Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
En ny idéburen sektor? Varför vill vi ha den och hur kan den förändra den svenska välfärdsstaten?
There seems to be broad political support for the idea that Sweden should have more of nonprofit welfare services. This article investigates what the Sweden stand to gain by a larger share of nonprofit welfare, and what the potential is for the nonprofit sector to reform the Swedish welfare state. These issues are addressed by two literature reviews, one about nonprofit welfare services in general and a second about cooperative welfare services. The re-sults show that the nonprofit sector has potential to improve welfare services, but only to the extent that they are allowed to develop their special character. Furthermore, the results show that there are now a chance to create a new nonprofit sector that could change the welfare state, provided there is political will on the part of both government and civil society.Det verkar finnas brett politiskt stöd för tanken att Sverige borde ha fler och mer idéburna välfärdstjänster. Denna artikel undersöker vad Sverige har att vinna på en större andel idéburen välfärd och vilka förutsättningar den idéburna sektorn har att förändra den svenska välfärdsstaten. Dessa frågor besvaras med två forskningsöversikter, en om idéburen välfärd i stort och en annan om kooperativ välfärd. Resultaten visar att den idéburna sektorn har möjlighet att förbättra vård och omsorgstjänster, men bara i sådan utsträckning som de tillåts utveckla en särart som skiljer dem från offentliga och vinstdrivande utförare. Vidare visar resultaten att det nu finns möjlighet till formering av en ny idéburen sektor som kan förändra den svenska välfärdsstaten, men för att den ska bli verklighet behövs politisk vilja både från stat och civilsamhälle
Skyddade boenden – Idéburna organisationers betydelse
When individuals exposed to domestic violence leave their perpetrators, do-mestic violence shelters can offer refuge. However, these shelters have vary-ing capacities to meet exposed adults’ and children’s needs for protection and support. In this article, we describe various challenges that domestic violence shelters are facing today and discuss the importance of non-profit organiza-tions based on Nancy Fraser’s theories of social justice and social protection. The article shows that the knowledge within the non-profit organizations is of importance regardless of whether shelters are run by non-profit organizations, municipalities, or private companies. Moreover, funding needs to be secured to ensure that all shelters have the preconditions to meet the needs of victims.När personer som är utsatta för våld i nära relation lämnar förövaren kan skyddade boenden erbjuda en fristad. Dessa boenden har dock olika för-utsättningar att möta utsatta vuxnas och barns behov av skydd och stöd. I denna artikel beskriver vi olika utmaningar som skyddade boenden står inför idag och diskuterar de idéburna organisationernas betydelse. Detta görs med utgångspunkt i Nancy Frasers teorier om social rättvisa och socialt skydd. Artikeln visar att den kunskap som finns inom idéburna organisatio-ner är betydelsefull oavsett om skyddade boenden drivs av idéburna organi-sationer, kommuner eller vinstdrivande aktörer. Dessutom behöver finansie-ringen säkras för att samtliga skyddade boenden ska ha förutsättningar för att kunna möta de utsattas behov
Du får dansa med omvärlden och anpassa efter behov: - Upplevda utmaningar med att stödja personer till egen försörjning
This study deepens the understanding of the overall challenges that employees in municipal labour market units (AME) experience in their daily work. There are no statutory requirements for municipalities to carry out labour market policy measures, but the shift in financial responsibility within the Swedish welfare system has given the municipalities financial incentives to engage in labour market policy. In the study, data was collected through focus group interviews with 45 people, within eight municipalities. The result shows that need to be flexibly organized, and the measures implemented is dependent on the nations various political systems. This can be seen as an overarching systemic obstacle faced by AME employees in their daily work and provide understanding of the municipalities’ role as the ultimate safety net.I den här studien fördjupas förståelsen av de övergripande utmaningar som personalen inom kommunala arbetsmarknadsenheter (AME) upplever i sitt dagliga arbete. Det finns inga lagstadgade krav på att kommunerna ska bedriva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men genom förskjutningen i det ekonomiska ansvaret för vissa utförsäkrade (Försäkringskassan) och arbetslösa (Arbetsförmedlingen) har kommunerna ekonomiska incitament att engagera sig i arbetsmarknadspolitiken. I studien har data samlats in genom fokusgruppsintervjuer med 45 personer. Deltagare har varit personal inom AME i åtta kommuner. Resultatet visar att personalen måste anpassa sig när omvärlden förändrar förutsättningarna för deras deltagare. AME behöver vara flexibelt organiserat genom att verksamheten är (med)beroende av omvärlden och dess olika (politiska) system. Detta kan ses som ett övergripande systemhinder som AME-personalen möter i sitt dagliga arbete och förståelse för kommunernas roll som yttersta skyddsnät
Reflexion: Här kommer min fulla bekännelse
Jag ber härmed att få rapportera mig själv som skyldig. Jag är illojal mot båda mina arbetsgivare: universitetet och regionen. Om någon av dem skulle få för sig att anlita en extern advokatbyrå för att utreda hur jag använder min arbetstid, så vill jag bespara skattebetalarna den utgiften. Här kommer min fulla bekännelse: jag är lärare, forskare, överläkare, chef, bakjour, handledare och mentor. Jag har ingen aning om hur jag fördelar min tid i minuter eller timmar
Vem och vad är en människa
Vi är olika. Vi har olika förmågor. Vi tänker olika. Trots det är vi ändå alla människor, men olika. Tomas Tranströmer uttrycker det så här: Inuti en människa öppnar sig kunskap bakom kunskap i oändlighet. Man blir aldrig färdig, och det är som det ska.” Med de orden i tankarna förstår man att man aldrig kan veta fullt ut vem en människa är, men man kan närma sig svaret. Vi förändras som människor. Pass därför upp om ni som arbetar i vården grupperar oss vårdtagare, även om ni gör det utifrån era objektiva kriterier. Ett stort pass upp, om ni avser att dra generella slutsatser om individerna i de grupper ni på det sättet skapar.  
Narrativ medicin för en hållbar vård : Små små steg mot ett mer hållbart läkarliv
This text discusses the importance of narrative medicine in creating a sustainable healthcare environment. It emphasizes the need to consider both patient and caregiver narratives, to enhance care quality. The Swedish Association for Obstetrics and Gynecology (SFOG) has integrated narrative medicine into their training programs, offering annual courses and publishing articles to promote sustainable practices. The text highlights various initiatives, including resilience-building exercises, gratitude journals, and structured communication techniques like SBAR for the soul. These methods aim to improve psychological safety, reduce stress, and foster a supportive work environment. The text also addresses the shift away from traditional psychological debriefing towards more nuanced, person-centered reparative crisis support. Teaching skills and organizing space to allow for a safe, complex and healing narrative to gently develop for patients, their families, healthcare personnel and leaders alike.Den här texten diskuterar vikten av narrativ medicin för att skapa en hållbar vårdmiljö. Den betonar behovet av att ta hänsyn till både patienters och vårdgivares berättelser för att förbättra vårdkvaliteten. Svenska Föreningen för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) har integrerat narrativ medicin i sina utbildningsprogram, erbjuder årliga kurser och publicerar artiklar för att främja hållbara metoder. Texten lyfter fram olika initiativ, bland annat övningar för att bygga upp resiliens/motståndskraft, tacksamhetsdagböcker och strukturerade kommunikationstekniker som ”SBAR för själen”. Dessa metoder syftar till att förbättra den psykologiska säkerheten, minska stress och främja en stödjande arbetsmiljö. Texten tar också upp skiftet bort från traditionell psykologisk debriefing mot ett mer nyanserat, personcentrerat reparativt krisstöd. Att lära ut färdigheter och organisera plats för att möjliggöra en säker, komplex och läkande berättelse att försiktigt utvecklas för patienter, deras familjer, vårdpersonal och ledare
Innovation som särart och mervärde i idéburen välfärd
Innovation is expected to provide a distinct and added value in non-profit welfare, in the sense of novel ways of meeting needs and challenges in the Swedish welfare system. This article presents a study of documents from the public and non-profit sectors to bring clarity to these expectations. The do-cuments highlight non-profit origins of public welfare services such as home care and childcare centers, and expectations of continued initiatives to meet needs overlooked by public and commercial actors. Proposed measures of reserved participation in public procurement could enable non-profit actors to function both as innovators/forerunners and as complements/replace-ments in relation to public welfare. It is however uncertain if this provides enough space for the social aims and means of innovation as a distinct fea-ture and added value in non-profit welfare.Innovation är ett förväntat mervärde i idéburen välfärd, i betydelsen av ny-tänkande sätt att möta behov och utmaningar i det svenska välfärdssyste-met. I denna artikel presenteras en studie av dokument från offentliga och idéburna aktörer för att bringa klarhet i sådana förväntningar. Där framhålls idéburna förlagor till nutida välfärdstjänster som hemtjänst och barnavårds-centraler, samt förväntningar om fortsatta idéburna initiativ för att möta be-hov som förbisetts av offentliga och kommersiella aktörer. Det föreslås bland annat reserverat deltagande i upphandlingar och valfrihetssystem, vilket kan underlätta för idéburna aktörer att fungera både som innovatör/föregångare och som komplement/ersättning till offentlig välfärdsverksamhet. Däremot är det mer osäkert om det skapar tillräckligt goda förutsättningar för att tillva-rata de sociala mål och medel som ligger till grund för innovation som särart och mervärde i idéburen välfärd