Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Hälso- och sjukvårdskuratorn i storstaden - urbanisering, specialisering och komplex samverkan
No full textHealth social worker as a profession emerged from the urbanization in the early 20th century. Nevertheless, the importance of the urbanization for the profession has not been studied. In this article, we explore how the organizational prerequisites and professional discretion of health social workers is influenced by the urban environment. Individual and focus group interviews collected among health social workers specialised in immigration in habilitation services within the Stockholm Region. Data was analysed using thematic analysis. Four themes were discovered: 1) Social work with urbanisation processes, 2) Globalization and the city, 3) Efficiency and professional discretion, and 4) the Big city's many areas of collaboration. The results indicate that the urban environment can involve both a very limited professional discretion, but also provide conditions for increased professional discretion. This depending on whether steering and formation of assignments and tasks are negotiated on the basis of patients' needs and based on the professions’ own conditions.Yrket hälso- och sjukvårdskurator växte fram ur urbaniseringen vid förra sekelskiftet, men vilken betydelse urbaniseringen haft för kuratorsyrket har inte utforskats. I denna artikel undersöker vi hur kuratorns organisatoriska förutsättningar och professionella handlingsutrymme präglas av den urbana miljön. Tematisk analys genomfördes av individuella intervjuer och fokusgruppintervjuer med asylkuratorer och habiliteringskuratorer i Region Stockholm. Fyra teman framträdde: 1) Socialt arbete med urbaniseringsprocesser, 2) Globaliseringen och storstaden, 3) Effektivisering och handlingsutrymme samt 4) Storstadens många samverkansytor. En central slutsats är att den urbana miljön både kan innebära ett kraftigt begränsat handlingsutrymme, men också ge förutsättningar till ökat handlingsutrymme. Detta tycks bero på om styrning och utformning av uppdrag och arbetsuppgifter är framförhandlade utifrån patienters behov och utifrån kuratorsprofessionens egna villkor eller inte
Hur kuratorn balanserar känslor och byråkrati - blanketters betydelse i vårdmötet
No full textThe article focuses on the work of clinical social workers who, on the one hand, respond to the emotions that children and families experience after the child is diagnosed with the chronic disease diabetes, on the other hand, deal with various bureaucratic processes aimed at ensuring that the child's medical needs are met in the family’s new life. The work is directed towards two different worlds that are interdependent, yet bringing them together frequently necessitates a balancing act. The purpose is to examine how the social worker deal with these two worlds in the encounter with the child and the family. A result is the document’s role when the social worker translates the family's new everyday life into a language that can generate assistance or allowance from the state.Artikeln fokuserar på hälso- och sjukvårdskuratorns arbete med att å ena sidan bemöta de känslor som barn och familjer kan känna efter att barnet diagnostiserats med den kroniska sjukdomen diabetes, å andra sidan hantera olika byråkratiska processer som ska sörja för att barnets vårdbehov tillgodoses i familjens nya vardag. Arbetet riktas mot två olika världar som är inbördes beroende av varandra, men som många gånger innebär en känslig balansakt för kuratorn att förena. Syftet är att undersöka hur kuratorn förhåller sig till, och balanserar, dessa två världar i mötet med barnet och familjen. Balansakten undersöks etnografiskt genom att vi studerar blanketters betydelse i vårdmötet. Ett viktigt resultat av vår undersökning är blankettens roll när kuratorn översätter familjens nya vardag till ett språk som kan generera ett välfärdsstöd
Stor andel multipel psykisk ohälsa i familjer aktuella för behandlingsinsatser i Barn- och Vuxenpsykiatri - erfarenheter av endagsinventering i klinisk vardag
No full textAbstract
An operational development project carried out in Child and Adult Psychiatry outpatient care in Stockholm shows that half of the patients in child psychiatry and one third of the patients in adult psychiatry live in families with multiple mental illness. Repeated one-day inventories of the treatment's knowledge of mental illness in the families form the basis of the results. Both operations have employees who see the complex situation of families, without offering elaborate forms of resource use between the structures. The existing individual centering focus and the lack of integration between organizations need to be called into question in order to develop models for vulnerable families. One approach is to introduce a family model, with the aim of influencing support to families where both children and parents have mental illness.Ett verksamhetsutvecklingsprojekt inom delar av Barn- och Vuxenpsykiatri i Stockholm visar att hälften av patienterna inom barnpsykiatrisk öppenvård och en tredjedel av patienterna i vuxenpsykiatrisk öppenvård lever i familjer med multipel psykisk ohälsa med tillhörande vårdkontakter. Upprepade endagsinventeringar av behandlarnas kännedom om psykisk ohälsa i familjerna ligger till grund för resultaten. Båda verksamheterna har medarbetare som ser familjernas komplexa situation, utan att upparbetade former för resursanvändning mellan vårdstrukturer erbjuds. Befintlig strukturell individcentreringen och bristande integrering mellan vårdstrukturer behöver ifrågasättas för att utveckla modeller för särskilt utsatta familjer. En familjemodell utvecklad i Australien med syfte att påverka och bättre tillgodose stöd till familjer där såväl barn som föräldrar har psykisk ohälsa, kan bidra till detta.
Ämnesintegrerad fysisk aktivitet i skolan: En intervjustudie om upplevda möjligheter, hinder och förbättringsförslag
Get PDFStudiens syfte var att undersöka hur elever, vårdnadshavare och pedagoger upplever implementering av ämnesintegrerad fysisk aktivitet (FA) vid en kommunal grundskola. En kvalitativ forskningsansats användes där datainsamling genomfördes genom intervjuer med lågstadieelever, vårdnadshavare och pedagoger (n = 35). Insamlade data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att det nya arbetssättet kallat Fysisk Aktivitet och Lektion i Kombination (FALK) har upplevts positivt, tydligt och flexibelt. Att arbetssättet uppmuntrar till ökad rörelse och lärande parallellt beskrivs som en möjliggörande faktor. Svårigheter avseende pedagogernas arbetsplanering, tidsåtgång och praktiska utmaningar att kombinera FA med lämpliga läraktiviteter beskrivs som hinder. Förändringar av den yttre skolmiljön och utmanande väderbetingelser är ytterligare hinder. Slutsatsen är att FALK bedöms vara ett användbart och praktiskt genomförbart arbetssätt för att integrera FA i den teoretiska undervisningen
"Mötas i Musik" - En musikterapimetod med syfte att främja socialt samspel
No full textMötas i Musik” (MiM), is a model used in music therapy treatment at the Adult Habilitation Center in Region Örebro County. MiM is primarily offered to individuals with an autism spectrum disorder (ASD) without an intellectual disability. The MIM is based on the main category “meeting”, which in turn lead to nine subcategories; structure, invitation, participation, interaction, challenge, adaptation, security, courage and shared joy. This article concludes with discussing how the MiM can be used to approach the difficulties that are common in individuals with ASD.Artikeln är en sammanfattande beskrivning av den musikterapeutiska arbetsmodellen ”Mötas i Musik” (MiM) som praktiseras på Vuxenhabiliteringen inom Region Örebro län och som riktas till personer med diagnos inom Autismspektrumtillstånd (AST) utan intellektuell funktionsnedsättning. Arbetsmodellen beskrivs utifrån kärnkategorin mötet och underkategorierna struktur, inbjudan, deltagande, samspel, utmaning, anpassning, trygghet, mod och delad glädje. Avslutningsvis diskuteras hur MiM kan möta de svårigheter som är vanligt förekommande hos personer med diagnos inom AST
Väntetider – den svenska hälso- och sjukvårdens akilleshäl
No full textLong waiting times are an acknowledged problem in Swedish health care. This article provides an overview of the management of this complex issue, with a focus on the construction of currently employed measures of waiting time. To track these measures, a national webb-based data collection was implemented in 2000, and since 2015 waiting times at emergency departments have been reported to the National Patient Registry. Waiting times are part of the process of care provision, and are ultimately a question of balancing supply and demand. The main efforts to tackle the issue have come in the form of health care guarantees, while standardised care processes have been introduced for instance in cancer care. Measurement alone is not enough to tackle long waiting times, and addressing them requires both appropriate follow-up and interventions.Långa väntetider är ett problem i den svenska hälso- och sjukvården. I denna artikel ges en översikt av hur väntetidsproblematiken hittills kommit att hanteras, speciellt vad avser uppbyggnaden av de mätningar som numera är etablerade. Vårdgarantier i olika tappningar har varit den dominerande insatsen för att komma till rätta med köerna. År 2000 lanserades en nationell väntetidsdatabas för att följa upp hur väntetiderna utvecklades. Sedan 2015 rapporteras väntetider på akutmottagningar i Nationella patientregistret. Samma år introducerades standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Väntetider är en del av processen att ge vård, men också en fråga om balans mellan utbud och efterfrågan. Mätningar av väntetider är inte tillräckligt för att komma till rätta med långa väntetider, men väntetider kommer att vara ett fortsatt problem i svensk hälso- och sjukvård som kräver såväl uppföljning som särskilda insatser
Hälso- och sjukvårdsforskningens framväxt i Sverige
No full textHealth services research is a multidisciplinary research area which focuses on describing, analyzing, and evaluating the organization, function, and results of health care systems. In 1980, a professorial chair in the subject was established at Uppsala University in Sweden and Björn Smedby was the first to hold the professorship. Today, health services research is conducted at both the faculties of social and medical sciences through the subject’s connection to economics, political science, health economics, and organizational theory, as well as social medicine and public health. This article reviews the development of health services research since the 1970s onwards, and reflects on the potential future role of health services research in improving the quality and efficiency of health care delivery.Hälso- och sjukvårdsforskning kan beskrivas som ett tvärvetenskapligt forskningsområde inriktat på att beskriva, analysera och utvärdera hälso- och sjukvårdssystemets organisation, funktion och resultat. I Sverige inrättades 1980 en professur i ämnet vid Uppsala universitet och Björn Smedby blev den förste att inneha denna professur. Hälso- och sjukvårdsforskning bedrivs idag både vid samhällsvetenskapliga och medicinska fakulteter genom ämnets koppling till såväl nationalekonomi, statsvetenskap, hälsoekonomi och organisationsteori som socialmedicin och folkhälsovetenskap. I artikeln ges en översikt av hur hälso- och sjukvårdsforskningen utvecklats sedan 1970-talet och framåt, samt några reflektioner kring vilken roll som hälso- och sjukvårdsforskningen kan ha i framtiden för att förbättra både kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården.
 
Kuratorns roll i vårdens moraliska ekonomi - en kritisk analys av det reproduktiva arbetets värdering
No full textBy connecting the role of medical social workers to what feminist and Marxist scholars call “the moral economy of care”, this article contributes to the analysis of medical social work in the reproductive sphere of society. The concept of the “moral economy of care” is introduced in order to highlight the tensions between professional norms and loyalties, and societal estimations of the value of social work. The article contributes to analyses of the strength and challenges with a strong social work profession in the healthcare system. Genom att ställa hälso- och sjukvårdskuratorns uppdrag i relation till det som feministiska och marxistiska forskare kallat ”vårdens moraliska ekonomi” bidrar artikeln till att fördjupa förståelsen av kuratorns betydelse i samhällets reproduktiva sfär. Begreppet ”vårdens moraliska ekonomi” syftar på de ”bindningar och skyldigheter” som mer än själva anställningskontraktet formar de vårdande professionernas engagemang. Det är i den moraliska ekonomin som de grundläggande normerna ryms, om hur vi bör handla i en given kontext. Det är också här som legitimitet och lojalitet etableras och förhandlas. När dessa normer utmanas rubbas också förtroendet mellan, exempelvis, professionen och organisationen eller den enskilda anställda och ledningen. Artikeln kan bidra till analyser av såväl betydelsen av som svårigheterna med en stark kuratorsprofession inom sjukvården
Föräldrar – en smärtlindrande resurs i svensk neonatalvård. Familjecentrerad musikterapi som stöd vid provtagning på nyfödda
Get PDFParents’ involvement during painful procedures is considered a critical first step in improving neonatal pain practices. Music therapy provides a means through which parents can learn to use parent-delivered pain-relieving interventions. Parents’ infant-directed singing is a relationship-based communication tool in regulating the infant’s state and arousal levels and is therefore suitable also during painful procedures. Neonatal pain research is an interdisciplinary field where music therapy has just started to publish results. This article presents “The Nordic neonatal music therapy pain management strategy”, which is a family integrated biopsychosocial and resource-oriented theoretical and practical model. With this strategy, Ullsten adapts Ghetti’s “Working model of music therapy as procedural support” to illustrate the theoretical underpinnings of a model in which parents assume primary caregiving roles during the provision of procedural support.
Vaggsång vaggar både barn och föräldrar till ro. I alla tider och kulturer har föräldrar använt den vaggande repetitiva rytmen och ett mjukt nynnande för att lugna och söva späda barn. Spädbarnsriktad vaggsång är ett medel för föräldrar att kommunicera med sitt spädbarn på affektnivå. I famnen, hud mot hud, blir föräldrasången en multimodal, multisensorisk och troligen också en smärtlindrande upplevelse för spädbarnet. Den smärtlindrande potentialen i föräldrarnas vaggsång kombinerat med hud-mot-hudkontakt och amning är ett nytt och outforskat internationellt forskningsområde. Svensk musikterapiforskning leder den internationella utvecklingen på detta område genom musikterapeuten Alexandra Ullstens interdisciplinära forskning. Artikeln introducerar Ullstens biopsykosociala familjeintegrerade smärtlindrande strategi ”The Nordic neonatal music therapy pain management strategy”, som betonar vikten av att inkludera musikterapeutisk kompetens och föräldrarnas sångröster i smärtlindringen av nyfödda vid smärtsamma procedurer.
Den Kulturella Hjärnan
Get PDFThe homepage www.kulturellahjarnan.se contains scientific publications. recorded lectures and interviews within the field
Culture,Brain and HealthHemsidan www.kulturellahjarnan.se redovisar vetenskapliga publikationer, inspelade föredrag och intervjuer inom området Kultur,Hjärna och Häls