyg för medicinskt inriktad produktionsstyrning är beroende av lokala initiativ och fortfarande väntar på genombrott
Sårbarhet för smitta och bristande inkludering: Lärdomar under pandemin från intervjuer med trångbodda i Järva angående officiella råd, hinder och strategier
Pandemihanteringen har i stor utsträckning utgått från genomsnittsmedborgaren, vilket reser frågan om grupper som av ekonomiska eller sociala skäl har mindre handlingsutrymme fått ett tillräckligt skydd. Järvafältet drabbades tidigt hårt av pandemin. Vår studie i Järvaområdet belyser hinder mot att följa myndigheternas råd och vilka andra sätt invånarna använde eller framhöll som viktiga för att begränsa smittan. Studien visade på en sekundär utsatthet kopplad till covid-19 i form av bland annat ekonomiska problem. Intervjupersonerna hade en beredskap och en förmåga att hantera situtionen. Diskussionen tar upp sekundära biverkningar av socioekonomisk utsatthet, samt lärdomar
Fotbollsproffs och framgångsrik professor – en omöjlig kombination?
Den här krönikan handlar om den norske målvakten och landslagsspelaren Odd Lindberg och hans väg från fotbollsproffs och vinnare av Svenska Cupen med IFK Göteborg till framgångsrik professor. Som 19-åring packade han sin amerikakoffert för att bli proffs i Amerika. I slutet på 1990-talet disputerade han i socialt arbete. Och några år senare utnämndes han till professor vid Örebro universitet
I samhällsnyttans tjänst – utbildning i musikterapi
Education in music pedagogy with a specialization in music therapy at bachelor’s level is conducted in Sweden at the Royal College of Music in Stockholm (KMH) were also a master’s program in the subject is under revision. KMH’s vision and mission includes contributing to the benefit of society through education in music therapy that can provide health care and medicine with music therapy expertise. Music therapy is an artistic form of therapy that has obtained scientific evidence in several areas. An education in music therapy at KMH is based on encounters between art and science where musical profession as well as academic knowledge and research are emphasized.I Sverige bedrivs utbildning i musikpedagogik med inriktning musikterapi på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH). På KMH ges ett kandidatprogram i ämnet och ett masterprogram är under revidering. I KMH:s vision och mission ingår att bidra till samhällsnyttan medelst utbildning i musikterapi som kan förse vård, omsorg och elevhälsa samt det medicinska området med musikterapeutisk expertis. Musikterapi är en konstnärlig terapiform som genom gedigen forskning erhållit evidens inom en rad områden inom vård och medicin. Terapiformen baseras på kunskapsmässiga möten mellan konst och vetenskap. En utbildning i musikterapi på KMH bygger därför på både musikalisk profession och akademisk kunskapsbildning genom att den sätter konstnärskap, kunskapsutveckling och forskning i fokus