Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Examensmålet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Socionom- och sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin kunskap, erfarenhet och förmåga gällande våld i nära relationer i början och slutet av utbildningen
Get PDFIn this cross-sectional study, 538 social work- and nursing students perceptions of their knowledge of men’s violence against women and domestic violence are examined. A percentage of the students estimate that they have knowledge and experience, already at the beginning of their studies, knowledge that they have gained through previous studies and work experiences. The students’ estimates indicate that both programs address issues of violence, although the extent varies. The study shows few differences between perceived knowledge and experience of social work- and nursing students. The study indicates that students acquire knowledge and experience also through teaching, VFU and work alongside their studies and that students at the end of the educations rate their knowledge and ability to act professionally higher, compared to students at the beginning of the educations.I denna tvärsnittsstudie undersöks 538 socionom- och sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. En betydande andel av studenterna skattar att de har kunskap om och erfarenhet av att arbeta med våld redan i början av sina studier. Kunskap som de fått via tidigare utbildningar och arbetslivserfarenheter. Studenternas skattningar indikerar att de aktuella utbildningarna innehåller våld, även om omfattningen varierar. Studien visar på få skillnader mellan sjuksköterske- och socionomstudenters upplevda kunskap och erfarenhet. Studenternas skattningar tydliggör att studenter tillägnar sig kunskap och erfarenhet även via undervisningen, VFU och arbete vid sidan av studierna och att studenter i slutet av utbildningarna skattar sin kunskap och förmåga att agera professionellt högre, jämfört med studenter i början av utbildningarna
When I'm 64!
Get PDF”When I´m 64” är en ömsint låt om kärlek och enkelhet. Och om funderingar hur livet kommer att te sig när man blir äldre och pensionär.– Will you still need me, will you still feed me When I’m sixty-four?Gårdagens 64-åringar är mer som dagens 84-åringar. Ja, i alla fall på ett ungefär. Professor Ingmar Skoog, som är en av landets ledande forskare inom äldreområdet, har myntat uttrycket ”70 är som det nya 50
Existentiell hälsa - En outnyttjad resurs
Get PDF”To seek meaning is a basic human need. We seek a sense of connection, someone or something to believe in. A need for legends who personify courage, endurance, strength and fighting spirit.” These words are Ing-Marie Wieselgren’s, taken from the Swedish weekly radio program Thoughts for the day (Tankar för dagen). To me, Ing-Marie was exactly what she described; the tireless fighter who never gave up working for the most vulnerable. In many ways a legend in her field. In recent years she also focused on existential health, within her work, leading Mission Mental Health at Swedish Association for Local Authorities and Regions (SALAR). Questions and insights about the importance of both mental and existential health continue to be high on the agenda of both politicians and civil servants at SALAR and in municipalities and regions. In order to bring a sustainable change, some first helpful initial steps have been to create arenas for conversation and collaboration between a broad and diverse range of organizations and people interested in the topic. These steps hope to build a solid path forward to integrate existential health in mental health promotion to a greater extent.”Att söka mening är ett grundläggande mänskligt behov. Vi söker en känsla av sammanhang, någon eller något att tro på. Ett behov av legender som personifierar mod, uthållighet, styrka och kämparanda.” Orden är Ing-Marie Wieselgrens, hämtade ur P1:s Tankar för dagen1. IngMarie var för mig precis det som hon då beskrev; den outtröttliga kämpen som aldrig gav upp arbetet för de mest utsatta. I vissa delar en legend inom sitt fält. Som ledare för Uppdrag Psykisk Hälsa satte hon de senaste åren även fokus på arbetet för frågor kring existentiell hälsa inom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Det vi tillsammans kan fortsätta att göra för att åstadkomma långsiktig förändring är skapa arenor för samtal, samverkan och agera brett, men också i högre grad väga in även den existentiella hälsan i arbetet med att främja psykisk hälsa. Frågor och insikter om vikten av både psykisk och existentiell hälsa står fortsatt högt upp på agendan hos såväl politiker som tjänstepersoner både på SKR och i kommuner och regioner. Det bådar gott för framtiden
Den existentiella dimensionen ökar rengbågsmodellens folkhälsopotential
Get PDFThe existential dimension, sometimes referred to as the spiritual or religious dimension is essential for health and health-related quality of life (HQoL). Research has established a significant link between the existential health dimension and various conditions and diagnoses. The lack of an established definition of the existential dimension constitutes a challenge. Therefore, the starting point of this article is operationalization. The World Health Organization (WHO) developed a transcultural survey for measuring health-related quality of life, including a facet for spiritual, religious, and personal beliefs (WHOQOL-SRPB). This article presents the eight existential aspects relevant to HQoL related to both the old Rainbow model and the recently suggested generic model of the Social Determinantsof Health (SDH) model.Den existentiella hälsodimensionen, ibland kallad den andliga eller religiösa dimensionen, är grundläggande för vår hälsa och hälsorelaterad livskvalitet (HQoL). Forskning har påvisat signifikanta relationer mellan existentiella aspekter och olika hälsotillstånd och diagnoser. Världshälsoorganisationen, (WHO), har därför utvecklat en existentiell hälsodimension med betydelse för den hälsorelaterade livskvaliteten. I sina studier har WHO bland annat funnit åtta så kallade aspekter inom Andlighet, Religion och Personlig tro (WHOQOL-SRPB) med betydelse för hälsa. I artikeln presenteras dessa aspekter och dess relation till den så kallade Regnbågsmodellen för sociala determinanter för hälsa (SDH modell). Förhoppningsvis underlättar modellen både till bättre förståelse av hälsans orsaksmönster och ger insikter i möjligheterna att påverka vår hälsa
Existentiell hälsa och hållbarhet bland unga i Täby
Get PDFContemporary research strongly supports the need for existential health and quality of life for young people. Many efforts are also being made to meet these needs. This article wants to highlight some issues that have emerged within such a project, linked to action research through co-creation with young adults. The content is based on, among other things, GNH, Global Natural Harmony, which is a Swedish model for life balance for both individuals and societies. The model, like the project, aims for existential health and sustainability on all levels.Det finns starkt stöd inom forskningen för behovet av insatser kring existentiell hälsa och livskvalitet för unga. Många insatser görs också för att möta dessa behov. Denna artikel vill lyfta fram några frågeställningar som växt fram inom ett sådant nystartat projekt, kopplat till aktionsforskning genom samskapande med unga vuxna. Innehållet bygger på bland annat GNH, Global Naturlig Harmoni, som är en svensk modell för livsbalans för såväl individer, som för samhällen. Modellen, liksom projektet, syftar till existentiell hälsa och hållbarhet på alla plan
Andlighet och juridik – inga oförenliga storheter
Get PDFJuridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Rätten består av ett flertal rättskällor, såsom statuter, rättspraxis, förarbeten, doktrin och i vissa fall även sedvänja. Med ett gemensamt namn brukar de olika reglerna kallas normer. Normerna kräver efterföljd. I den medicinska rätten finns regler om medicinsk vård och behandling. Utförarna av vården ska vid påföljd utföra vården på visst sätt.
Andlighet har med relationen till det egna jaget, andra människor, naturen och högre makter att göra. Andlig vård betecknar arbetet som olika trossamfund utför på sjukhusen genom särskilda tjänster. Genom själavård, riter, stödsamtal till människor i kris fyller de olika trossamfundens representanter ett behov som vårdpersonalen inte alltid kan tillmötesgå. Den andliga vården blir därför ett komplement till de olika professionernas arbete inom sjukvården.
Andlighet och juridik utgör inga oförenliga storheter. Den andliga vården är tämligen omgärdad av rättsliga regler och därmed integrerad i juridiken. Här kommer att ges åtskilliga exempel på detta i syfte att påvisa kopplingen mellan juridik och andlighet
Hälsa och inflytande för barn inom idrott – Hinder, möjligheter, makt och sociala relationer
Get PDFThis empirical study explores children’s perspectives on participation to gain in-depth knowledge of children’s experiences of participation in team sports and individual sports. Semi-structured group interviews were conducted with 32 children in equestrian sports, orienteering, athletics, basketball, soccer, and handball. A thematic analysis showed that participation in sports included aspects of power, social relations, fellowship, and belonging. Children in individual sports had more elements of child-led activities than team sports. Children’s incentives to influence differed, especially within team sports, where younger children prioritized having fun and wanted to decide some. In comparison, older children prioritized development, and wanted the coach to decide since the children thought the coach knew best. Obstacles to participation appeared above all in team sports, where large groups meant less opportunity to influence decisions and experience social belonging.Denna empiriska studie utforskar barns perspektiv på delaktighet i syfte att få fördjupad kunskap om barns upplevelser av delaktighet inom lagidrott och individuell idrott. Semistrukturerade gruppintervjuer genomfördes med 32 barn i ridsport, orientering, friidrott, basket, fotboll och handboll. En tematisk analys visade att delaktighet för barnen inbegrep maktaspekter, sociala relationer, gemenskap och grupptillhörighet. Barn som utövade individuell idrott hade mer inslag av barnledda aktiviteter än lagidrotter. Barns incitament att påverka skiljde sig åt inom framförallt lagidrotterna där yngre barn prioriterade att ha roligt och ville bestämma mer medan äldre barn prioriterade utveckling och att tränaren därför skulle bestämma då barnen ansåg att tränaren visste bäst. Hinder för delaktighet visade sig framförallt inom lagidrotter där stora grupper innebar mindre möjlighet att påverka beslut och känna social tillhörighet
Det lilla extra - informell organisering inom Individ- och familjeomsorg
Get PDFThe article describes and analyzes Swedish social service staff´s informal organization over intra- and interorganizational boundaries in complex cases. Findings from observations of the daily work in three municipal social service organizations, and group interviews conducted in 11 municipalities are presented. The results describe informal organisation in terms of information exchange, reconciliations, follow ups, coordination, improvised meetings as well as a bending of formal assignments and rules. I the light of the results informal organisation is described as an overlooked path to service integration in complex cases, with the potential to “grease the wheels” of social service organizations as well as the welfare system as whole.Artikeln beskriver och analyserar IFO-personals informella organisering över interna och externa organisationsgränser i komplexa ärenden, och bygger på observationer av vardagsarbetet inom IFO i tre kommuner samt gruppintervjuer med IFO-personal i 11 olika kommuner. Studierna visar att den informella organiseringen bland annat består av informationsutbyten, avstämningar och uppföljningar, samordning, improviserade möten samt ett tänjande på formella uppdrag och arbetsuppgifter. Mot bakgrund av detta dras slutsatsen att informell organisering på ett sällan uppmärksammat sätt bidrar till att hålla samman hjälpen till klienter med komplexa behov, men också till att ”smörja kugghjulen” inom IFO, liksom inom välfärdssystemet i stort
Mångfascetterade hälsoproblem, våldsrisker och trygga bostäder – följeforskning i bok
Get PDFRecenserad bok: Sammen om trygg bosetting. I møte med psykiske helseproblemer rus og mulig voldsrisiko
Författare: Skog Hansen, Inger Lise, Bråthen, Ketil, Olsen, Terje (red.)
Förlag: Universitetsforlaget AS, Oslo, 202