Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
”Publish or Perish” – Om blod, svett och tårar inom forskarvärlden
De som vill göra forskarkarriär får räkna med att konkurrensen är stenhård om tjänster och forskningspengar. Under den resan går det inte att undvika att offentligt granskas, rangordnas och utvärderas. Och inte heller undvika att släppa en tår. Det gäller att vara produktiv, skriva artiklar, böcker och bli citerad. Annars är man illa ute
Narrativ identitet – Vi är våra berättelser
The narrative identity consists of an individual’s stories. In this chapter we describe what narrative identity is. We illustrate how identity narratives are created through self-biographical reasoning about experiences in life such as high points, important turning points, and difficult experiences. We describe narrative identity development and narrative identity research. Moreover, we highlight research on narrative identity that could be relevant to narrative medicine. We focus on the structure of identity narratives (how the story is told) and content as well as how this is influenced by cultural context. We also highlight connections between narrative identity and wellbeing. The chapter ends with concluding remarks on why narrative identity can be useful for narrative medicine.Den narrativa identiteten består av individens berättelser. I detta kapitel beskriver vi vad narrativ identitet är. Vi belyser hur identitetsnarrativ skapas genom självbiografiska reflektioner om erfarenheter i livet såsom höjdpunkter, viktiga vändpunkter och svåra händelser. Vidare beskriver vi narrativ identitetsutveckling och hur narrativ identitetsforskning går till. Därefter lyfter vi fram forskning om narrativ identitet som kan vara relevant för narrativ medicin. Vi fokuserar på hur identitetsnarrativ berättas och vad de har för innehåll samt hur detta påverkas av kulturell kontext. Vi belyser också samband mellan narrativ identitet och välbefinnande. Kapitlet avlutas med våra reflektioner kring varför kunskaper om narrativ identitet kan vara värdefullt inom narrativ medicin.
Temaledare: Idéburen välfärd
Redan i välfärdsstatens ursprung kom många idéer och initiativ till lösningar på nya och gamla välfärdsbehov från civilsamhället, och dess organisationer har erbjudit alternativ och komplement till den offentliga välfärdssektorn allt sedan dess. Jämte nya innovationer har delar av civilsamhället också bevarat traditioner och värderingar som varit med sedan före den moderna välfärdsstatens tillkomst. Detta är förstås de gamla organisationer som, ofta på kristen grund, bedrivit välfärdsverksamhet under lång tid. När vi idag talar om idéburen välfärd så syftar vi både på organisationer som för in nya idéer i välfärdsstaten, och organisationer som vårdar och utvecklar gamla.
Detta temanummer handlar om dessa organisationer och den idéburna välfärd som de bidrar med
Det gör ont när knoppar brister – ungdomsutveckling i Protuslägret
Developmental changes occur in stages and can be preceded by dissonance and haltering well-being until a new stage is established. Protus youthcamp has the ambition to provide an opportunity for growth by exploring various themes. After participation in the camp an increase in perspective taking were seen. It covers the intellectual ability to understand the experiences and views of others. Experience of happiness according to a mental health continuum and meaning making according to SOC-13 (sense of coherence) did, on the other hand, decrease. This can show how the take a developmental leap towards an increased awareness which, however, involves strain and loss of prior balance. Gender differences furthermore indicate different pathways and pace in development.Utvecklingsförändringar sker etappvis och kan föregås av dissonans och sviktande välmående innan ett nytt skede stabiliseras. Protus ungdomsläger har ambitionen att ge ungdomar en möjlighet att växa genom utforskande av olika teman. Efter deltagande i lägret sågs en ökning i perspektivtagande som handlar om den intellektuella förmågan att förstå andras upplevelse och synsätt. Upplevelse av lycka enligt ett mentalt hälsokontinuum samt meningsskapande enligt KASAM-13 (känsla av sammanhang) sjönk däremot. Detta kan visa hur ungdomar börjat ta ett utvecklingskliv mot en ökad medvetenhet, vilket dock inte sker utan möda och förlust av tidigare jämvikt. Könsskillnader indikerar vidare olika banor och takt i utvecklingen
Narrativ medicin och medicinsk humaniora
Narrative medicine and medical humanities are two adjacent academic fields that in different ways enable interdisciplinary meetings between medicine and the human sciences, and which have been emerging the past decades both internationally and in Sweden. The two fields have different focuses, but also many overlapping interests. This article outlines medical humanities and narrative medicine and the relationship between them, as well as the difficulties in defining what they include. The article discusses how the fields have developed internationally and in Sweden. The article also discusses the educational activities at Lund University, where medical humanities with a narrative focus is part of the medical education, and highlights what the students perceive they gain from it.Narrativ medicin och medicinsk humaniora är två närliggande akademiska fält som båda på olika sätt möjliggör interdisciplinära möten mellan medicin och humanvetenskaperna, och som är på framväxt sedan ett par decennier både internationellt och i Sverige. De två fälten har olika fokus, men också många överlappande intressen. I den här artikeln tecknas konturerna av medicinsk humaniora och narrativ medicin och relationen mellan dem, liksom svårigheterna i att enkelt definiera vad de inkluderar. Artikeln diskuterar hur fälten har vuxit fram internationellt och i Sverige. Artikeln gör också ett fördjupande nedslag i den pedagogiska verksamheten vid Lunds universitet, där medicinsk humaniora med narrativt fokus är en del av läkarutbildningen, och lyfter fram vad studenterna uppfattar att studier i området ger.
Kan en berättelse bota cancer?
Being diagnosed with cancer can lead to a deep sense of loneliness and isolation, despite support from loved ones. Many feel that their experiences are not fully understood by others. The article focuses on the role of storytelling for those affected by cancer at Kraftens Hus - a social innovation created by and for cancer patients - where a central aim has been to create a space where cancer patients can meet others in similar situations. By sharing stories and experiences, a community is formed that breaks the silence and reduces feelings of loneliness. The stories at Kraftens Hus serve as a healing force, not curing the disease but alleviating emotional pain and fear. This shared narrative provides strength and hope for facing the future.
Att få en cancerdiagnos kan leda till en djup känsla av ensamhet och isolering, trots stöd från nära och kära. Många känner att deras upplevelser inte fullt ut förstås av andra. Artikeln fokuserar på berättandets roll för cancerberörda på Kraftens Hus - en social innovation skapad av och för cancerpatienter - där ett centralt mål har varit att skapa en plats där cancerberörda kan möta andra i liknande situationer. Genom att dela berättelser och erfarenheter formas en gemenskap som bryter tystnaden och minskar känslor av ensamhet. Berättelserna på Kraftens Hus fungerar som en läkande kraft, inte genom att bota sjukdomen, men genom att lindra känslomässig smärta och rädsla. Dessa delade berättelser ger styrka och hopp för att möta framtiden
Artificiell narrativ medicin
Recently, artificial intelligence (AI) has generated impressive results in the medical domain, particularly in terms of diagnostic expertise and empathic demeanor. Currently, studies are limited to text-based interaction, but considering the current performance and rapid development of AI-models, questions arise whether there are any limits when it comes to technology displacing medical tasks. According to the philosophical concept of functionalism, intelligence may be realizable using different physical materials. If the theory is valid, it could imply that all functions normally performed by doctors could potentially be replaced by AI. But if AI is listening to the patient, is anyone truly listening? This article explores what happens to the patient’s story and the role of the doctor in the AI-age, and discusses the possible future of artificial narrative medicine.Artificiell intelligens (AI) genererat imponerande resultat inom det medicinska området de senaste åren, däribland inom läkarens paradgrenar så som diagnostisk expertis och empatisk utstrålning. För närvarande är studier begränsade till textbaserad interaktion, men med tanke på nuvarande prestanda och den snabba utvecklingen av AI-modeller uppstår frågor om det finns några gränser när det gäller teknikens förmåga att ersätta läkarens medicinska funktioner. Enligt det filosofiska begreppet funktionalism kan intelligens realiseras med olika fysiska material. Om teorin stämmer kan det innebära att alla funktioner som normalt utförs av läkare potentiellt kan ersättas av AI. Men om AI lyssnar på patienten, är det då verkligen någon som lyssnar? Denna artikel utforskar vad som händer med patientens berättelse och läkarens roll i AI-eran, och diskuterar den möjliga framtiden för artificiell narrativ medicin