Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Begravning utan ceremoni: Om kunskapsläget kring samtidens största förändring av begravningsskick
Get PDFSince 2008, the proportion of burials without ceremonies in Sweden has increased from two percent to nine percent (with a peak of 11 percent in the pandemic year 2020). According to the Swedish Association of Funeral Directors, burials without ceremonies can be understood as a direct cremation in which collection, transport and burial take place without the participation of relatives. This article summarizes the Swedish reports and essays on burials without ceremonies together with the international research literature. The Swedish studies suggest that new types of personal and private ceremonies may have replaced civil and religious ceremonies. The international research suggests that refraining from ceremony may increase the risk of prolonged and deepened grief (complicated grief). Previous research overlooks the impact of the increasing likelihood of no one attending one’s funeral on those suffering from loneliness.Sedan 2008 har andelen som begravs i Sverige utan ceremoni ökat från två procent till nio procent (med en toppnotering pandemiåret 2020 på 11 procent). Enligt Sveriges begravningsentreprenörer kan en begravning utan ceremoni förstås som en direktkremering där hämtning, transport och gravsättning sker helt utan närståendes medverkan. Den här artikeln sammanfattar de svenska rapporter och uppsatser som finns om begravningar utan ceremonier tillsammans med det internationella forskningsläget. De svenska undersökningarna antyder att nya typer av personliga och privata ceremonier kan ha ersatt borgerliga och religiösa ceremonier. Det internationella forskningsläget pekar mot att avstå från ceremoni kan öka risken för förlängd och fördjupad sorg (komplicerad sorg). Tidigare forskning förbiser vad den ökande sannolikheten att ingen kommer till ens begravning har för konsekvenser för dem som lider av ensamhet
Det sårbara narrativet: Reflexioner över den "brutna" ontologi som gör oss mänskliga
Get PDFWhat exactly is a story? What kind of knowledge about human life can narrative offer? These questions are put to the fore when narrative medicine is introduced in a health care context. In “The vulnerable narrative: Reflections on the ‘broken’ ontology that makes us human” I outline a “critique” of the concept of narrativity and argue that narrative does not offer a new and better cognitive basis for healthcare than the dominant bio-medical paradigm, but instead should be given a mediating role based on the ability to connect the ”two cultures”. Human time appears as a ”third” historical time, where the story inscribes the phenomenological experience of time in the objective cosmologically grounded time. The ”broken” ontology and the vulnerability that can be said to be characteristic of such a narrative mediation has something important to say about the human condition – and the vulnerability that makes us human.Vad är egentligen en berättelse? Vilket slags kunskap om människans liv erbjuder narrativ? Dessa frågor ställs på sin spets när narrativ medicin introduceras i hälso- och sjukvårds kontext. I denna artikel skisserar jag en ”kritik” av narrativiteten och argumenterar för att berättelsen inte erbjuder en ny och bättre kognitiv grundval för hälso- och sjukvården än det dominerande bio-medicinska paradigmet, utan i stället bör ges en förmedlande roll utifrån förmågan att koppla samman de ”två kulturerna”. Den mänskliga tiden framträder som en ”tredje” historisk tid, där berättelsen skriver in den fenomenologiska tidserfarenheten i den objektiva kosmologiskt grundade tiden. Den ”brutna” ontologi och den sårbarhet som kan sägas vara utmärkande för en sådan narrativ förmedling säger också något viktigt om människans grundläggande villkor – och hennes egen sårbarhet
Temaledare: Narrativ medicin, ett sätt att se, tänka och förstå
No full textNarrative medicine can be described as an approach within medical practice that focuses on understanding and integrating patients’ life stories into their care and treatment. This means that doctors and caregivers do not only concentrate on the biological aspects of illness but also on the patient’s personal narrative, experiences, and emotions. By listening to and interpreting patients’ stories, caregivers can gain a deeper understanding of the patient’s needs, values, and expectations. This, in turn, can create a foundation for care that is based on a holistic view of the individual. To help caregivers develop their narrative competence, tools for reflection are utilized, including art, literature, film, theatre, and medical humanities. There is a value in healthcare professionals having the opportunity to reflect on their own experiences and uncertainties, which can foster a deeper understanding of both their own role and the patient’s perspective in an interpersonal encounter. Different aspects of Narrative Medicine will be highlighted in a series of articles in this themed issue.Narrativ medicin kan beskrivas som ett förhållningssätt inom medicinsk praxis som fokuserar på att förstå och integrera patienters livsberättelser i deras vård och behandling. Det innebär att läkare och vårdgivare inte bara fokuserar på sjukdomens biologiska aspekter utan också på patientens personliga berättelse, erfarenheter, och känslor. Genom att lyssna på och tolka patienters berättelser kan vårdgivare få en djupare förståelse för patientens behov, värderingar och förväntningar Detta kan i sin tur ge förutsättning för en vård som utgår från en helhetssyn på människan. För att vårdgivare genom reflektion ska kunna utvecklas i sin narrativa kompetens används bland annat konst, litteratur, film, teater, poesi och humaniora. Det finns ett värde i att vårdpersonal får möjlighet att reflektera över sina egna erfarenheter och osäkerheter. Detta kan skapa en djupare förståelse för både den egna rollen och patientens perspektiv i ett mellanmänskligt möte. Olika aspekter av Narrativ medicin kommer att i ett antal artiklar belysas i detta temanummer
En EU-skatt är avgörande för att bl.a. Sverige ska ta ansvar på lång sikt för tiggande EU-migranter
Get PDFThis article can be seen as a follow-up to ambassador Mats Åberg’s article in Socialmedicinsk tidskrift no. 3/2015 (pp. 296-302), Begging EU migrants – a responsibility for Sweden, the homelands and Europe. Eight years ago Mats Åberg brought up inter alia that the main responsibility for the situation for the minorities in the long view, especially for the Roma people, lies with the homelands, to improve the conditions of living for them, so that they will not have to beg in the streets in the EU Member States with a developed welfare, like in Sweden. With this article, I aim to argue for the introduction of a general EU-tax, to counteract corruption in for instance Romania and Bulgaria, so that the EU Commission can make demands on those governing the mentioned countries, to motivate them to develop the welfare and eliminate the need to beg in for example Sweden. That would be a real social effort, instead of continuing the debate with a focus on the more abstract social pillar as a solution of the EU migrant question. Somebody sitting before a grocer’s shop with a paper drinking-cup in which passers-by are supposed to put some coins is probably unaware that he or she has rights as an EU citizen, which I see as my duty to point out. I have argued for the introduction of a proper EU-tax in my doctor’s thesis from 2013, Tax and payment liability to VAT in (approx.) joint ventures and shipping partnerships (Örebro Studies in Law 4, Örebro University 2013), and continued to do so also thereafter. With this article, I hope that my suggestion will be acknowledged, so that Sweden – preferably in co-operation with Finland and Denmark – will take up on EU level the issue of an introduction of an EU-tax.Denna artikel kan ses som en uppföljning till ambassadör Mats Åbergs artikel i Socialmedicinsk tidskrift 3/2015 (s. 296-302), Tiggande EU-migranter – ett ansvar för Sverige, hemländerna och Europa. För åtta år sedan tog Mats Åberg bland annat upp att huvudansvaret i det längre perspektivet för minoriteternas situation, särskilt romernas, åvilar hemländerna, för att förbättra levnadsvillkoren för dem, så att de inte ska behöva tigga på gatorna i medlemsstater i EU med en utvecklad välfärd, såsom i Sverige. Med denna artikel avser jag att argumentera för införande av en allmän EU-skatt, för att motverka korruption i till exempel Rumänien och Bulgarien, så att EU-kommissionen kan ställa krav på statsmakterna i dessa länder, för att motivera dem att utveckla välfärden och eliminera behovet av att tigga i exempelvis Sverige. Det vore en verklig social insats, i stället för att debatten ska fortsätta att fokusera på den mera abstrakta sociala pelaren som en lösning på EU-migrantfrågan. Den som sitter utanför en mataffär med en pappersmugg i vilken förbipasserande förväntas lägga några slantar vet förmodligen inte att han eller hon har rättigheter som EU-medborgare, vilket jag ser som min plikt att framhålla. Jag har argumenterat för införande av en verklig EU-skatt i min doktorsavhandling från 2013, Skatt- och betalningsskyldighet för moms i enkla bolag och partrederier (Örebro Studies in Law 4, Örebro universitet 2013), och fortsatt göra så även därefter. Med denna artikel hoppas jag att få gehör för mitt förslag, så att Sverige – förslagsvis i samråd med Finland och Danmark – tar upp på EU-nivå frågan om införande av en EU-skatt
Upplevelsen av existentiella hot - ett hot mot folkhälsan!?
Get PDFExistential threat is a concept that is increasingly mentioned in connection with the media’s reporting of the war in Ukraine, the Israel and Hamas issue, and the ongoing climate crisis. We also hear the term mentioned in connection with AI research’s possible development of a superintelligence of the more threatening kind. For these reasons, it is necessary to take a closer look at how this concept can be understood from different contexts. That being said, the purpose of this article has been to introduce and investigate the concept of existential threat. To my knowledge, no definition of the concept of existential threat has been presented in a Swedish context.Existentiellt hot är ett begrepp som allt oftare nämns i samband med medias rapportering av kriget i Ukraina, Israel och Hamas-frågan och den pågående klimatkrisen. Vi hör även begreppet nämnas i samband med AI forskningens eventuella utveckling av en superintelligent varelse av det mer hotfulla slaget. Av dessa nämnda skäl finns det anledning att se närmare på hur detta begrepp kan förstås utifrån olika kontexter. Med detta sagt har syftet med denna artikel varit att introducera och utreda begreppet existentiellt hot. Till min kännedom har ingen definition av begreppet existentiellt hot presenterats i en svensk kontext.
Hur trygg är en spårvagnsresa? En studie om risker, otillgänglighet och barriärer för personer med funktionsnedsättningar
Get PDFThe study has identified a number of interesting opportunities and potentials for promoting safety and expanding measures to prevent against risks and accidents that can occur while travelling by tram. The study shows how people with disabilities must have the means of making their entire journey using public transport. The article discusses how the respondents avoid transfers, in part because they can´t always determine which tram is coming, and whether the one that is coming will be (if it´s) accessible, but also to avoid an unsafe ramp. The number of unsafe moments creates stress and increased transport poverty. The mere knowledge that something might happen leads to ‘travel stress’ or ‘public transport stress’, which manifests in different ways, such as irritation with fellow passengers or frustration over the inability to get to school or work on time.Studien har identifierat ett antal intressanta möjligheter och potentialer för att främja säkerhet och utökade åtgärder för att förebygga de risker och olyckor som kan inträffa vid färd med spårvagn. Studien visar hur personer med olika funktionsnedsättningar måste ha möjlighet att göra hela sin resa med kollektivtrafik. I artikeln diskuteras hur respondenterna avstår från att resa, dels för att de inte alltid kan avgöra vilken spårvagn som kommer och om den som kommer blir tillgänglig, men också för att undvika en osäker ramp. Osäkra tillstånd kan skapa stress och ökad transportfattigdom. Blotta vetskapen om att något kan hända leder till ”resestress” eller ”kollektivtrafikstress”, som visar sig på olika sätt, som irritation på medpassagerare eller frustration över oförmågan att ta sig till skolan eller jobbet i tid
100 år av Socialmedicin i Sverige. SMT:s kommande jubileumsnummer
Get PDFEn rad socialmedicinare och socionomer arbetar under jubileumsåret 2024 för att vi ska kunna ge ut ett fylligt nummer av Socialmedicinsk tidskrift i slutet av året. Denna artikel är en synopsis av vad jubileumsnumret förväntas innehålla. Vi kan utlova spännande läsning! För att fira 100-åringen ordentligt planerar vi också en tillställning i Läkarsällskapets lokaler när pappersutgåvan kommer ut.Jubileumsnumret innehåller tre större avdelningar: I. Socialpolitik och Socialmedicin, II. Utveckling de senaste 50 åren, III. Framtida utmaningar
Samverkan mellan socialtjänsten och tandvården i arbetet med våldsutsatta barn
Get PDFMany children go to the same dentist throughout their childhood. Therefore, dental care is well-positioned to detect and prevent child abuse. However, previous research has shown that this potential is rarely utilized and that many dentists feel uncertain about how to handle the issue. This article therefor investigates the conditions for collaboration between dental care and social services in the context of identifying and preventing child abuse. Drawing on semi-structured interviews with dental care professionals and social workers, the study aims to identify both the obstacles to effective collaboration and opportunities for enhancement. As it turns out, there are deficiencies in the conditions for cooperation at both social services and dental care. There are most likely leading to a significant number of children suffering harm. Recently, the issue has received more attention, and cooperation is improving, but much remains to be done.Många barn går till samma tandläkare under hela sin uppväxt. Tandvården har därför goda förutsättningar att upptäcka och förebygga våld mot barn. Tidigare forskning har dock visat att denna potential sällan utnyttjas och att många tandläkare känner sig osäkra på hur de ska hantera frågan. Denna artikel undersöker därför förutsättningar för samverkan mellan tandvården och socialtjänst i arbetet med att upptäcka och förebygga våld mot barn. Artikeln bygger på semistrukturerade intervjuer med tandvårdspersonal och socialarbetare. Syftet är att identifiera både hindren för samverkan och förbättringspotential. Det visar sig finnas brister i förutsättningar för samverkan hos både tandvården och socialtjänsten. Med all sannolikhet leder de till att ett stort antal barn far illa. På sistone har frågan fått mer uppmärksamhet och samverkan håller på att förbättras, men det finns mycket kvar att göra
Volatilt samförstånd: Hjälporganisationers erfarenheter av idéburet offentligt partnerskap i deras arbete med utsatta EU-medborgare
Get PDFOver the last decade, IOPs – a framework for collaboration between municipa-lities and NGOs – have become a common way of organizing certain welfare services. One area where this institutional arrangement was used early on was in relation to EU/EEA citizens without right of residence. Here, IOPs have provided a “third-way” between a generous and restrictive interpretation of the target group’s social rights. The purpose of this article is to highlight, through interviews with representatives of NGOs, a field of problems related to IOPs. The article is based on case descriptions of IOPs in three municipalities - Gothenburg, Lund and Malmö. Based on these, we argue that IOPs entail a significant volatility in that IOP form establishes a precarious institutional sta-tus for certain forms of social work, making these increasingly dependent on local power relations and developments.Under det senaste decenniet har idéburna offentliga partnerskap (IOP) – ett ramverk för samverkan mellan kommuner och idéburna organisationer – blivit ett allt vanligare sätt att tillhandahålla välfärdsinsatser. Ett område där sam-verkansformen användes tidigt var i arbetet med så kallade utsatta EU/EES-medborgare. Här har IOP inneburit en tredje väg mellan en generös respek-tive restriktiv tolkning av målgruppens rättigheter. Syftet med denna artikel är att genom djupintervjuer med representanter för idéburna organisationer belysa ett fält av problematiker som uppstår genom lokala IOP. Artikeln byg-ger på fallbeskrivningar av IOP i tre kommuner – Göteborg, Lund och Malmö. Utifrån dessa argumenterar vi för att ramverket medför en påtaglig volatilitet som påverkar den idéburna partens handlingsutrymme: IOP-formen etablerar en oförmedlad konjunkturkänslighet för socialt arbete som är direkt beroende av lokala maktförhållanden och händelseutvecklingar
