Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Temaledare: Prevention - konsten att lära av det som inte händer
No full textPrevention – att förebygga det oönskade i stället för att i efterhand åtgärda det – lyfts ofta fram som nyckeln till en långsiktigt hållbar sjukvård och ett hållbart, resilient samhälle. Men prevention omfattar inte bara de rent medicinska aspekterna av sjukvård, utan även känslomässig och intellektuell beredskap och motståndskraft. Prevention omfattar vår historia och vår framtid; den påminner oss om vikten av att lyssna på dem som i andra tider formulerat visioner om vårt välmående och att värna dem som ännu inte har fötts
Prevention i den moderna genteknikens tidevarv: Att lära av funktionshinderrörelsen
No full textThis article analyses the report “A Disability Rights Analysis of Genetic Technologies: Report on a National Convening of Disability Rights Leaders” (Generations Ahead 2009) to examine perspectives on prevention of genetic disabilities. The text is considered an alternative conversation compared to public conversations on preventive use of genetic technologies, such as those taking place in Sweden. Within disability research, the social consequences of prevention is an ongoing discussion, with arguments suggesting that a new form of eugenics has emerged. Today, eugenics is an individual project where new genetic technologies, such as prenatal screening, are offered to prospective families who must then decide whether to terminate the pregnancy or not. This article argues that it is central to find other ways to reason about the social phenomena that prevention creates.Denna artikel analyserar rapporten ”A Disability Rights Analysis of Genetic Technologies: Report on a National Convening of Disability Rights Leaders” (Generations Ahead 2009) för att undersöka perspektiv på prevention av genetiska funktionsnedsättningar. Rapporten betraktas som ett alternativt samtal jämfört med de offentliga samtal om prevention och genteknik som förs i exempelvis Sverige. Inom funktionshinderforskningen är preventionens sociala konsekvenser en pågående diskussion, och det argumenteras för att en ny form av eugenik har vuxit fram. Eugeniken är i dag ett individprojekt där ny genteknik, såsom fosterdiagnostik, erbjuds blivande familjer som sedan måste fatta beslut om graviditeten ska avbrytas eller inte. I relation till dessa förändringar argumenteras i artikeln för att det är centralt att hitta andra sätt att resonera kring de sociala fenomen som preventionen skapar
Två kvinnliga socialmedicinska pionjärer: Julia von Sneidern och Vera Starck-Romanus
No full textOm än bortglömd idag så var Julia von Sneidern en viktig vägröjare inom det sexualpedagogiska området i början av 1900-talet. Hon tillhörde gruppen radikala kvinnor som till exempel Andrea Andreen, Ada Nilsson, Frida Steenhoff, Marika Stiernstedt, Anna Whitlock och Elin Wägner som på olika sätt satt spår i den svenska historien
Socialmedicinens roll i orostider
Get PDFVi lever i krisernas tidevarv: en kris avlöses av den andra och så verkar det fortsätta just nu. Det är klimatkris, pandemi och sedan krig som följts av ekonomisk kris med stagflation och mera krig. Här hemma är det gängkriminalitet där det sprängs och skjuts som aldrig förr på Sveriges gator och i bostadsområden där barnfamiljer och pensionärer bor. Under sådana omständigheter är det lätt för politiker att agera kortsiktigt för att visa handlingskraft. Vad har vi socialmedicinare, med våra breda kunskaper om hälsa och samhälle, att spela för roll i en sådan här tid
Det sociala arbetet i socialmedicinsk tidskrift under åttio år
Get PDFSocial work has been discussed in Socialmedicinsk tidskrift since its first issue was released. In this text, it is shown how the topic has been discussed with different frequency during different periods, and that three periods during the period 1924–2006 stands out in this respect. Here, these periods are identified and characterized, and examples are given of how social work has been discussed in the journal under them. The historical examples highlighted illustrate a period where social work discussed in relation to care interventions, one where the subject of social work was established as a research subject in Sweden, and one where social work as a part of the Swedish welfare society came to be scrutinized in various ways.Socialt arbete har diskuterats i Socialmedicinsk tidskrift sedan dess den först publicerades. I föreliggande text visas hur ämnet diskuterats med olika frekvens under olika perioder, och särskilt tre perioder under tiden 1924-2006 utmärker sig i detta fall. Här identifieras och karaktäriseras dessa tre perioder och exempel ges på hur det sociala arbetet diskuterats i tidskriften under dem. De historiska exempel som lyfts fram illustrerar en period där socialt arbete diskuterades framför allt i relation till vårdinsatser, en där ämnet socialt arbete etablerades och en där välfärdens sociala arbete på olika sätt kom att granskas
Socialmedicinen och genetiken
Get PDFIt is time to take epigenetics seriously in social medicine. Social medicine has a major challenge for the future, the differences in disease incidence and consequences between short-, medium and long basic education. It can be met by a new tool, epigenetics and its theories. The understanding of the social etiology of disease and the social consequences of disease can be fundamentally understood. It can relate to today's generation but also several generations back and forward. The journey started 6 decades ago with the ideas of multifactorial etiology. It continued with a couple of theoretical papers on the application to humans of the model experiments on mammals. One stop along the way was a concrete epidemiologic study in humans that pointed towards epigenetics. A network was formed that indicated the status of the research area. A first molecular article was published as a preprint. It provided a tantalizing glimpse of the processes behind acquired heredity.Det är dags att ta epigenetiken på allvar inom socialmedicinen. Socialmedicinen har en stor framtida utmaning, skillnaderna i sjukdomsincidens och sjukdomsföljder mellan kort-, medellång- och lång grundutbilning. Den kan mötas genom ett nytt verktyg, epigenetiken och dess teorier. Förståelsen av social etiologi till sjukdom och sjukdomarnas följder socialt kan förstås i grunden. Det kan avse dagens generation men också flera generationer bakåt och framåt. Resan började för 6 decennier sedan med tankarna om multifaktoriell etiologi. Den fortsatte med ett par teoretiska uppsatser om appliceringen på människa av modellförsöken på däggdjur. En station på vägen var en konkret epidemiologisk studie på människa som pekade mot epigenetiken. Ett nätverk bildades som angav läget för forskningsområdet. En första molekylär fördjupning publicerades som ”preprint”. Där kom en kittlande föraning om processerna bakom förvärvad ärftlighet
Den yttersta preventionen: Synen på vetenskap, åldrande och odödlighet i David Sinclair och Matthew LaPlantes "Lifespan: Why We Age – and Why We Don’t Have to"
No full textPopular science books help shape cultural and societal notions of science. In this article, I analyze the ways in which a popular science book – Lifespan (2019) by David Sinclair and Matthew LaPlante – constructs the science of aging and argues for the possibility, and desirability, of preventing death. In particular, I analyze imagery and narratives in Lifespan and show that there is a tension between the two: the main analogies construct science as something banal, while the main narrative (rags-to-riches) presents science as something extraordinary and spectacular. In the conclusion, I discuss this tension and argue that it is not incidental: constructing science as banal aims to convince the reader that seemingly controversial statements are true, while constructing science as spectacular aims to excite the reader about the possibilities of science.Populärvetenskapliga böcker bidrar till att forma samhällets och kulturens syn på vetenskapen och dess möjligheter. Syftet med denna artikel är att analysera hur en populärvetenskaplig bok som driver åldrande och död kan och bör förebyggas, David Sinclair och Matthew LaPlantes Lifespan: Why We Age – and Why We Don’t Have to (2019), konstruerar vetenskapen om åldrande. I synnerhet analyserar jag bildspråk och narrativ i Lifespan, och visar att det finns en spänning mellan de två: bildspråket presenterar vetenskapen som något banalt och trivialt, medan det huvudsakliga narrativet (rags-to-riches) presenterar vetenskapen som något extraordinärt och spektakulärt. I avslutningen diskuterar jag denna spänning och argumenterar för att den inte är tillfällig: banaliteten syftar till att övertyga läsaren om att vetenskapen är sann, medan det spektakulära syftar till att entusiasmera läsaren inför vetenskapens möjligheter
Absolut prevention – sjukvårdens farligaste myt? En kritik av vårdens ambition att förebygga lidande, sjukdom och död 50 år efter Ivan Illichs "Medical Nemesis"
No full textIvan Illich described the medical establishment as a threat to human health. Not only through the side effects of treatments but also socially, through medicalization that creates passive healthcare consumers, and structurally, by undermining interpersonal responsibility for the suffering of others.Sociologist Hartmut Rosa describes how technological development extends human reach and how our desire for control (verfügbarkeit) reduces tolerance for unfortunate outcomes, as these are increasingly seen as preventable.With new technology, more aspects of people’s lives and bodies can be measured, enabling precision prevention. Healthcare may expand to encompass all of life. In this pursuit to eliminate suffering and death, will no one ultimately be considered healthy? Does this fulfill Illich’s predictions about the Medical Nemesis - retribution for the pursuit of dreams unchecked by rational self-restraint?Ivan Illich beskrev det medicinska etablissemanget som ett hot mot människors hälsa. Inte bara genom behandlingars biverkningar utan även socialt, genom en medikalisering av livet som skapar passiva vårdkonsumenter, och strukturellt, genom att undergräva mellanmänskligt ansvar för andras lidande.Sociologen Hartmut Rosa beskriver hur teknisk utveckling utökar människans räckvidd och hur vår önskan om förfogbarhet minskar toleransen för olyckliga utfall, då dessa alltmer ses som möjliga att kontrollera.Med ny teknologi kan fler aspekter av människors liv och kroppar mätas, något som möjliggör precisionsprevention. Vården kan expandera till att försöka lägga hela livet under medicinsk kontroll. I denna strävan att undvika lidande och död riskerar vi att ingen till slut betraktas som frisk. Uppfyller detta Illichs förutsägelser om medicinens nemesis - vedergällning för jagandet av drömmar utan rimlig självbehärskning
Uppväxtvillkor och matfattigdom:: Skollunchens betydelse för en likvärdig skola
Get PDFDuring the last years the financial situation for families with children in Sweden has become more difficult. Households with a low-income single parent, and single mothers in particular, are a particular marginalized group. The current article investigates issues on childhood, food poverty and the role of free school lunches for children’s health and education in Sweden historically and today. Since the implementation in 1946 the free school lunches, have had an important supplementary role for children growing up in households with lack of sufficient financial recourses. Today it seems that the need of free school lunches among this group of children have increased. The present article argues that knowledge about our educational history is a vital part of understanding the Swedish democratic tradition.De senaste åren har den ekonomiska situationen för barnfamiljer i Sverige försämrats. Hushåll med en ensamstående förälder med låg inkomst, och ensamstående mammor i synnerhet, tillhör en särskilt marginaliserad grupp. Föreliggande artikel fokuserar frågor som handlar om uppväxtvillkor, matfattigdom och skollunchens roll för barns hälsa och utbildning i Sverige historiskt och idag. Ända sedan de kostnadsfria skolluncherna implementerades 1946 har de utgjort viktiga kompletterande måltider för de barn som växer upp i hushåll med låg ekonomisk standard. Idag är tendensen att skollunchernas betydelse för denna grupp av barn verkar ha ökat. Föreliggande artikel argumenterar för att kunskap om vår utbildningshistoria är en viktig del av att förstå den svenska demokratiska traditionen
Replik: Klinisk socialmedicin till gagn både för att försvara välfärden och stärka samhällsrelevant forskning
No full textDet är viktigt att vi för en seriös diskussion om behovet av socialläkare och socialmedicinska team och inte diskuterar i meningslösa termer som gammaldags och att själva ta hand om samhällets utstötta.Socialläkarna hade en viktig roll när utsatta grupper inlemmades i välfärden. Genom att verksamheten ofta var forskningsanknuten och byggde på ett teamarbete där flera professioner deltog gjordes samhällsproblem synliga. Styrande politiker kunde därigenom kunna göras ansvariga för missförhållanden vilket blev ett starkt incitament till metod- och resursförbättringar