Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Socialmedicin och folkhälsa som läkarspecialitet perspektiv från blivande specialister: Perspektiv från blivande specialister
No full textThe medical specialty of social medicine and public health faces various challenges, from a lack of training places and specialist positions to existential questions about its survival and purpose within the Swedish healthcare system and society. This article has its starting point in highlighting the perspective of a few future specialists on the specialty, whose backgrounds reflect the diversity of the specialty today. Since the specialty is small, the interests, motivations and visions of prospective specialists play a large role in the specialty's future directions.Läkarspecialiteten socialmedicin och folkhälsa står inför olika utmaningar, från brist på utbildningsplatser och sluttjänster till existentiella frågor om dess överlevnad och syfte inom den svenska sjukvården och samhället. Denna artikel har sin utgångspunkt i att belysa ett fåtal blivande specialisters perspektiv på specialiteten, vars bakgrund återspeglar mångfalden i specialiteten idag. Eftersom specialiteten är liten så spelar blivande specialisters intressen, motivationer och visioner en stor roll för specialitetens framtida riktningar
Precisionshälsa – folkhälsoarbetets sköna nya värld?
Full text linkBy compiling and linking large and complex data sets and using artificial intelligence to analyze these, the proponents of Precision Health believe that public health work can be streamlined and even reduce health inequalities. At the same time, Precision Health seems to ignore essential parts of current public health research on health inequalities.It is difficult to get a picture of how precision health will make public health work more efficient and lead to reduced health inequalities. The questions are many and are partly related to data and methodology, partly to a number of ethical dilemmas, partly to conflicts of interest and partly to public health policy. This text is an attempt to problematize precision health based on these questions.Begreppet Precisionshälsa har förts fram som ett sätt att effektivisera folkhälsoarbetet och till och med att minska ojämlikhet i hälsa. Genom att sammanställa och länka stora och komplexa datamängder och utnyttja artificiell intelligens för att analysera dessa menar förespråkarna för Precisionshälsa att folkhälsoarbetet kan effektiviseras och till och med få ojämlikhet i hälsa att minska. Samtidigt förefaller Precisionshälsa att ignorera väsentliga delar i aktuell folkhälsovetenskaplig forskning kring ojämlikhet i hälsa.Det är svårt att få en bild av hur precisionshälsa kommer att effektivisera folkhälsoarbetet och leda till minskad ojämlikhet i hälsa. Frågorna är många och hänger dels samman med data och metodik, dels en rad etiska dilemman, dels med intressekonflikter och dels med folkhälsopolitik. Den här texten är ett försök att problematisera precisionshälsa utifrån dessa frågor
Reflekterande alumni - en studie av tidigare magisterstudenter vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Full text linkSyftet med studien var att ta del av tidigare magisterstudenters erfarenheter och uppfattningar om vilka krav som ställs ute i arbetslivet. I studien ingick de studenter som avlagt examen från två numera avslutade magisterutbildningar vid KI, magister med ämnesbredd inom folkhälsovetenskap (40 poäng) och djupmagisterprogrammet i folkhälsovetenskap (80 poäng), åren 1998- 2007. Svarsfrekvensen var, 63 procent (175/277). De främsta anledningarna att söka sig till magisterprogrammen på KI var intresset för ämnet och att utbildningarna bedömdes som lämpliga komplement till tidigare akademisk utbildning. En stor andel (82%) av de tillfrågade förvärvsarbetade efter studierna med uppgifter relaterat till folkhälsoarbete. En obalans kunde observeras mellan arbetslivets krav på vissa praktiska färdigheter och utbildningens mer forskningsinriktade innehåll och upplägg. En majoritet (65%) hade fått arbete redan innan utbildningen var avslutad. Sammantaget bedömde studenterna att de hade goda teoretiska kunskaper inom ämnesområdet men skulle behöva mer träning i att applicera dessa i arbetslivet.The aim was to investigate former students’ having a Degree of Master examination and their experiences from two master programs in public health, and also to examine demands from the labour market. A survey to students graduated 1998-2007 was implemented with a response rate of 63 percent (175/277). One of the most outstanding reason to why the students applied for the master programs was that it made a suitable combination with earlier studies. About 82 percent of the respondents were employed after their studies, many classified it as public health work. Regarding the balance between demands from working life and the ability of the programs to fulfil these demands a gap was identified. A strength of the programs was the capability to mediate a scientific framework. The weaknesses touch upon among others the ability to apply the theoretical knowledge in practice. A majority ( 65%) has already been employed before the education was finished. Altogether the respondents claimed having good theoretical knowledge but would have had more skills to apply these in the working life situation
Utveckling av forskning kring konstkultur och hälsa från slutet av 70-talet till nu: – mitt eget subjektiva perspektiv
Full text linkResearch on the arts (such as visual arts, dancing, music, theater and literature) and their relationship to health has existed during thousands of years. Those who have been doing the studies have been aware of the distinction between passive and active participation in arts. Detailed descriptions of individual courses have always been included in such studies and they have had an important function in motivating societal engagement in the fine arts. A famous example from the bible is David´s harp playing for King Salomo which according to the tale cured the king´s depression. Systematic studies of physiological reactions in the form of changes in heart rate associated with music experiences were reported in the German scientific literature in the 1950:s. But when decisive progress was made in basal neuroendocrinology and immunology during the 1980:s and later it became possible to study hormonal and immune changes related to musical experiences. During the early 2000:s the discovery of functional magnetic resonance imaging (fMRI) made it possible to follow changes "online" in different parts of the brain during musical experiences. In addition it has become possible to follow the brain development in the growing child and how that is influenced by artistic experiences. In summary we have more knowledge about societal effects of cultural activities than previously and it is time for society to take this seriously.Forskning kring sambandet mellan konstkultur (t ex bildkonst, dans, musik, teater och litteratur) och hälsa har förekommit under tusentals år. Det som hela tiden stått i centrum är utforskandet av hur individer reagerar i samband med ”passivt” och ”aktivt” deltagande i konstkulturella aktiviteter. Detaljerade beskrivningar av individuella förlopp har alltid ingått i sådan verksamhet och har fyllt en viktig funktion i motiverandet av samhälleliga satsningar på konstkultur. Ett berömt exempel från bibeln är Davids harpospel för kung Salomo, vilket skall ha botat kungens depression. Systematiska studier av fysiologiska reaktioner i form av pulsförändringar i samband med musikupplevelser finns rapporterade t ex i tysk vetenskaplig litteratur från 1950-talet. Men i samband med stora framsteg i studiet av hormonreaktioner i basal neuroendokrinologi på 1980-talet och av teknik för ”filmning” av processer i hjärnan ”online” (framförallt fMRI, funktionell magnetresonans-imaging) under aktiva processer har det under den senaste 20-årsperioden blivit möjligt att se vad som händer i kroppen och även i hjärnan i samband med kulturella upplevelser. Dessutom har det blivit möjligt att följa hur hjärnans utveckling hos barn påverkas av konstnärliga aktiviteter. Detta gör att det finns betydligt starkare vetenskapliga argument i debatten om konstkulturens roll i samhället än någonsin tidigare i människans historia. Vi som sysslar med sådan forskning tycker inte att samhället tar till sig den nya kunskapen
Folkhälsovetenskap - arbetet med ämnets definition och innehåll
Full text linkHögskoleverkets kritik mot hanteringen av ämnet Folkhälsovetenskap vid de svenska lärosätena utmynnade i att det Svenska Folkhälsokonsortiet tillsatte en arbetsgrupp. Denna grupp lade fram ett förslag till definition av ämnet Folkhälsovetenskap och en förteckning över basala kunskaps- och kompetensområden. Samtidigt identifierades sju specifika områden inom ämnet. Vid ett möte i oktober 2008 gillades arbetsgruppens förslag av konsortiets närvarande medlemmar.Abstract: Due to critism from the Swedish National Agency for Higher Education a process with the aim to establish a common definition and description of the content of the University subject Public Health Science was carried out. A working group suggested an overriding definition. A list of basic knowledge and competencies for each student with a degree in Public Health from a Swedish University was also suggested. These suggestions were accepted by the Swedish Consortium for Public Health training programs.Högskoleverkets kritik mot hanteringen av ämnet Folkhälsovetenskap vid de svenska lärosätena utmynnade i att det Svenska Folkhälsokonsortiet tillsatte en arbetsgrupp. Denna grupp lade fram ett förslag till definition av ämnet Folkhälsovetenskap och en förteckning över basala kunskaps- och kompetensområden. Samtidigt identifierades sju specifika områden inom ämnet. Vid ett möte i oktober 2008 gillades arbetsgruppens förslag av konsortiets närvarande medlemmar. Due to critism from the Swedish National Agency for Higher Education a process with the aim to establish a common definition and description of the content of the University subject Public Health Science was carried out. A working group suggested an overriding definition. A list of basic knowledge and competencies for each student with a degree in Public Health from a Swedish University was also suggested. These suggestions were accepted by the Swedish Consortium for Public Health training programs
lmplantologisk rekonstruktion ur patientens synvinkel
No full textVid utvärdering av kirurgiska behandlingsmetoder är det viktigt att försöka få mått på såväl objektivt registrerbara förbättringar som patientens subjektiva upplevelser av desamma. Två enkätstudier som skett i anslutning till det implantologiska behandlingsprogrammet vid olika handikapptillstånd som utvecklats i Göteborg refereras här av professor Tomas Albrektsson, Institutionen för handikappforskning vid Göteborgs universitet
Polisens hantering av pågående dödligt våld – : Förståelse, utmaningar och effektiva strategier
Full text linkThis study examines police conduct during active shooting scenario to understand their reactions, decision-making, and actions under high stress. Through the observation of police active shooting exercises, challenges, obstacles, and effective strategies for managing such situations are identified. The results indicate that police officers experienced difficulties in understanding the complex situation, which influenced their behavior. They demonstrated varying levels of situation awareness and struggled to prioritize between different tasks, as well as facing challenges in identifying threats and performing life-saving measures. The discussion emphasizes the need to integrate relevant research into police training and exercises to enhance officers’ ability to handle active shooting scenarios.Denna studie undersöker polisens agerande vid pågående dödligt våld (PDV) för att förstå deras reaktioner, beslutsfattande och agerande under hög stress. Genom observation av polisens PDV-övningar identifieras utmaningar och hinder samt effektiva strategier för att hantera sådana situationer. Resultaten visar att poliserna hade svårigheter med att förstå den komplexa situationen, vilket påverkade deras agerande. De uppvisade varierande grad av situationsförståelse och hade svårt att prioritera mellan olika uppgifter samt utmaningar med att identifiera hot och utföra livräddande åtgärder. Diskussionen belyser behovet av att integrera relevant forskning i polisutbildningen och övningarna för att förbättra polisernas förmåga att hantera PDV
Socialmedicin för säkerhets skull 1954 - 2024: Del 2: WHO – Safe Communities
Full text linkOf importance was to transfer the results from the Skaraborg research program internationally. Accordingly, a conference on the subject took place in Stockholm, 1989 and a manifest was adopted. Specific Affiliate/Support Centers were established in all five continents. However, there was a need for the development of safety education among the participants. Three master programs were thus started at Karolinska Institutet comprising safety promotion, health economics and medical safety. So far, 244 communities are appointed as safe communities.Det bedömdes viktigt att sprida erfarenheterna från Skaraborg även internationellt. Därför inbjöds aktiva inom området till en första konferens år 1989 i Stockholm. Ett manifest ”Safe Community” framtogs. Det resulterade i återkommande konferenser globalt. Institutionen blev utsett till ett WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion. Flera Affiliate Centres inrättades för kvalitetssäkring och certifiering av kommuner som arbetade i enlighet med Falköpingsmodellen. I och med spridningen internationellt behövdes utbildningsinsatser för de lokalt ansvariga. Ett master-program startades därför upp för att tillgodose detta behov. Som komplement startades även master-program i hälsoekonomi och medicinsk säkerhet samt två forskarkurser i metodik
Gunnar Inghe stakade ut kursen för svensk socialmedicin
Full text linkGunnar Inghe (1910-77) was in many ways a founding father of social medicine in the Nordic countries. He was the first social medical officer in Stockholm and the first editor of Scandinavian Journal of Social Medicine. He was professor in social medicine 1961-75. We were his two last PhD students. Looking back on 100 years of history of Socialmedicinsk tidskrift (SMT) it is obvious that the course that Gunnar Inghe determined was of decisive importance not only for Swedish but also for Nordic social medicine, public health research and social policy.
This article is a translated and enlarged version of an article published in Scand J Publ Health (Diderichsen & Janlert 2023).Gunnar Inghe (1910–77) lade på många sätt grunden till den nordiska socialmedicinen. Han var den första socialläkaren i Stockholm, och var den första redaktören för Scandinavian Journal of Social Medicine. Han var professor i socialmedicin 1961-75. Vi var hans två sista doktorander. När vi nu ser tillbaka på Socialmedicinsk tidskrifts (SMT) 100 åriga historia blir det tydligt att den kurs Gunnar Inghe stakade ut för svensk socialmedicin kom att få avgörande betydelse inte bara för svensk, men också nordisk socialmedicin, folkhälsovetenskaplig forskning och socialpolitik.
Denna artikel är en översatt och utökad version av en artikel publicera i Scand J Publ Health (Diderichsen & Janlert 2023)
Velferdsstat og folkehelse: politikk for å utjevne sosiale helseforskjeller i de nordiske land
Full text linkDespite a long tradition of reducing social inequalities, social inequalities have increased the Nordic countries. In this paper, I present findings from Nordic projects that have explored some of the mechanisms behind this development. The purpose of one project was to analyse national policies to increase health equity, the main conclusions was that policies to reduce social inequalities in health is included in all the countries. Still, individual and targeted measures are often preferred in practice. One explanation was that addressing the wider social determinants of health is a complex issue. Redefining the problem may make it more manageable and less politically controversial. The development may also be explained by decentralisation, where municipalities have a main responsibility for delivering many health and welfare services within limited budgets.På tross av en lang tradisjon i de nordiske land med å utjevne sosiale helseforskjeller, har disse forskjellene økt over tid. I denne artikkelen presenterer jeg funn fra nordiske prosjekter som har undersøkt noen av mekanismene bak denne utviklingen. Målsetningen med ett av prosjektene var å analysere nasjonal politikk i de nordiske land. Hovedkonklusjonen var at alle land har en politisk målsetning om å utjevne sosiale helseforskjeller. Likevel er det ofte individuelle og målrettede tiltak som prioriteres. En forklaring er at politikk rettet mot de sosiale determinantene er et innfløkt tema. Å redefinere problemet til individuelle tiltak gjør det mer håndterbart og mindre politisk kontroversielt. Utviklingen kan også forklares ved at kommunene i de nordiske land har ansvar for mange velferdstjenester, som de skal fordele og prioritere innenfor begrensede budsjetter