Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Varför behövs mer idéburen välfärd? Allmänmänskliga behov framför fjärrstyrda kontrollbehov
Svensk välfärd står inför en omvälvande tid och behovet av innovation och omvärdering av systemet är större än någonsin. Vi behöver ifrågasätta gamla antaganden och söka nya lösningar. Speglar dagens grundantaganden som styr det svenska välfärdssystemet verkligen, på ett relevant sätt, verklighetens behov?
Det är dags att utmana New Public Management (NPM), denna styrmodell som med sitt fokus på kontroll, ekonomisering och mätbarhet tycks omöjlig att förena med både humanism och, i det långa loppet – även effektivitet. Det krävs ett paradigmskifte som problematiserar de utvärderingssystem som direkt eller indirekt styr den svenska välfärden.
Nu är det dags att ta nästa steg: låt tvärvetenskaplig och praktiknära forskning visa vilken leverans av tjänst som faktiskt är efterfrågad - när och hur denna möter dessa behov. Identifiera vad som fungerar och säkerställ att denna kunskap återspeglas i de offentliga inköpen av välfärdstjänster. Då öppnas möjligheter för de idéburna aktörerna att bidra med de unika värden som ligger till grund för deras existens. Då kan vi också synliggöra vilka värden som riskerar att gå förlorade i dagens kontroll- och mätstyrda välfärdssystem
Bilderböcker för att stötta barn att berätta om sexuella övergrepp
It is difficult to tell someone about exposure for sexual abuse and often the abuse is revealed much later. One way to support children to talk about presumed abuse is to use books. Through an analysis of books with bibliotherapeutic appropriations, the article aims to highlight how children’s disclosure about abuse are portrayed and its discursive meaning potentials. The results show three central states: feelings of discomfort and vulnerable self-confidence; new knowledge, courage and good circumstances, and feelings of loss and ambivalence. The books create opportunities for recognition for those who have been involved in an abuse. The books show storytelling as a turning point towards something better. The message of the books is that children must tell in order to be protected but also that adults must listen, be responsive, persistent and proactive.Det är svårt att berätta om sexuella övergrepp och ofta avslöjas övergreppet långt senare. Ett sätt för att stötta barn att berätta om förmodad utsatthet är att använda sig av böcker. Genom en analys av böcker med biblioterapeutiskt anslag syftar artikeln till att synliggöra hur barns berättande om övergrepp gestaltas och vilka diskursiva meningserbjudanden som uppstår. Resultatet visar på tre centrala tillstånd böckerna gestaltar: känslor av obehag och sårbar självtillit; lärdomar, mod och goda omständigheter samt känslor av saknad och ambivalens. Böckerna skapar möjligheter till igenkänning för den som varit med om ett övergrepp. Böckerna visar på berättande som en vändpunkt till något bättre. Budskapet i böckerna är att barn måste berätta för att skyddas men också att vuxna måste lyssna, vara lyhörda, ihärdiga och proaktiva
Ronden - rum för narrativ medicin
This text discusses a Swedish internal medicine department that has embraced narrative medicine to enhance its ward rounds. The rounds were moved to a dedicated room where the patient’s story is attentively received by the healthcare team, including senior consultants, junior doctors, nurses, and assistant nurses. This narrative is integrated with the staff’s expertise to develop a comprehensive care plan. The approach has transformed communication patterns and relationships within the clinic, making the patient more involved in their care. Over time, the team perspective became established, fostering mutual dependencies and behaviors essential for effective clinical practice. The text draws on Ralph Stacey’s “complex responsive processes” theory and is based on studies and reports by Bååthe et al. (2014, 2016a, 2016b) and a book chapter by Bååthe (2018).
Denna text beskriver en svensk internmedicinsk verksamhet som, med stöd av narrativ medicin, har omdefinierat sitt rondarbete. Sjukhusronden flyttades till ett särskilt rum där patientens berättelse lyhört tas emot av vårdteamet, som inkluderar överläkare, underläkare, sjuksköterska och undersköterska. Patientens berättelse kombineras med personalens kunskap för att skapa en gemensam vårdplan. Detta arbetssätt har förändrat samtalsmönstren och relationerna inom teamet, vilket har lett till att patienten blivit mer involverad i sin egen vård. Team-perspektivet, som först var nytt, blev med tiden etablerat och format av ömsesidiga beroenden och beteenden. Texten hämtar analytiskt stöd från Ralph Staceys teori om ”complex responsive processes” och bygger på studier och rapporter av Bååthe et al. (2014, 2016a, 2016b) samt ett bokkapitel av Bååthe (2018).
Denna text beskriver en svensk internmedicinsk verksamhet som, med stöd av narrativ medicin, har omdefinierat sitt rondarbete. Sjukhusronden flyttades till ett särskilt rum där patientens berättelse lyhört tas emot av vårdteamet, som inkluderar överläkare, underläkare, sjuksköterska och undersköterska. Patientens berättelse kombineras med personalens kunskap för att skapa en gemensam vårdplan. Detta arbetssätt har förändrat samtalsmönstren och relationerna inom teamet, vilket har lett till att patienten blivit mer involverad i sin egen vård. Team-perspektivet, som först var nytt, blev med tiden etablerat och format av ömsesidiga beroenden och beteenden. Texten hämtar analytiskt stöd från Ralph Staceys teori om "complex responsive processes” och bygger på studier och rapporter av Bååthe et al. (2014, 2016a, 2016b) samt ett bokkapitel av Bååthe (2018).
----------------------------------------------------------------------------------------
Hälsovårdsenheten som förebild eller inspiration : - om att förverkliga en unik hälsoplan
It was a fortune timing in the beginning of 1970s between health politics at Skaraborg county and social medicine at Lund university, which contributed to the development of local public health work. The novel health plan was operationalized by the establishment of a Community Health Unit. The unit developed during the period 1972 – 1987 epidemiological tools and evidence based local health prevention projects on relevant risk factors. An overview of the political considerations and the following results is presented.Sjukvårdsdebatten i Skaraborg präglades under 1960-talet av en förskjutning mot en ökad satsning på primärvård och hälsovård. Det konstaterades att många sjukdomar och riskfaktorer bättre kunde påverkas i ett tidigare skede genom primärpreventiva metoder i lokalsamhället. En unik Hälsoplan både i tid och till innehåll beslutades av den politiska ledningen. Parallellt påbörjades en utbyggnad av primärvården där hälsovården skulle vara en integrerad del. Socialmedicin vid Lunds universitet hade bedrivit forskning inom området och engagerades i uppbyggnaden av en ny enhet – Hälsovårdsenheten. Syftet var utveckla epidemiologiska metoder och evidensbaserade förebyggande åtgärder till nytta för länets sjutton kommuner. En översikt av de politiska besluten och det förebyggande utvecklingsarbetet presenteras
Vad kan tidigare forskning säga om kvaliteten i idéburen välfärd?
This article analyzes how quality is defined, measured, and compared in research on civil society and welfare. Quality and quality development work is essential for all organizations in the welfare sector, regardless of whether they belong to the non-profit, public, or private sector. The review of previous research shows that there are few clear definitions of quality, and that the research mainly focuses on homes for elderly and nursing homes. There are also many ways to operationalize, measure, analyze and compare quality. Furthermore, it is relatively rare that patients, users, and clients determine the quality, instead the research is regularly based on public registers and controls. Almost half of the articles report unambiguously positive relations-hips between quality, civil society, and welfare, based on comparisons with either or both public and private organizations. The article concludes with some suggestions for future research.Kvalitet är ett centralt begrepp inom välfärden. Det behövs för att kunna be-döma och jämföra värdet av en välfärdstjänst, och det utgör en grund för verksamhetsutveckling hos organisationer som tillhandahåller sådana tjäns-ter. Men hur definieras, mäts och jämförs då kvalitet av välfärdstjänster? I denna artikel analyserar vi forskning om kvalitet i de välfärdstjänster som idéburna organisationer tillhandahåller, en grupp av organisationer som ofta glöms bort i den allmänna debatten i Sverige. Forskningsöversikten visar att det finns få tydliga definitioner av kvalitet, och att forskningen främst ba-serats på studier av äldre- och omsorgsboenden. Det förekommer också ett stort antal sätt att mäta, analysera och jämföra kvalitet. Vidare är det relativt sällan som patienter, brukare och klienter avgör kvaliteten. I stället baseras forskningen på offentliga register och återkommande kontroller av andra mått. Knappt hälften av artiklarna redovisar entydigt positiva relatio-ner mellan kvalitet, civilsamhälle och välfärd, och då utifrån jämförelser med antingen offentliga eller privata organisationer, eller med båda. Artikeln av-slutas med några förslag till framtida forskning
Krisinsatser i det civila: en tentativ jämförelse mellan Sverige och Ukraina
With Russia’s full-scale invasion of Ukraine, Ukrainian civil society came to attention as active and significant. The aim of the present text is to make an early tentative comparison between the Ukrainian and Swedish civil society at the national level with a particular focus on efforts and organization, in order to learn regarding the possible role of the Swedish civil society in civil preparedness and crisis preparedness. The comparison is based on a review of research literature in the field and conversations with Ukrainian researchers and central representatives of civil society organizations. Results show that both Ukrainian and Swedish civil society is characterized by a high degree of activity, but that the latter is organized to a significantly greater extent than the former and has an ongoing dialogue with the state. These latter characteristics are seen as possible resources in terms of Swedish civil society’s endurance and coordination in a possible social crisis.I och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina kom det ukrainska civilsamhället att uppmärksammas som särskilt aktivt och betydelsefullt. Syftet med föreliggande text är att göra en tidig tentativ jämförelse mellan det ukrainska och svenska civilsamhället på nationell nivå med särskilt fokus på insatser och organisering, för att dra lärdomar när det gäller det svenska civila samhällets möjliga roll i civil beredskap och krisberedskap. Jämförelsen görs utifrån en genomgång av forskningslitteratur på området och samtal med ukrainska forskare och centrala företrädare för civilsamhällesorganisationer. Resultatet visar på att såväl det ukrainska som svenska civilsamhället präglas av en hög grad av aktivitet, men att det senare i betydligt högre utsträckning än det förra är organiserat och har en löpande dialog med staten. De två senare särdragen ses här som möjliga resurser framför allt när det gäller det svenska civilsamhällets uthållighet och koordinering i en möjlig samhällskris
Åldersbedömningar i svensk asylprocess – Gräsrotsbyråkrati eller expertstyre?
The aim of this article is to explore how central Swedish actors experience and handle the work with age assessments of asylum-seeking children in Sweden. Furthermore, the article aims to discuss how these actors use their discretion to balance between legal regulations on the one hand and the child’s rights and needs on the other. We use Lipsky’s theory of street-level bureaucracy as our analytical frame. The study is based on qualitative semi-structured interviews with officials at the Migration Agency and coroners. The results show that officials at the Migration Agency have many opportunities to use their discretion when assessing the age of asylum-seeking children, but to a large extent leave decisions about age to the coroners. On the contrary, the coroners have limited opportunities to use their discretion; this is because coroners use statements from dentists and radiologists, who actually determine which age assessment that is made.Syftet med denna artikel är att utforska hur centrala svenska aktörer upplever och hanterar arbetet med åldersbedömningar av asylsökande barn i Sverige. Vidare syftar artikeln till att diskutera hur dessa aktörer använder sitt handlingsutrymme till att balansera mellan den rättsliga regleringen å den ena sidan och barnets rättigheter och behov å den andra. I artikeln används Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Undersökningen baseras på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tjänstepersoner vid Migrationsverket och rättsläkare. Av resultaten dras slutsatsen att tjänstepersonerna vid Migrationsverket har ett stort handlingsutrymme vid åldersbedömning av asylsökande barn, men att de i hög grad använder detta till att överlämna beslutet om ålder till rättsläkarna. Vidare dras slutsatsen att rättsläkarna har ett mer begränsat handlingsutrymme, eftersom det är utlåtanden från tandläkare och röntgenläkare som egentligen avgör vilken åldersbedömning som görs
”Det var någon som stack mig pappa”: Barn som deltagare i enskilda föräldrasamtal vid BVC
Individual parenting interviews with the father or non-birthing parent is a new routine at the Child Health Center in Sweden. In the research project Fathers and children in child health care these interviews are studied and in this article, we focus on the child’s participation. With the help of conversation analysis, we analyze video-recorded nurse-child-parent interactions with the purpose of showing how the pre-verbal child has an active role as participant as they themself initiate social interactions with the adults or as adults talk to each other as they speak “to and through” the child. Focusing on recurring interactional phenomenon, the study may serve as a starting point for a discussion on how the child’s presence shapes the individual parental interview both regarding its form and content.Enskilda föräldrasamtal med pappan eller den icke-födande föräldern är en ny rutin på barnavårdscentraler i Sverige. I forskningsprojektet Pappa med barn studeras dessa samtal och i denna artikel riktar vi fokus på barnets roll under samtalen. Med samtalsanalytiska verktyg analyseras videoinspelade sköterske-barn-pappa interaktioner med syfte att visa på hur det pre-verbala barnet har en aktiv roll som deltagare det institutionella samtalet. Detta antingen då de själva initierar samspel med de vuxna eller genom att de vuxna talar till varandra ”genom barnet”. Rutiner för barns närvaro vid de enskilda föräldrasamtalen skiljer sig åt mellan mottagningar. Genom att belysa ett antal återkommande interaktionella fenomen kan studien fungera som underlag för en diskussion om hur barnets närvaro påverkar det enskilda föräldrasamtalet till form och innehåll
Är ungdomars psykiska ohälsa ett uttryck för en samhällsneuros eller vantrivsel i kulturen?
This article entails a close reading of Freud’s book Civilizations and Its Discontents, which was published in 1930. The purpose of this close reading is to discuss and problematize young people’s mental illness with reference to an increasing number of reports that highlight various ill-health factors among young people. In this article, these ill-health factors are interpreted as young people’s perceived dissatisfaction with contemporary culture and then acted out through escapism and succumbing to the id´s instinctive passions (drugs, bullying, criminality). A paradox that Freud brings forward in the book is the Janus-like function of society, as it contributes to conflicts of instincts and feelings of guilt, yet provides protection for suffering.I denna artikel görs en närläsning av Freuds bok Vi vantrivs i kulturen som utkom 1930. Syftet med denna närläsning är att diskutera och problematisera ungas psykiska ohälsa med hänvisning till allt fler rapporter som belyser olika ohälsofaktorer hos unga. I denna artikel tolkas dessa ohälsofaktorer som ungas upplevda vantrivsel i den samtida kulturen genom verklighetsflykt och utlevandet av detets driftbestämda lidelser (droger, mobbing, kriminalitet). En paradoxal tanke som Freud för fram i boken är samhällets Januslikande funktion; att både bidra till driftkonflikter, och skuldkänslor som att ge skydd för lidande