Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Könsrelaterat våld på akademiska arbetsplatser och forskningsarbetsplatser: Utbredning och roll inom högre utbildning och forskningsorganisationer
Get PDFThe paper addresses gender-based violence (GBV) in higher education institutions (HEI) and research performing organisations (RPOs) understood as work, workplace, employment, occupational, organisational, professional and managerial sites. The data are based on the EU funded UniSAFE and include an online survey of prevalence and consequences of GBV (n=42,000), a mapping of national policy on GBV in higher education and RPOs, and institutional policies and measures to counteract GBV in 46 RPOs in fifteen countries. The findings show that the prevalence of GBV in RPOs is high, unequal across different groups, yet relatively uniform across countries and institutions, which suggest that the prevalence of GBV is largely unrelated to the RPOs in which respondents work or study, and/or to the country in which they reside. GBV in HEI and RPOs thus seems to have its own system and logic.Artikeln diskuterar könsbaserat våld vid lärosäten och forskningsorganisationer (RPO) i betydelsen arbetsplatser, sysselsättning, yrkes-, organisations-, och ledningsplatser. Datan baseras på det EU-finansierade UniSAFE och inkluderar en onlineenkät om förekomst och konsekvenser av könsbaserat våld (n=42 000), en kartläggning av nationell policy om könsbaserat våld inom högre utbildning och forskningsorganisationer, samt institutionella policyer och åtgärder för att motverka könsbaserat våld i 46 forskningsorganisationer i femton länder. Resultaten visar att prevalensen är mycket hög, ojämlik mellan olika grupper, men ändå relativt enhetlig mellan länder och institutioner, vilket tyder på att prevalensen av könsbaserat våld i stort sett inte är relaterad till de forskningsorganisationer där respondenterna arbetar eller studerar, och/eller till det land där de bor. Könsbaserat våld inom lärosäten och forskningsorganisationer verkar därmed ha ett eget system och en egen logik.
Mina folkhälsovetenskapliga synvändor
Get PDFThis is a story about 3 meetings with extraordinary individuals who in my Public Health profession unexpectedly and permanently changed my vision on normal and abnormal (Olikoye Ransome-Kuti), on the role of curative and preventive medicine as determinants of population health (Thomas McKeown), and on the need of broadening the vision on health from pathogenesis to also include salutogenesis (Aaron Antonovsky).These episodes called Vision- changers happened long ago and would not be the same nowadays. But the principle remains the same: a Change of vision, caused by e.g. meeting a person, reading a book, listening to a lecturer, may give new explanations or question the currently accepted causes of health and disease. Sometimes they make an immediate and very strong impression which may last for life.Utvecklingen av kunskap och erfarenhet i yrkeslivet sker normalt långsamt och kontinuerligt över tid. Men vid enstaka tillfällen kommer ett oväntat budskap som får en att stanna upp och ifrågasätta det man tidigare lärt sig och tillämpat. Synen på yrket, yrkesrollen eller yrkesinnehållet ifrågasätts. Det kan vara möten med människor, en föreläsning, en artikel, en bok. Man kan kalla det en synvända, eftersom synen har vänts mot ett nytt håll och gett ett annat perspektiv, en förändrad syn på hur saker och ting hänger ihop, en ny syn på gamla sanningar. Här har jag valt ut tre episoder, som i mitt yrkesliv inom folkhälsovetenskapen var och en för sig just åstadkommit viktiga och bestående förändringar i min uppfattning av sambanden mellan hälsa, sjukdom, medicin och samhälle. De synvändor som jag skildrar drabbade mig för många år sedan, just dessa aha-upplevelser är osannolika idag. Men principen kvarstår för varje generation: upplevelser som framkallar sådana synvändor kan ge nya förklaringar eller ändrar synen på orsakssammanhang i yrkeslivet. De har i alla fall gett mig en ökad benägenhet att ifrågasätta gamla sanningar och min egen roll som läkare, lärare, forskare
Samverkan i välfärdspolitiken – En bok om utmaningar och navigering i välfärdsfrågor
Get PDFRECENSION
Melke, Anna., Svensson, Petra., Svensson, Sara. (2024). Vår offentliga förvaltning. Samverkan i välfärdspolitiken. Tredje upplagan. Stockholm: Gleerups Utbildning AB. ISBN 978-91-511-0977-0 (259 sidor)
Allt viktigare få socialmedicinska team till socialtjänsten!
No full textTisdagen 4 februari 2025 blev den Risbergska skolan i Örebro utsatt för den värsta masskjutningen i Sveriges historia. Mördarens motiv till dådet är fortfarande oklart.Det är nödvändigt att tidigt fånga in människor med uttalade våldsidéer som, om de genomförs i praktiken, riskerar andra människors liv och hälsa
Collage SMT 100 år
No full textBilder från SMT:s släpp av jubileumsnumret "Ett jubileumsnummer av Socialmedicinsk tidskrift 100 år" Bokreleasen gick av stapeln 31 januari 2025 på Ersta konferens.
Psykofarmakologisk behandling av aggressiva tillstånd inom psykiatrin
No full textDocent Börje Wistedt, bitr chefläkare vid psykiatriska klinikerna, Danderyds Sjukhus, ger i denna artikel en översikt över de psykofarmakologiska behandlingsprinciperna när det gäller aggressivt beteende. I artikeln påpekas att aggressivt beteende ofta är en delsymtom i en psykiatrisk sjukdom och därför är det viktigt att den psykofarmakologiska behandlingen riktar sig mot grundsjukdomen. Det finns dock en hel del kliniska erfarenheter om värdet av mer specifikt antiaggressivt verkande läkemedel där intresset under senare år framför allt kretsat kring signalsubstansen serotonin
Att beskriva, analysera och agera i ett 100-årsperspektiv – Ett jubileumsnummer av Socialmedicinsk tidskrift 100 år
Get PDFSyftet med Jubileumsnumret av Socialmedicinsk tidskrift (SMT) att försöka spegla vilken roll tidskriften velat ha och har haft vid framväxten av välfärdsstaten under de senaste 100 åren.I ledaren lyfts några saker: Avvecklingen av den svenska välfärdsstaten vi ser just nu och hur vi blundar för klimatkrisen trots att vi just passerat 1,5 graders uppvärmning
Sveriges framväxt och internationella bidrag till folkhälsa och miljö
Get PDFThis article will provide the emergence of the Swedish society during the latest 100 years from an agriculture society to the current post-industrial society. The public health panorama has changed depending on the appearance of the society. Last century infectious diseases dominated. During the industrial society coronary heart diseases and cancer were most common. These diseases have diminished since the 1980s. In the postindustrial society instead psychosomatic diseases and stress dominates with large differences between genders with overrepresentation for women. The second part of the article presents the international contribution from Sweden and the Nordic countries when holding the WHO conference in Health Promotion, 1991 on Creating Supportive Environments for Health in Sundsvall. The 8th International Conference in Health Promotion was held in Helsinki, 2016 under the heading of Health in all policies.I denna artikel ges först ett försök till beskrivning av förändringarna som präglat Sverige under de senaste 100 åren från ett jordbruks- till dagens postindustriella samhälle. Hälso- och sjukdomspanoramat har förändrats under de senaste 100 åren beroende på utseendet av samhället. Vid förra sekelskiftet dominerades ohälsopanoramat av infektionssjukdomar. Idag domineras de flesta industriländer av en hög förekomst av kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Dessa sjukdomar har successivt minskat sedan 1980 talet. Det postindustriella samhället domineras alltmer av psykosomatiska besvär och i Sverige också av stora skillnader i sjuklighet mellan kvinnor och män för t.ex. stress där det finns en kraftig överrepresentation för kvinnor. Den andra delen av artikeln beskriver Sveriges bidrag till bättre hälsa och miljö i ett internationellt perspektiv med samarbete med främst WHO. Dess strategi Hälsa för alla drivs bl.a. genom en rad konferenser i hälsofrämjande arbete (Health Promotion) med start i Ottawa 1986. Konferenserna har varit viktiga för att föra upp strategiska frågor på den hälsopolitiska agendan och varit policyskapande motorer för en positiv hälsoutveckling inom länder och i organisationer. Den 3:e konferensen hölls i Sundsvall 1991 med temat skapa stödjande miljöer för hälsa. Även den 8:e världshälsokonferensen i Helsingfors 2016 med tema Hälsa i all politik genomfördes i Norden
Nordiska högskolan för Folkhälsovetenskap (NHV) ett nordiskt utbildnings- och Kunskapscentrum för Folkhälsovetenskap
Get PDFNordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV), en institution på universitetsnivå som lyder under Nordiska ministerrådet, har en lång erfarenhet av utbildning och kunskapsspridning av folkhälsovetenskap. I den här artikeln presenteras NHV:s uppdrag och inriktning med fokus på forskning, forskarutbildning samt dess specifika roll som ett Nordiskt Kunskapscentrum för Health Promotion.Unique knowledge is collected at the Nordic school of public health (NHV) regarding public health in the five Nordic countries. Students as well as teachers/researchers are recruited from all the Nordic countries. There are ongoing efforts made to strengthen research activities between the Nordic countries, especially within the fields of health promotion and the Nordic Research Academy in Mental Health. The establishment of the Knowledge Center for health promotion provides unique possibilities to further deepen this work. A pilot study recently performed within the Nordic research network for health promotion shows that fields that should be given priority to be studied from a health promotion perspective are the health of children and elderly, different aspects of inequality in health, methods used to evaluate studies and projects and cooperation between researchers, practitioners, politicians and journalists. It is also important to compare Nordic health promotive work with what such a work is done in Europe and globally
Socialmedicin för säkerhets skull 1954 – 2024: Del 3: Forskargruppen – skadeepidemiologi och säkerhetsfrämjande arbete
Get PDFThe research group was established in 1967 at Lund University and moved to Skaraborg in 1973 and finally to Karolinska Institutet in 1980. The primary interest was epidemiological studies with a focus on the development of injury surveillance systems, as a basis of local safety program experiments. Important was the introduction of international master and research training programs in safety promotion. This facilitated the expansion of collaborative research together with developing countries and thereby attracted researcher from many countries to join the group. The group comprised three sections, mainly focusing injury epidemiology, evaluation of safety promotion programs, vulnerable groups, social determinants, costs of injuries, innovation for safety improvements and several country-specific programs. The presentation is divided into three parts; history, the research group and theses during the period 1967 – 2012. Forskargruppen etablerades redan år 1967 vid Lunds universitet, flyttade därefter till Skaraborg år 1973 och slutligen år 1980 till Karolinska Institutet. Arbetet i Skaraborg inleddes med epidemiologiska studier av alla typer av skador i ett samhälle som underlag för olika lokala interventionsexperiment. En viktig del var uppbyggnaden av ”surveillance system” inom sjukvården. Inrättandet av ett samarbetsorgan för spridning av säkerhetsfrämjande arbete medverkade till ett utökat internationellt samarbete. Som stöd startades engelskspråkiga masterutbildningar i ämnet. Expansionen bidrog till att forskargruppen delades in i tre sektioner med olika profilområden. I huvudsak epidemiologi, utvärdering av säkerhetsfrämjande arbete, riskgrupper, socioekonomiska skillnader, samhällskostnader, säkerhetsinnovationer och samarbete med länder med stora behov av preventiva åtgärder. Presentationen är uppdelad i tre delar; historik, forskargruppen och avhandlingar och avser perioden 1967 – 2012