Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
”Jag är hellre en liten skit … än ingen alls …”
No full textNär jag i slutet av 70-talet jobbade som adjunkt på dåvarande högskolan i Karlstad brukade vi ibland prata om hur det skulle kännas att vara på ett stort och prestigefyllt universitet. Då plötsligt en av kollegorna levererade den odödliga repliken:
– OK! Men jag är hellre en liten skit här – än ingen alls där
Replik: Hur tar vi socialmedicin in i framtiden?
No full textJag läser debattinlägget från en av mina förebilder inom socialmedicin och folkhälsa, Gunnar Ågren, och blir fundersam. Hur kommer det sig att vi har så olika bild av vad som behövs för att ta socialmedicin in i framtiden?Han skriver: En klinisk socialmedicin är en förutsättning för att specialiteten socialmedicin skall kunna leva vidare och utvecklas. En socialmedicin som förskansar sig på akademiska institutioner blir lätt frikopplad från den medicinska och sociala verkligheten.Också Jan Halldin påpekar vikten av att återinföra ”riktiga” socialläkare, som arbetar kliniskt med samhällets mest utsatta grupper i sina två debattartiklar
Att navigera i okända vatten med hjälp av hälsoekonomiska modeller
No full textTo make well-informed decisions about resource allocation, models are needed that not only synthesize costs and outcomes but also handle uncertainty and complexity. In the welfare sector, where data availability is often limited and knowledge of causal relationships is uncertain, decision-making becomes particularly challenging. In such contexts, health economic models can not only support prioritization but also enhance transparency and understanding of the decision-making process. This text highlights how these models, when applied appropriately, can strengthen decision-making within the welfare sector.För att fatta välgrundade beslut om resursfördelning krävs modeller som inte bara väger samman kostnader och hälsoutfall, utan också klarar att hantera både osäkerhet och komplexitet. Inom välfärdssektorn, där datatillgången ofta är begränsad och kunskapen om kausala samband osäker, ställs särskilda krav på beslutsfattare. I dessa sammanhang kan hälsoekonomiska modeller inte bara stödja prioriteringar, utan även bidra till större transparens och förståelse i beslutsprocessen. Den här texten belyser hur sådana modeller, när de tillämpas på rätt sätt, potentiellt kan stärka beslutsfattandet inom välfärdsområdet
Hälsomaximering – själva poängen med kostnadseffektanalys!
No full textThis is an article about cost-effectiveness analysis (CEA), its moral logic and its shortcomings. CEA is the most common health economic analysis, using the outcome measure QALYs (Quality Adjusted Life Years). The first CEAs was undertaken in Europe and North America in the late 70s, and CEA was an established method during the 80s. Mainstream normative assumption is health maximization which means to achieve best possible population health subject to limited resources. The distribution of health gained are not taken into account, but early in the use of CEA it was obvious that treatment of a severe version of disease A was more cost-effective than treatment of a mild version. The same applies for risks, i.e. treatment of a high risk is more cost-effective than treatment of a low risk. The normative assumption of health maximization is not undisputed. Leading economists in UK have suggested that health maximization should be replaced by a equity-efficiency trade off, which certainly would be more in line with the preferences of the population, staff and decisionmakers in health care.Den här artikeln handlar om kostnadseffektanalys, dess moraliska logik och tillkortakommanden. KEA är den vanligaste hälsoekonomiska analysen, och då med effektmåttet QALYs. De första analyserna gjordes i Europa och Nordamerika under sent sjuttiotal. KEA kan sägas bli etablerad under 80-talet. Det vanligaste normativa antagandet är hälsomaximering vilket betyder att åstadkomma bästa möjliga folkhälsa givet tillgängliga resurser. Ingen hänsyn tas till fördelning av hälsotillskotten men tidigt blev det uppenbart att behandling av en svår variant av sjukdom A är mer kostnadseffektivt än behandling av en lindrig variant av A. Samma gäller för risker, dvs behandling av hög risk är mer kostnadseffektivt än behandling av låg risk. Den normativa principen hälsomaximering är inte oomtvistad. Ledande engelska ekonomer har argumenterat för att den borde ersättas av en avvägning mellan effektivitet och jämlikhet, vilket sannolikt är mer i linje med befolkningens, vårdpersonalens och politikernas preferenser
Fler Goda år om vi satsar på kostnadseffektivitet inom social välfärd
No full textLarge amounts of resources are used in general welfare, but not all needs can be met. At the same time, there is a lack of methods for cost-effectiveness analyses of welfare interventions in non-healthcare areas. This article describes the development, the theoretical foundations, and the application of the quality of life measure CALY-SWE, which aims to enable cost-effectiveness analyses of general social welfare.The theoretical foundations of the CALY-SWE measure are Sen’s capability approach and methods for cost-effectiveness analyses in health care. The research project for developing CALY-SWE encompassed the selection of capabilities through a Delphi panel, the formulation of capability statements for the questionnaire, and a valuation study to produce weights that are used to calculate capability-adjusted life expectancy and thus enable economic analyses. Another study mapped the distribution of capability-related quality of life in Sweden, and several projects are ongoing where the CALY-SWE concept is further developed and applied.Stora mängder av resurser används för den generella välfärden men ändå kan inte alla behov täckas. Samtidigt finns det en brist på metoder för kostnadseffektivitetsanalyser av insatser i välfärdsområdet. Artikeln beskriver utvecklingen, funktionssättet samt de teoretiska grunderna bakom livskvalitetsmåttet Goda år som syftar till att möjliggöra kostnadseffektivitatsanalyser av insatser i den sociala välfärden. De teoretiska grunderna bakom skapandet av Goda år-måttet är Sens kapabilitetsansats samt metoder för kostnadseffektivitätsanalyser i hälso- och sjukvården. God års utvecklingen omfattade urvalet av handlingsfriheter genom en Delfi panel, formulering av påståenden om tillgången till handlingsfriheter för frågeformuläret, och en värderingsstudie för att ta fram vikter som används för att beräkna kapabilitetsjusterad livstid och därmed möjliggör ekonomiska analyser. En annan studie kartlade fördelningen av kapabilitets-relaterade livskvalitet i Sverige, och flera projekt pågår där Goda år konceptet vidareutvecklas och tillämpas
Mot hållbara levnadssätt: Social mobilisering för minskat flygresande
Full text linkMin avhandling bidrar till forskning om klimatlösningar på efterfrågesidan genom att visa hur vardagsaktivism kan ge upphov till alternativa och mer hållbara levnadssätt för att undvika överflödig konsumtion. Sådan aktivism kan därmed fungera som en drivkraft för de kulturella förändringar som behövs för att uppfylla globala klimatmål. Avhandlingens resultat kan även användas av grupper och organisationer som engagerar sig i vardagsaktivism kring miljö- och klimatfrågor genom att visa på dess utmaningar och möjligheter
När porten öppnades för datorn in i den medicinska världen: En berättelse från gamla tider i Uppsala
Full text linkIn the early 1960’s in Uppsala / Sweden, the author was engaged in a research project on iron metabolism and hematopoiesis. Quite accidentally, he met another Swiss scientist, a physicist with special interest in computer physics. Together, they developed a general computer model for the simulation of biological processes, especially iron metabolism. The collaboration continued with programs for digital patient records and for the analysis of epidemiological data. This close collaboration made medical researchers in Uppsala aware of the possibilities of the computer technology to solve problems with big data collections and advanced statistical analyses. In the following years and decades new medical computer applications were developed in Uppsala, such as planning for radiotherapy, Image-Based Decision Support and Virtual Reality Systems.I början på1960-talet träffade författaren i Uppsala helt tillfälligtvis en annan schweizisk forskare, en kärnfysiker med speciellt intresse för datorteknologi. Författarens forskningstema var blodbildning och järnmetabolism. Hans föreställning om en fysisk modell för simulering av järnets vägar i kroppen väckte fysikerns lust att utveckla en generell datormodell för simulering av medicinska processer. Samarbetet fortsatte med försök till digitalisering av patientjournaler och med etablering av databanker för epidemiologiska studier. Det intensiva samarbetet ledde till att medicinska forskare i Uppsala blev medvetna om datorns möjligheter att lösa problem med stora datamängder och avancerade statistiska beräkningar. Under de följande åren och decennierna utvecklades i Uppsala ytterligare medicinska datoranvändningar, såsom planering av radioterapi, ”Image Based Decision Support” och ”Virtual Reality Systems”
Socialmedicin för säkerhets skull 1954 - 2024: Del 1. Pionjärerna
Full text linkOf interest is the very early initiative in Uppsala, year 1954 by Berfenstam and Ehrenpries on the importance of reducing injuries among children. It was the start of a national safety program. Later on (year 1958) at the department of social medicine, Lund University a program on farm occupational hazards and work related injuries was implemented. The experiences were transferred (year 1976) to the Community Health Unit at Skaraborg county. A community intervention research program was launched using a trial and a control area including all patients treated at trauma care centers. The intervention program included children, home, elderly, school, work and sports injuries. The results showed a significant reduction among children and the overall population in the trial area. The model was transfered to the Stockholm County, as part of the health and safety programmes at the department of social medicine.Presentationen beskriver utvecklingen från Berfenstams och Ehrenpries initiativ år 1954 om förebyggande av barnolycksfall och skadeforskningen i Lund via Skaraborgs hälsovårdsarbete till Karolinska Institutet och den internationella etableringen av säkra och trygga kommuner (Safe Communities). Verksamheten kännetecknas av ett arbete både på lokal, regional och nationell nivå. I fokus har varit en gränsöverskridande epidemiologisk och primärpreventiv samverkan mellan socialt arbete, socialmedicin och teknik
Examensarbeten och det omgivande samhället
Full text linkDenna artikel redovisar erfarenheter av samarbete mellan folkhälsoutbildning vid en högskola och det omgivande samhället. Samverkan innebär att studenterna ges antingen under fältarbetskurs eller genom reguljära samråd mellan högskolan och omgivningen goda möjligheter att välja uppsatsämnen både på kandidat- och magisternivå samtidigt som kommuner, landsting, organisationer och företag får hjälp med kvalificerad uppföljning och utvärdering av folkhälsoanknutna verksamheter. Hittills har drygt 200 examensarbeten på kandidatnivå och 125 på magisternivå skrivits, och majoriteten av dessa sker i nära samverkan med det omgivande samhället.This article presents a close cooperation during several years between the public health education at the university and various authorities and organizations in the region and means that the students are offered and can choose practical topics with public health perspectives for their theses on bachelor and master levels. So far over 200 bachelor theses and 125 master theses have been published. Thus the students will learn about daily public health work in the surrounding society at the same time as the actors in public health will receive evidence-based follow-ups and evaluations of their public health activities. Both governmental, non-governmental organizations and private workplaces participate in this collaboration
