Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Temaledare: Att implementera kunskapsbaserad vård och stöd vid missbruk
No full textIntroduction to the articles in this issue related to the resarch projects ESTR and EPI. It is about systematic assessment, planning and follow-up of care, support and treatment to help people with addiction or substance dependence. The implementation of methods to work in this way is also focused. Detta temanummer handlar om resultat och erfarenheter från ESTR, ett nationellt forskningsprojekt med implementeringsfokus. En viktig bakgrund till forskningen är den problematiskt stora variationen i utbildning och i användandet av systematisk bedömning och uppföljning av socialtjänstens klienter med riskfylld eller svår substansanvändning. Dessa variationer finns i nationellt perspektiv, mellan olika delar av landet, men också mellan kommuner och kommundelar
Idrottsföreningen som hälsofrämjande arena: Från fysisk aktivitet till hållbart idrottande – en fråga om hur!
Get PDFThe concepts of public health, health and health promotion have been used for decades in relation to sport in practice, research and policy. That sport has some kind of significance for and connection to public health is clear. But how can we understand the relationship or perhaps the relationships between sport and public health? One research area that tackles this relationship and that also broadens what the relationship can consist of is the research field sport as a health-promoting setting (Health promoting sports clubs). In this article, we will therefore, based on research on health-promoting sports, theorize the relationship sport - public health. We will thereby discuss and illustrate how we can increase the understanding of sport as health-promoting for as many people as possible for as long as possible.I årtionden har begreppen folkhälsa, hälsa och hälsofrämjande använts i relation till idrott på många sätt i såväl praktik, forskning som i policy. Att idrotten har någon slags betydelse för och koppling till folkhälsan torde vara helt klarlagt. Men hur kan vi förstå relationen eller kanske snarare relationerna mellan idrott och folkhälsa? Ett forskningsområde som tar tag i relationen idrott och folkhälsa och som också breddar vad relationen kan bestå av är forskningsfältet idrotten som hälsofrämjande arena (Health promoting sports clubs). I artikeln kommer vi därför att med utgångspunkt i forskning om idrotten som hälsofrämjande arena teoretisera relationen idrott - folkhälsa. Vi kommer därigenom diskutera och illustrera hur vi på fler än ett sätt kan öka förståelsen för idrotten som hälsofrämjande för så många som möjligt så länge som möjligt
Att förebygga ofrivillig ensamhet
Get PDFKan man bygga samhällen och bostäder för gemenskap, som är en stödjande miljö för hälsa? Med ett boende som förebygger ofrivillig ensamhet och som maximerar seniorers möjligheter att delta i sociala aktiviteter i åldersvänliga kommuner.
I en rapport från Högskolan i Skövde har man nyligen skrivit om ofrivillig ensamhet i samverkan mellan Högskolan i Skövde, Västra Götalandsregionen och Skaraborgs Kommunalförbund ([i]). I rapporten hävdar man att det finns en faktor som är viktig för ett hälsosamt liv och som är lika avgörande för livslängd som de mer kända livsstilsfaktorerna, nämligen social gemenskap. Man säger vidare att ett viktigt budskap i materialet man rapporterar om är det salutogena – att främja social gemenskap och förebygga eller minska risken för ofrivillig ensamhet
Metoder för att motivera våldsutsatta och våldsutövande personer till stöd – En scoping review
Get PDFIn this scoping review existing research on how perpetrators and victims of intimate partner violence are motivated to receive support is mapped and described. 13 articles were included in the scoping review where two different methods were identified: Second Responder Program (SRP) and initial motivational effort. Both show optimistic results in the sense of increased access to and use of support. However, it is unclear what effects the interventions have on recidivism. Future projects and studies should consider the ambiguity of relapse as an outcome measure and studies should be supplemented with users’ own voices about the interventions.I denna litteraturöversikt kartläggs och beskrivs befintlig forskning om hur män som utövar våld i nära relation respektive kvinnor som utsätts för våld i nära relation motiveras till att ta emot stöd. 13 artiklar inkluderades i litteraturöversikten där två skilda angreppssätt identifierades; Second Responder program (SRP) och inledande motiverande insats. Båda visar på goda resultat i bemärkelsen ökad tillgång till och användning av stöd. Det är dock oklart vilka effekter insatserna har för återfall i brott. Framtida projekt och studier bör hantera tvetydigheten i återfall som utfallsmått och studier bör kompletteras med brukares egna röster om insatserna
Om att forska tillsammans – en bok om kunskap och spirande lärande
Get PDFRecenserad bok: Deltagarbaserad aktionsforskning – tillsammans för kunskap, lärande och förändring
Författare: Bergdahl, Elisabeth, Andersson, Fia (red.)
Förlag: Studentlitteratur, Lund, 202
Bildrikt talat - En intervju med ärkebiskop Martin Modeus om bilder som existentiellt samtal
Get PDFEn Intervju med Nils Martin Modeus av Stefan Sjöblom. Född 1962 i Jönköping. Teolog och biskop i Linköpings stift sedan 2011. Valdes som ny ärkebiskop inom Svenska kyrkan den 4 december 2022.
Tanken på denna intervju föddes efter ett offentligt samtal Martin Modéus höll i samband med vårens bokdagar i Hedvig Eleonora kyrka på Östermalm i Stockholm. Vid samma tillfälle visades en utställning med bilder från Martins bok, Bildrikt talat, som utkom 2021. När vi möts via länk för ett samtal om hans bild- och fotointresse har vi också med oss Världshälsoorganisationen, WHO:s definition av existentiell hälsa, nedbruten i åtta teman: Harmoni och inre lugn, Upplevelse av sammanhang, Existentiell styrka och kraft, Tillit som livskraft, Meningen med livet, Upplevelse av helhet, Upplevelse av förundran, Förhoppning
Samtal som stärker existentiell hälsa när livet utmanar: Existentiell hälsa ur ett folkhälso- och folkbildningsperspektiv
Get PDFDuring our lives we will unvoluntary meet ”limitsituations”, changes that is so fundamental that life as we know it will never be the same again. In our society we seldom talk about the concept of existential illness and there is very little support of strengthening it, therefore there is a risk of a transition into a deeper psychological illness that demands medication, psychological treatment and sick leave. There is therefore wast opportunities for society to reduce existential and psychological illness through prevention in strengthening mans existential health.
One option meeting the exitential questions in life, is to participate in conversationsgroups sharing experiences with each other. With the support of ”Conversationcards when life challenges” with 8 aspects of life to talk about- the group gets a common structure helping us to reflect and comunicate with others how we relate to life and what we need to have a good life.
The knowledge we develop about ourselves with the support of the 8 aspects of life - and the experiences we have by getting through difficulties - could enhance our resiliens to meet challenges in our lives.Under livets gång kommer vi ofrivilligt att möta gränssituationer, förändringar som gör att livet inte blir sig likt igen. Eftersom vi i vårt samhälle sällan samtalar om begreppet existentiell ohälsa och sällan får stöd att stärka den - finns en risk att ohälsan fördjupas och övergår i psykisk ohälsa som kräver sjukskrivning, medicinering och psykologisk behandling. Här finns stora möjligheter för samhället att minska den existentiella och psykiska ohälsan genom att arbeta förebyggande med att stärka människors existentiella hälsa. Ett sätt att möta de existentiella frågorna i livet kan vara att delta i en samtalsgrupp där man delar erfarenheter med varandra. Med stöd av Samtalskort när livet utmanar - med 8 existentiella livaspekter att samtala om - får vi en gemensam struktur som hjälper oss att reflektera och kommunicera med andra om hur vi förhåller oss till livet och vad vi behöver för att må bra. Den kunskap vi får om oss själva med stöd av de 8 livsaspekterna och den erfarenhet vi får när vi tar oss igenom svårigheter kan öka vår motståndskraft när livet utmanar, så kallad existensiell resiliens
Hur fungerade kursen Effektiv Planering av Insatser/EPI: Baslinje- och uppföljningsresultat
Get PDFThis quantitative study assesses knowledge improvement among participants of the EPI university course. The majority were social workers in substance abuse. The course led to significant enhancements in participants’ knowledge, particularly concerning intervention and care continuity and the use of motivational interview techniques. Knowledge about older individuals with substance dependencies and benefits of ASI follow-up interviews for social workers and clients also improved.Denna kvantitativa studie utvärderar kunskapsförändringar hos deltagare i EPI universitetskursen. Majoriteten av deltagarna var socialsekreterare inom missbruksområdet. Kursen resulterade i betydande förbättringar av deltagarnas kunskap, särskilt vad gäller insats- och vårdkontinuitetsmodeller samt användning av motivationshöjande intervjutekniker. Kunskapen om äldre personer med beroendeproblem och fördelarna med ASI-uppföljningar för socialarbetare och klienter förbättrades också
Hur kan prosociala beteenden främjas under kriser?
Get PDFWe live in a time where recurring crises, surrounded with information about how to behave to reduce the negative effects of the crises. Encouraging prosocial behavior has been shown to reduce the negative effects, therefore, it is important to examine what promotes prosociality when disaster strikes. This exploratory study examines twelve articles, published in the field of psychology during the period 2021-2023, to identify which factors promote prosocial behavior during the COVID-19 crisis. The result shows that social identity, knowledge transfer, and expected efficacy of behavior change, with respect to internal drivers and the context, were all important factors for improving prosocial behavior during the COVID-19 crisis. This can provide insights into how we can promote prosocial behavior and prepare for future crises.Vi lever i en tid då kriser avlöser varandra och vi översköljs av information om hur vi ska bete oss för att minska dess negativa effekter. Att främja prosocialt beteende visar sig minska negativa effekter av kriser och därför är det viktigt att undersöka vad som främjar prosocialitet under pågående kriser. Denna explorativa litteraturstudie omfattar tolv artiklar publicerade inom ämnesområdet psykologi mellan år 2021-2023, där olika faktorer som kan främja prosocialt beteende under COVID-19 krisen identifieras. Resultatet av denna genomgång visar att social identitet, kunskapsöverföring och förväntad effekt av en beteendeförändring, med avseende på inre drivkrafter och kontexter, var viktiga faktorer som var associerade med prosocialt beteende under COVID- 19 krisen. Dessa resultat kan ge nya insikter om hur vi kan främja prosociala beteenden och förbereda oss för eventuella framtida kriser