Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Existentiella vardagssamtal på särskilt boende för äldre : När hjärta och hjärna möts i harmoni
Get PDFThe need for existential conversations among residents at SÄBO (especially housing for the elderly) in Nässjö municipality has been noticed. Conversation leaders have been trained in the methodology around the eight existential themes that WHO has listed.
Conversations at individual and group level have been carried out, reflections of this are that the original method must be adjusted. New angles have been found to stimulate the existential conversations. The developed simplified conversation support has proceeded from theory to practical application.
During the course of the talks, individual adaptation has been made. The experience of conducted conversation groups highlights the need for more continuity of existential conversations in everyday life so that the residents can express their existential questions and needs - existential everyday conversations. The method has not been fully processed and is in need of scientific evaluation at a later stage.Behov av existentiella samtal bland boende på SÄBO (särskilt boende för äldre) i Nässjö kommun har uppmärksammats. Samtalsledare har utbildats i metodiken kring de åtta existentiella teman som WHO har listat.
Samtal på individ och gruppnivå har genomförts, reflektioner av detta är att ursprungsmetoden måste justeras. Nya infallsvinklar har hittats för att stimulera de existentiella samtalen.
Det framtagna förenklade samtalsstödet har utgått från teori till praktisk tillämpning. Under samtalens gång har individuell anpassning gjorts. Erfarenheten av genomförda samtalsgrupper belyser behov av mer kontinuitet av existentiella samtal i vardagen för att de boende ska kunna ge uttryck för sina existentiella frågor och behov - existentiella vardagssamtal. Metoden är inte färdigbearbetad och är i ett senare skede behov av vetenskaplig utvärdering
Existentiell Hälsa - Samtal när livet utmanar. Erfarenheter från praktiskt genomförande
Get PDFIn a care context, the encounter with suffering, meaning, hope, trust etc. becomes actualized. Meeting other people with similar experiences and being able to share their thoughts can be very valuable. Being able to try to put your thoughts into words in a safe environment becomes an opportunity for reflection and learning.
In this article, we describe a practice where we meet patient groups within inpatient psychiatry where the existential questions are really present and there is a need for conversations about them.
We also describe the work with discussion groups for health care professionals in Region Jönköping County. Here you get the opportunity to talk about the existential questions, equip yourself and get a language that makes you dare to stand still and think about life’s big questions together - even though there aren’t always answers.I en vårdkontext blir mötet med lidande, mening, hopp, tillit m.mm aktualiserade. Att då möta andra människor med liknande erfarenheter och få dela sina tankar kan bli väldigt värdefullt. Att få pröva att sätta ord på sina funderingar i en trygg miljö blir en möjlighet till reflektion och lärande. I den här artikeln beskriver vi en praktik där vi möter patientgrupper inom slutenvårdspsykiatrin där de existentiella frågorna verkligen är närvarande och behov finns för samtal kring dessa. Vi beskriver också arbetet med samtalsgrupper för vårdpersonal inom hälso-och sjukvård i Region Jönköpings län. Här får man möjlighet att tala om de existentiella frågorna, rusta sig själva och få ett språk som gör att man vågar stå kvar och tillsammans fundera över livets stora frågor – trots att det inte alltid finns svar
Socionomers förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt? : Organisatoriska hinder i arbetet med ASI Uppföljning
Get PDFIn the systematic work of following up on the needs of individuals with alco-hol or drug related problems, the Addiction Severity Index follow-up interview plays a central role. In this descriptive cross-sectional study, we investigate how demographic, occupational, and organizational factors are related to the propensity of professional social workers to work with the ASI follow-up interview. The study includes 135 professional social workers who work to assess and follow up on the needs of individuals with alcohol or drug related problems. Lack of competence emerges as being associated with a lower likelihood of working with the ASI follow-up interview. To increase the pro-pensity of employees to work with ASI follow-up, managers and other people in leadership positions should facilitate continued learning.I det systematiserade arbetet med att följa upp hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem har Addiction Severity Index uppföljningsintervju (ASI U) en central funktion. I den här deskriptiva tvärsnittsstudien undersöker vi närmare hur demografiska, yrkesrelaterade och organisatoriska faktorer är relaterade till yrkesverksamma socionomers benägenhet att arbeta med ASI uppföljning. Studien omfattar 135 yrkesverksamma socionomer som arbetar med att utreda och följa upp hjälpbehov för personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Bristande kompetens framträder som förenat med en lägre sannolikhet att arbeta med ASU uppföljning. För att öka medarbetares benägenhet att arbeta med ASU U bör chefer och andra personer i arbetsledande position ge medarbetare reella förutsättningar till fortbildning och vidareutbildning
Vilken resurs kan deltagare i civilsamhället vara vid en framtida hälsokris? En studie av krisinsatsvilja i det civila samhället i allmänhet och i idrottsorganisationer i synnerhet
Get PDFIn this article we examine Swede’s willingness to aid in times of health crises, with focus on how it relates to involvement in civil society in general and in sports organizations in particular. The results show that the willingness to aid is great, but that there are noticeable differences between those who are members of civil society organizations and those who are not members. The results also show that the willingness is higher among those who are members of several different types of organizations. There is, however, some variation between membership in the different types of organizations – where the willingness is greatest among members of civil intervention organizations and sports organizations. The sports movement gathers a large share of civil society engagement in Sweden and can constitute an important resource alongside the public sector in times of crises.I denna artikel undersöks svenskarnas vilja att göra en frivillig insats vid en hälsokris med fokus på hur den relaterar till deras engagemang i det civila samhället i allmänhet och i idrottsorganisationer i synnerhet. Resultaten visar att svenskarnas vilja att göra insatser vid kris (men också krig) generellt sett är stor, men att det finns märkbara skillnader mellan de som är medlemmar i civilsamhällesorganisationer och de som inte är medlemmar. Resultaten visar också att krisinsatsviljan är högre bland de som är medlemmar i flera olika organisationstyper. Det finns dock viss variation mellan organisationstyperna – där villigheten att göra insatser är störst bland medlemmar civila insatsorganisationer och idrottsorganisationer. Idrottsrörelsen samlar en stor andel av civilsamhällesengagemanget i Sverige, och kan ur ett krisinsatsperspektiv utgöra en viktig resurs vid sidan av det offentliga
Lydnad och olydnad
Get PDFSamhällen och grupper där det bara förekommer lydnad går snabbt under. Det samma gäller samhällen och grupper som inte innehåller någon lydnad alls. De går också under. Hur är det då på jobbet? Lyder vi? Följer vi regler? Långt ifrån alltid visar det sig. För om vi skulle följa alla regler till punkt och pricka skulle verksamheten kollapsa
Känsloreglering i turbulenta tider: Insikter från svenska sjukvårdschefer
Get PDFThis paper examines a contemporary crisis, the COVID-19 pandemic, and how healthcare managers in Swedish intensive care regulated the emotions of their employees during this time. The study was conducted using semistructured interviews with 13 healthcare managers that had worked in Swedish intensive care during the COVID-19 pandemic and adopted a theoretical framework integrating models from the field of emotion regulation and job demand-resources theory. According to the research, managers used four main strategies to regulate employee emotions: cognitive change, attentional deployment, situation modification, and response modulation. Additionally, it was found that an imbalance between job demands and job resources negatively impacts the interpersonal emotion regulation process through exhaustion and reflective processes through time constraints.Denna studie undersöker en samtida kris, COVID-19-pandemin, och hur chefer inom svensk intensivvård reglerade känslor hos sina medarbetare under denna tid. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med 13 chefer inom svensk intensivvård under COVID-19-pandemin och applicerade ett teoretisk ramverk som integrerade känsloregleringsmodeller och JobbKrav-Resursmodellen. Studien fann att cheferna använde fyra strategier för att reglera medarbetares känslor: kognitiv förändring, uppmärksamhetsstyrning, situationsmodifiering och responsmodulering. Dessutom konstaterades att en obalans mellan jobbkrav och jobbresurser påverkade den interpersonella känsloregleringsprocessen negativt genom utmattning, samt reflekterande processer genom tidsbegränsningar
Utbildning och dödlighet bland personer som slutenvårdats för schizofreni eller depression i Sverige
Get PDFPoor mental health is more common among lower socioeconomic groups, and individuals with a mental disorder are at higher risk of premature death. We analysed whether there are educational differences in mortality in patients diagnosed with depression or schizophrenia. Individuals receiving inpatient care for these diagnoses were compared to those without any registered psychiatric diagnoses using inpatient and population data. A 10year follow-up of mortality by sex, level of education, and age were used to calculate measures of survival and mortality between the ages of 25 and 75. We found 5 times higher mortality among inpatient care patients with schizophrenia and 3.5 times higher mortality for patients with depression compared with the general population. The largest mortality differences between educational groups were found among women treated for schizophrenia.Psykisk ohälsa är vanligare bland grupper med lägre socioekonomi, och individer med psykiatriska tillstånd löper högre risk att dö i förtid. Denna studie undersökte om det fanns utbildningsrelaterade skillnader i dödlighet bland personer som slutenvårdats för depression eller schizofreni. Baserat på svenska befolkningsdata och slutenvårdsdata jämförde vi individer som slutenvårdats för schizofreni eller depression med individer utan någon registrerad psykiatrisk diagnos. En 10-årsuppföljning genomfördes utifrån kön, ålder och utbildningsnivå för att beräkna överlevnad och dödlighet i åldrarna 25-75. Mortaliteten var 5 gånger högre bland individer som vårdats för schizofreni och 3,5 gånger högre för individer som vårdats för depression, jämfört med de som inte vårdats för någon psykiatrisk diagnos. De största dödlighetsskillnaderna mellan utbildningsgrupper återfanns bland kvinnor som vårdats för schizofreni
Existentiell hälsa – Dilemman och möjligheter
Get PDFScrutinizing the concept of existential health show that it mainly focus on spirituality, faith and meaning. The concept seems developed without much connection to other existential comittments for help and support such as existential counselling and psychotherapy. The conclusion is that the Swedish translation of “spiritual health” to “existential health” is unfortunate since it deprives the concept “existential” its holistic qualities, overfocuses on the positive possibilities of mans’ existence and lacks a sound criticism of the psychiatric dominance. In its place is proposed the expression Existence and health and to use, in Swedish, the expression “andlig hälsa”.En granskning av begreppet existentiell hälsa ger vid handen att det främst fokuserar frågor om andlighet, tro och mening. Begreppet tycks framtaget med svag anknytning till andra utvecklade existentiella hjälpinsatser så som existentiell vägledning (counselling) och psykoterapi. Slutsatsen är att begreppet är en olycklig översättning av ”spiritual health” som fokuserar just andliga frågor. Begreppet existentiell hälsa är på svenska beskuret såväl på bredden som på djupet, överfokuserar på människans positiva möjligheter, saknar psykiatri- och samhällskritiskt perspektiv och riskerar att bidra till en fortsatt process där naturliga dilemman och problem samt variationer i människors livssätt blir föremål för ett ökat medicinskt synsätt. I begreppets ställe föreslås dels användandet av begreppet andlig hälsa, dels fokus enligt synsättet Existens och hälsa
Pandemiåret 2020 – riskfaktorer och skyddsfaktorer för oro och stress kring Covid-19 hos ungdomar
Get PDFWe need to learn from the experiences during the pandemic in year 2020 for future crises. The impact of lifestyle factors for stress and worry about Covid-19 was studied in a group of 141 youths between 14-19 years. There was a strong link to stress about the world’s future, and a tangible link to stress about one’s own future and school. Thus, youths generally prone to stress were more affected. Being rooted in the social surrounding as seen in sense of coherence, social belongingness, going to school and liking school were protective factors. Girls were more affected by stress. Empathy implying imagining and identifying with others, as well as being more emotionally affected, was also a risk factor for worry and stress about Covid-19.Vi behöver lära av erfarenheter från pandemiåret 2020 inför framtida kriser. Betydelse av livsstilsfaktorer och psykologiska faktorer för stress och oro kring Covid-19 studerades hos en grupp på 141 ungdomar mellan 14-19 år. Det fanns ett starkt samband med stress kring världens framtid, och påtagligt samband med stress kring den egna framtiden och skolan. Det visar hur den generellt stresskänsliga ungdomen drabbas. En förankring i den omgivande sociala tillvaron som känsla av sammanhang, social tillhörighet, fysisk skolundervisning och trivsel i skolan var skyddsfaktorer. Flickor var mer påverkade av stress. Vidare var empati som att kunna föreställa sig och leva sig in i andra, samt beröras mer känslomässigt, en riskfaktor för oro och stress kring Covid-19