Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Vad våra inre liv har med klimatkrisen att göra
Get PDFOur research shows that the climate crisis is not an external, but an inner, relationship crisis. It is spurred by the vicious cycle of mind and climate change that deteriorates both personal and planetary wellbeing. This vicious cycle demonstrates that the mind is not only a victim of increasing climate impacts. It is also a key driver of the crisis, and a barrier to sustainable climate action. These inner dimensions are, however, not adequately addressed in mainstream sustainability practice, education and policymaking, which thus fails to generate more sustainable pathways. Our results show that systematic integration of inner and outer dimensions of sustainability is key for improving climate resilience and addressing other sustainability challenges across individual, collective, and system levels, and indicate the inner human capacities that are needed to support related change.Vår forskning visar på att klimatkrisen inte är en kris i det yttre, utan snarare en inre relationskris. Den drivs av växelspelet mellan vårt inre liv och klimatförändringarna, vilket i nuläget försämrar både det personliga och planetära välbefinnandet. Detta växelspel demonstrerar att våra inre liv inte bara är offer för den ökande klimatpåverkan. Det är också en viktig drivkraft bakom klimatkrisen och ett hinder för hållbara klimatåtgärder. Dessa inre dimensioner adresseras dock inte på ett adekvat sätt i hållbarhetsarbete, -utbildning och -beslutsfattande, som därför misslyckas med att skapa mer hållbara lösningar. Våra resultat visar att en systematisk integrering av inre och yttre dimensioner av hållbarhet är nyckeln till att förbättra klimatresiliens och för att framgångsrikt adressera andra hållbarhetsutmaningar på individ-, kollektiv-, och systemnivå, och visar vilka inre mänskliga kapaciteter som behövs för att stödja dessa nödvändiga förändringar
Till frågan om ett holistiskt välbefinnande: Om friska yngre äldres tillgång till en meningsfull fritid
Get PDFThe purpose of this article has been to highlight how targeted public health works towards healthy younger older people and their access to meaningful leisure time can contribute to healthy aging. This purpose is motivated by the fact that healthy younger older people in society are increasing and that they stay healthy longer than previous generations, which means that the pension becomes important to fill with meaningful activities. A municipal public health work that includes both preventive and promotional activities provides both added value to the younger young people’s holistic well-being and, in addition, meaningful leisure time, as well as a socio-economic gain through reduced municipal support measures.Syftet med denna artikel har varit att belysa hur ett riktat folkhälsoarbete mot friska yngre äldres tillgång till en meningsfull fritid kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Detta syfte är motiverat av att friska yngre äldre i samhället ökar och att de håller sig friska längre än ett tidigare generationer, vilket föranleder att pensionen blir viktig att fylla med meningsfulla aktiviteter. Ett kommunalt folkhälsoarbete som innehåller både förebyggande som främjande aktiviteter ger både ett mervärde åt friska yngre äldres holistiska välbefinnande och därtill upplevda meningsfulla fritid, samt en samhällsekonomisk vinst genom minskade kommunala stödinsatser
Existentiell psykoterapi - En introduktion
Get PDFExistential psychotherapy, rooted in existential philosophy and psychology, takes its point of departure in the unique individual’s lifeworld. A basic premise is that our health depends on how we live - if we don’t live well, we don’t feel well. Man’s castability means that we get a basic shape and certain conditions as a result of inheritance and social environment, but that we create ourselves throughout life through our actions. We are thereby co-creators of our personality; we have ability to make choices, prioritize and opt out. Actions define us and we reap their consequences. Existential client work is directed towards exploration, dialogue and understanding. The goal is to increase the clients insight into personal attitudes and life situations. This article provides an introduction to and ways therapists can work with existential therapy.Existentiell psykoterapi, med rötter i existensfilosofin och existensens psykologi, tar sin utgångspunkt i den unika individens livsvärld. En grundtes är att vår hälsa är beroende av hur vi lever - lever vi inte väl så mår vi inte bra. Människans kastadhet innebär att vi får en grundform och vissa förutsättningar som ett resultat av arv och miljö men att vi också skapar oss ett liv genom våra handlingar. Vi är därigenom medskapare av vår personlighet med förmåga att göra val, prioritera och välja bort. Existensen går före essensen. Handlingar definierar oss som människa och vi skördar dess konsekvenser. Ett existentiellt klientarbete riktas mot utforskande, dialog och förståelse. Målet är att öka klientens insikt om personliga ställningstaganden och den egna livssituationen. Artikeln ger en introduktion till existentiell psykoterapi och det praktiska klientarbetet
Att drabbas av cancersjukdom under barndomen: Om existentiell sårbarhet och kraft i ett långtidsperspektiv
Get PDFThe aim of this study was to describe existential issues in adult childhood cancer survivors (n=322) who visited the long-term follow-up clinic in Gothenburg, Sweden, from November 2012 to December 2019. A questionnaire was used, including 13 items reflecting existential aspects of survivorship. The most common concern was related to feeling responsible for living a meaningful life. The results showed an increased existential vulnerability among women in comparison with men, those who received diagnose in their teens compared to those who fell ill at younger ages, those treated with radiation in comparison with those who did not receive radiation, and those who had been treated for a brain tumour compared to other cancers. In conclusion, existential issues need to be addressed as part of the follow-up visits after childhood cancer.Syftet med denna studie var att presentera existentiella frågeställningar hos vuxna överlevare efter barncancer. Studien har genomförts i Västra Sverige vid Uppföljningsmottagning (UFM) efter barncancer, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Studien inkluderade patienter (n=322) som besökt UFM November 2012 till december 2019. Ett psykosocialt screening formulär användes, vilken inkluderade 13 påståenden gällande existentiella aspekter vid långtidsöverlevnad efter barncancer. Den vanligaste existentiella frågeställningen var relaterat till att känna ansvar för att leva ett meningsfullt liv. Resultatet visade en ökad existentiell utsatthet bland kvinnor i jämförelse med män, de som insjuknade i tonåren jämfört med de som insjuknade i yngre åldrar, de som fick strålbehandling jämfört med de som inte fick strålbehandling och de som hade behandlats för hjärntumör jämfört med andra cancerformer. Sammanfattningsvis talar studieresultatet för att det är viktigt att uppmärksamma existentiella frågeställningar vid besök på uppföljningsmottagningar efter barncancer
Att vara rustad att möta äldre personers existentiella ensamhet kan främja existentiell hälsa
Get PDFLoneliness is a word that occurs in several ways and in different contexts. In addition, there are various forms of loneliness that are often described as intertwined with each other. We describe the existential dimension of loneliness, existential loneliness, in contexts where older persons in Sweden are cared for. Being cared for in the later phase of life is a situation that can mean vulnerability and exposure. The article provides an insight into several different perspectives that have been explored regarding existential loneliness in frail older people and what alleviates existential loneliness. We can conclude that genuine and mutual encounters with other persons and being listened to are significant and contributes to existential health.Ensamhet är ett ord som idag används på flera sätt och i olika sammanhang. Därtill förekommer olika former av ensamhet som allt som oftast beskrivs sammanflätade med varandra. Vi beskriver den existentiella dimensionen av ensamhet, existentiell ensamhet, i kontexter där äldre personer vårdas i Sverige idag. Flera av oss får leva allt längre liv som gör att vi kommer att behöva varaktig vård och omsorg från hälso- och sjukvården. En situation som kan innebära sårbarhet och utsatthet och göra att vi känner oss existentiellt ensamma. Artikeln ger en inblick i flera olika perspektiv som har utforskats avseende existentiell ensamhet hos sköra äldre personer och vad som lindrar och bidrar till existentiell hälsa. Vi kan konstatera att genuina möten med andra människor, samtal och att bli lyssnad till är betydelsefullt
Existentiella samtal och kurser på en psykoterapimottagning
Get PDFHur vi tänker och arbetar med psykoterapi och kurser, relaterat till existentiell hälsa, i Livscentrum, Svenska kyrkan Sollentuna
Idrott och folkhälsa
Get PDFUnder sin barndom deltar de flesta i idrottsrörelsen. I befolkningen som helhet sker den vanligaste typen av ideellt arbete inom idrotten. En anledning till idrottsrörelsens popularitet är att den utgör ett bra tillfälle att vara fysiskt aktiv, att röra på sig, springa, hoppa, spela fotboll, simma och annat. Samhällsutvecklingen har annars inneburit minskande krav på rörelse. Sakta men säkert bygger vi bort alla vardagens tillfällen till fysisk aktivitet. Digitalisering är väl den senaste stora förändringen, men vi har länge arbetat hårt för att få bort behoven av att röra oss med hjälp av bilar, bussar, hissar, rulltrappor och så vidare. I skolan tränas det uppväxande släktet i att sitta still. Många av oss vuxna är fast framför kontorens datorer. Men Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att vi rör på oss mer och många har stegmätare för att uppnå 10 000 steg. Barn och unga ska vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen. För att nå dessa rekommendationer sätts hoppet till idrottsrörelsen och idrott på fritiden då skolans ämne idrott och hälsa inte på långa vägar når målen
Idrottsrörelsen är inte anpassad för alla: Flickors erfarenheter om fysiska aktiviteter i och utanför den organiserade idrotten
Get PDFThe aim of this study is to provide an insight into how girls who do not participate in organized sports reason about physical activity. The study was designed with focus groups among 18 girls aged 9-12 years, 8 of them were followed up three years later. In the interviews, the girls’ own photographs were important to stimulate exchange of experiences. The results provide insight into how structural differences was experienced and handled by the girls and affect their physical activity. There is a lack of functioning outlets for physical activity following the more childish playing. The girls are aware of society’s expectations, but among those who did not start early with sports, it becomes more difficult the older they get. Neither the school’s sports, their own walking with friends, nor various more temporary activities with the family are enough to achieve the high goals for physical activity.Syftet är att ge en inblick i hur flickor som inte deltar i organiserad idrott resonerar om fysisk aktivitet. Studien designades med fokusgrupper bland 18 flickor i åldrarna 9-12 år, 8 av dem följdes också upp tre år senare. I intervjuerna användes fotografier tagna av flickorna själva för att stimulera till erfarenhetsutbyte. Resultaten ger inblick i hur olika strukturella skillnader upplevs, hanteras och påverkar flickornas fysiska aktivitet. Flickorna är väl medvetna om samhällets förväntningar, men bland de som inte började tidigt med idrott blir det svårare ju äldre de blir. Det saknas fungerande utlopp för fysisk aktivitet efter barnaårens lekande. Varken skolans idrott, det egna promenerandet med kompisar eller olika mer tillfälliga aktiviteter med familjen räcker för att nå de högt satta målen för fysisk aktivitet
Falla eller palla för grupptrycket – En socialpsykologisk klassiker
Get PDFI början av 1950-talet genomförde den polsk-amerikanske socialpsykologen Solomon Asch ett banbrytande experiment om konformt beteende det vill säga benägenheten att göra som andra gör även om det strider mot den egna uppfattningen. Det var i en tid då man funderade över andra världskrigets hemskheter och hur det kunde komma sig att så många lät sig fångas av nazipropagandan och till och med bli till nyttiga redskap i nazismens tjänst