Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Ett gott liv inom planetens gränser är möjligt. Två böcker pekar på lösningar
Get PDFFör att bidra till att sprida nödvändig kunskap har Greta Thunberg i Klimatboken samlat texter från ett hundratal forskare, experter, aktivister och författare som belyser klimat- , ekologi - och hållbarhetskrisen ur ett helhetsperspektiv. I närmare 20 egna kommentarer tryckta på papper i avvikande färg formulerar hon egna slutsatser och uppmaningar med rubriker som " Vi måste göra något som verkar omöjligt " och " Hopp är något vi måste förtjäna". Boken är på 464 sidor och har givits ut samtidigt i en rad olika länder inför klimattoppmötet i Egypten i november 2022
Om hur själen försvann från psykiatrin och psykiatrins ointresse för den existentiella hälsan
Get PDFMental disorders were described as disorders of the soul and psychiatrists as healers of souls until the midst of the twentieth century but then the soul disappeared from psychiatry. To natural scientists and psychologists, the soul is not an object and not needed as a construct. It is the “working brain” and the mental processes of individuals. To bishop Martin Lönnebo the soul “is the side of humans that is the object of pastoral cure”, the soul is the “immaterial identity”. As well as the soul does not fit into contemporary scientifically based psychiatry the existential dimensions of health that has been proposed by WHO in the concept of existential health and further developed in Sweden by the priest and theologian Cecilia Melder does not fit into the standardised care that is now being implemented in Sweden. The healing encounter that is vital and necessary in health care needs a genuine familiarity with the existential conditions of human life. Issues as the meaning of life, the immaterial identity and the mystery of life are still central in modern psychiatry but the question is how to promote these aspects.Psykiska sjukdomar beskrevs som själssjukdomar och psykiatrer som själsläkare ända in på mitten av 1900-talet men sedan försvinner själen från psykiatrin. För naturvetare och psykologer är själen inget objekt utan kan ses som ”den arbetande hjärnan”, en individs mentala processer. Själen behövs inte för naturvetenskapen. För biskop Martin Lönnebo är ” själen den sida hos människan som själavården har som objekt”, själen är ”den icke-materiella identiteten”. På samma sätt som själen inte passar in i den moderna vetenskapsbaserade psykiatrin passar inte de existentiella dimensionerna som föreslagits av WHO i konceptet existentiell hälsa och som närmare utvecklats i Sverige av prästen och teologen Cecilia Melder i dagens standardiserade vårdförlopp som nu implementeras i vården. Det läkande samtalet som kan vara livsviktigt och nödvändigt i vården kräver en genuin förtrogenhet med människans existentiella villkor. Frågor om livets mening , den icke-materiella identiteten och livets mysterium har fortsatt en självklar plats i modern psykiatri men frågan är hur detta skall värnas
Existentiella samtal inom hälso- och sjukvård: Kuratorers erfarenheter av samtal om döden
Get PDFThe aim of this study was to explore hospital social workers’ experiences of conversations about death with patients and their family, what factors prevent and facilitate these conversations and how they deal with their own reactions and emotions. The following themes emerged; perspectives on conversations about death, the hospital social worker’s approach to conversations about death, and barriers and facilitating factors which shows that hospital social workers consider conversations about death as an important part of the psychosocial support. The conversations involve aspects such as death anxiety, thoughts of no longer being there, what happens after death, thoughts of leaving their loved ones, but also include life issues and joy. Obstacles to the conversations are their fear of awakening thoughts and emotions difficult for the patient to handle, and their own unprocessed experiences. Facilitating factors are previous experience, commitment, and interest in the patient or in existential.Syftet med denna studie var att undersöka kuratorers erfarenheter av samtal om döden med patienter och närstående, vilka faktorer som hindrar respektive underlättar för dessa samtal samt hur de gör för att hantera egna reaktioner och känslor. Följande teman framträdde; perspektiv på samtal om döden, kuratorns förhållningssätt till samtal om döden, och hindrande och främjande faktorer för samtal, som visar att kuratorer anser samtal om döden som en viktig del i det stöd en kurator erbjuder. Samtalen innehåller aspekter som dödsångest, oro, tankar på att inte finnas längre, vad som händer efter döden, och sorg över att lämna närstående, men innefattar även livsfrågor och glädje. Hindrande för samtalen är kuratorns rädsla att “väcka den björn som sover” och egna obearbetade erfarenheter. Underlättande faktorer är erfarenhet, engagemang och intresse för patienten eller för existentiella frågor
Existentiell ångest och den tragiska treklövern i ljuset av ungas psykiska ohälsa
Get PDFThe purpose of this article is, through a close reading of Paul Tillich’s book The Courage to Be and Viktor Frankl’s book Life must have a meaning, to illuminate similarities and differences in the view of existential anxiety as a predicament in the individual’s search for meaning. The article discusses how anxiety is channeled through fate and death, guilt and condemnation and emptiness and meaninglessness. Frankl’s tragic triad: pain, guilt and death running like a red line through these anxiety impulses. From a contemporary context, Tillich and Frankl’s thoughts raise questions about how we can approach young people’s mental illness.Syftet med artikeln har varit att via en närläsning av Paul Tillichs bok Modet att vara till och Viktor Frankls bok Livets måste ha en mening belysa likheter och olikheter i synen på existentiell ångest som ett predikament i individens sökande efter mening. I artikeln diskuteras hur ångest kanaliseras via ödet och döden, skuld och förtappelse och tomhet och meningslöshet. Som en röd tråd löper Frankls tragiska treklöver; lidande, skuld och död genom dessa ångestimpulser. Ur en samtida kontext väcker Tillich och Frankls tankar frågor om hur vi kan närma oss ungas psykiska ohälsa
Erfarenheter av att utveckla metoder och arbetssätt för att främja existentiell hälsa i grundskola och gymnasieskola i Helsingborgs stad
Get PDFThis article describes practice and experiences learned from the development work that was carried out within the project “Talk about life” during the academic year 2020/2021 at one high school, a junior high school and a unit within the municipal activity responsibility in the city of Helsingborg. The purpose of the development work was to promote the students spiritual health by producing methods and material that can facilitate reflection and conversation about spiritual topics. The development work was implemented in co-creative and iterative processes together with students, teachers and student health professionals. The processes showed that both adults and young people appreciated talking about spiritual topics. However it is important to use methods and material that fit the context. Identified factors of success were unpretentiousness, simplicity and playfulness.Den här artikeln beskriver erfarenheter och lärdomar från det utvecklingsarbete som genomfördes inom ramen för projektet “Snacka om livet” under läsåret 2020/2021 på en gymnasieskola, en högstadieskola samt en verksamhet för ungdomar som faller inom kommunens aktivitetsansvar i Helsingborgs stad. Syftet med utvecklingsarbetet var att främja den existentiella hälsan hos eleverna genom att ta fram metoder, arbetssätt och material som skapade förutsättningar för reflektion och samtal om existentiella frågor. Utvecklingsarbetet genomfördes tillsammans med elever, pedagoger och elevhälsoteam i samskapande, iterativa processer. Processerma visade att det fanns ett stort intresse för att närma sig och samtala om existentiella frågor hos både ungdomar och vuxna. Möjligheten att kunna anpassa metoder och arbetssätt efter förutsättningar och kontext visade sig vara avgörande. Framgångsfaktorer som identifierades var kravlöshet, enkelhet och lekfullhet
Leva med ovisshet: Exempel på existentiella praktiker
Get PDF”Living with uncertainty” is an invitation to dialogue about existential health in various media formats. Through books, films and podcasts the authors have created a series of existential practices in new environments.”Leva med ovisshet” är en inbjudan till dialog om existentiell hälsa i olika medieformat. Med bokens, filmens och poddens hjälp har författarna skapat en serie existentiella praktiker i nya miljöer
Insiktsfullt och rakryggat om marknadsekonomins intrång i vården: En annan styrning av vården nödvändig
Get PDFBengt Järhult, med 40-årig erfarenhet som distriktsläkare, har skrivit boken Distriktsläkaren. En bok om vårdens marknadsomvandling (2022). Delar av boken bygger på artiklar tidigare publicerade i allmänläkarnas tidskrift AllmänMedicin och i Läkartidningen.
Boken är angelägen då den tar ett samlat grepp om marknadsekonomins konsekvenser för styrningen av svensk sjukvård.
Bokens syfte är att uppmärksamma den omställning som pågått och pågår i sjukvården under påtryckning av ekonomiska idéer hämtade från näringslivet. Vårdens ledning har gått från läkarledd utveckling till byråkratisk ekonomistyrning vilket påverkat arbetsklimatet för all personal. Detta synsätt på vården står allt som oftast i konflikt med människors vårdbehov vid sjukdom och oro för sjukdom. Synsättet strider också mot hälso- och sjukvårdslagstiftningens krav på vård på lika villkor för hela befolkningen och att den med störst behov skall ges företräde till vården
Nils Bejerot och den svenska narkotikapolitiken
Get PDFRecenserad bok: Nils Bejerot och den svenska narkotikapolitiken
Författare: Björn Johnson
Förlag: Arkiv förlag, Lund (2021)
Minne och glömska: En analys av två skandinaviska självbiografier om alzheimers: An analysis of two Scandinavian autobiographies about alzheimers
No full textThe purpose of this article is to analyze two Scandinavian autobiographies about Alzheimers, in order to focus on how illness experiences of dementia are conveyed from the patient’s point of view, in contrast to previous research that have been interested in caregiving narratives. The autobiographies ana-lyzed are the Swedish actress Nina Gunke’s Innan jag glömmer (2022) and the Norwegian advertising guru and author Ingebrigt Steen Jensen’s Før jeg forsvinner. Om å leve et liv med Alzheimer (2022). The article focuses on how Gunke and Jensen both in terms of content and form depict themselves in the light of the Alzheimer’s diagnosis and especially how they in their auto-biographies relate to the biomedical story of dementia where the sick person is often regarded as a living dead or as a pale image of his/her old self.Artikelns syfte är att analysera två skandinaviska självbiografier om alzheimers, för att därmed rikta fokus mot hur sjukdomserfarenheter av demens förmedlas ur den sjukes synvinkel i motsats till tidigare forskningsansatser som intresserat sig för anhörigberättelser. Självbiografierna som står icentrum är den svenska skådespelerskan Nina Gunkes Innan jag glömmer (2022) och den norske reklamgurun och författaren Ingebrigt Steen Jensens Før jeg forsvinner. Om å leve et liv med Alzheimer (2022). Analysen tar fasta på hur Gunke och Jensen både innehållsligt och formmässigt framställer sig själva i ljuset av alzheimersdiagnosen och särskilt hur de i sina självbiografier förhåller sig till den biomedicinska berättelsen om demens där den sjuke ofta betraktas som en levande död eller som en blek avbild av sitt forna jag
Temaledare: Inre och yttre hållbarhet i kristider
No full textInterest in research, education and development in social sustainability, not least during crises, continues to increase. The Covid-19 pandemic, Russia’s invasion of Ukraine, climate change, reduced biodiversity and potential threats such as political polarization and AI, affect the area of social sustainability. Ten years ago, the ”Centre for Social Sustainability” (CSS) was established at Karolinska Institute and various researchers shared their perspectives on ”Socially sustainable development - focus on empathy, compassion and altruism” in a themed issue of Social Medicine Journal 2013. Five years ago, we also published “Social sustainability” in Social Medicine Journal 2018, and note that the area is at least as relevant today. We have invited research groups interested in social sustainability, and together created a new themed issue on external and internal sustainability in relation to crises.Intresset för forskning, utbildning och utveckling inom social hållbarhet, inte minst under kriser, fortsätter att öka. Covid-19 pandemin, kriget i Ukraina, klimatförändringarna, den minskade biologiska mångfalden och potentiella hot såsom politisk polarisering och AI påverkar området social hållbarhet. För tio år sedan etablerades ”Centrum för social hållbarhet” (CSS) på Karolinska Institutet och olika forskare med sina perspektiv på ”Socialt hållbar utveckling – fokus på empati, compassion och altruism” bidrog till ett temanummer av Socialmedicinsk tidskrift 2013. För fem år sedan gav vi också ut temanumret ”Social hållbarhet” i Socialmedicinsk tidskrift 2018, och konstaterar att området är minst lika aktuellt idag. Vi har bjudit in forskargrupper som är intresserade av social hållbarhet, och tillsammans har vi skapat ett nytt temanummer där flera bidrag handlar om yttre och inre hållbarhet i relation till kriser