Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
KAMSO – ett hälsoekonomiskt kalkylverktyg när evidens saknas
No full textIn much of the public sector, the prioritisation of interventions is hindered by a lack of research on their cost effectiveness. Yet, prioritisation decisions must be made. How can the evidence base be improved in this context? This article presents a tool for assessing the cost-effectiveness of such interventions for children and young people — KAMSO. The method and a hypothetical example are presented. Cost-effectiveness is assessed from a societal perspective, using capability-adjusted life years gained as the outcome measure, and complemented by budget impacts across different parts of the public sector. Finally, the article concludes with a discussion on the future development of KAMSO.I stora delar av den offentliga sektorn försvåras prioritering av insatser eftersom forskning om insatsernas kostnadseffektivitet saknas. Ändå måste prioriteringsbesluten fattas. Hur kan beslutsunderlagen i denna situation bli bättre? I artikeln presenteras ett verktyg för att göra en rimlighetsbedömning avseende kostnadseffektiviteten av sådana insatser för barn och unga — Kalkylverktyg för insatser mot social utsatthet (KAMSO). Metoden och ett beräkningsexempel presenteras. Både den samhällsekonomiska kostnadseffektiviteten med vunna goda år som utfallsmått och de finansiella fördelningseffekterna beskrivs. Artikeln avslutas med en diskussion om utvecklingsmöjligheter för KAMSO
Att lyckas med implementering på lång sikt: – en nödvändighet för att uppnå folkhälsopolitikens åtta målområden
Full text linkImplementing the overall public health policy goal involves a complex implementation process. This article provides a brief introduction to important aspects in the field of implementation. The theoretical framework Quality Implementation Framework (QIF), which focuses on concrete activities to achieve implementation of good quality, is presented. The origins of nine health-promoting interventions aimed at children and young people were examined about twenty years ago. The following aspects then emerged as contributing to implementation: local needs, financially stressed situation, external funding, policy documents and the presence of a local public health sector. Today, three of the nine interventions remain. Why have these three interventions survived, but not the other six? Is there an implementation aspect here? The need for implementation support is often raised in the public health area. Implementation research should therefore receive continued funding, while authorities should contribute knowledge and concrete support to implementation in practical public health work at regional and local level.Att implementera det övergripande folkhälsopolitiska målet innebär en komplex implementeringsprocess. I den här artikeln ges en kort introduktion till viktiga aspekter inom implementeringsområdet. Det teoretiska ramverket Quality Implementation Framework (QIF), som fokuserar på konkreta aktiviteter för att uppnå implementering av god kvalitet, presenteras. Ursprunget till nio hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga granskades för cirka tjugo år sedan. Följande aspekter framkom då som bidragande till implementering: lokala behov, ekonomiskt pressad situation, extern finansiering, policydokument samt förekomst av en lokal folkhälsosektor. Idag finns tre av de nio insatserna kvar. Varför har dessa tre insatser fortlevt, men inte de övriga sex? Finns en implementeringsaspekt här? Behovet av stöd till implementering lyfts allt oftare inom folkhälsoområdet. Implementeringsforskningen bör därför få fortsatt finansiering, samtidigt som myndigheter bör bidra med kunskap och konkret stöd till implementering i det praktiska folkhälsoarbetet på regional och lokal nivå
Socialmedicinen tar form 1953–1973
Full text linkThe purpose of this article is to highlight some central and formative discussions in Socialmedicinsk tidskrift (Social medicine journals) regarding the establishment of social medicine within the medical sciences in Sweden 1953—1973. Discussions were concerned on how social medicine should differentiate itself from related subjects and the extent of these scientific boundaries. Furthermore, the subject’s role in the daily work of doctors in a time of a doctor shortage in Sweden. And lastly the task of the practitioners of social medicine in mapping and alter societal values harmful to the individual.Denna artikel har som syfte att lyfta fram några av de centrala och formgivande diskussionerna i Socialmedicinsk tidskrift gällande etablerandet av en medicinvetenskaplig socialmedicin i Sverige 1953—1973. En av frågorna berörde hur socialmedicinen skiljde sig från närliggande ämnen och vidden av dessa gränsdragningar samt ämnets roll i läkarnas dagliga verksamhet i en tid av läkarbrist i Sverige. Och avslutningsvis socialmedicinarnas roll att kartlägga och förändra samhällets värderingar skadliga för individen
Skolhälsovårdens utveckling i Sverige
Full text linkSchool doctors were in action at cathedral schools and gymnasiums in Sweden from the 1830s and was mandatory by law from 1892. The same legislation for Public Schools and was put in force 1958. There were big gender, socio economic, geographic inequalities till the 1960s. There was a great dispute about how, what, when school health services should be performed, should it be a part of the general health care system or should it remain at a local level 290 authorities plus private schools. The last words are not said yet. Anyhow, school health services should take more part in health promotive actions at schools in the future.Skolläkare var verksamma i katedralskolor och gymnasier i Sverige sedan 1830 talet och obligatoriskt genom lagstiftning från 1892. Motsvarande för folkskolorna skedde 1958. Den stora ojämlikheten bland folkskolans barn bestod till 1960 talet. En omfattande diskussion pågår om skolhälsovården ska ha en regional huvudman som resten av hälsovården i Sverige ,eller om den ska förbli knuten till de 290 kommunerna plus friskolorna. I framtiden bör skolhälsovården med dess medicinska expertfunktion delta fullt ut i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete.
Hej min gamla lärobok!
Full text linkRecension av Fjärde upplagan av Socialt arbete - en grundbok (2024). Redaktörer: Anna Meeuwisse, Hans Swärd, Sune Sunesson och Marcus Knutagård.Recensent: Mimmi Schröder, socionom med en master i socialt arbete.
Jag, som många andra, kom i kontakt med denna antologi under socionomprogrammets första av totalt sju terminer. Läroboken har ”vaggat in” tusentals färska socionomstudenter i ämnet socialt arbete, alltsedan den första utgåvan kom för över 20 år sedan (2000). Boken omfattar nära 400 sidor, 17 kapitel och 18 olika författare. Det minst sagt mustiga innehållet är strukturerat i fyra större delar: 1. Socialt arbete - uppkomst, utveckling och strukturella förutsättningar, 2. Socialt arbete som praktik och yrkesfält, 3. Relationer i socialt arbete och 4. Utmaningar inför framtiden och avslutning. Denna recension är på inget sätt heltäckande och gör bara några nedslag i nämnda fyra delar, alltså inte i vardera sjutton kapitel
Masterutbildningar i folkhälsovetenskap i Sverige: En sammanställning av kurser och inriktningar: En sammanställning av kurser och inriktningar
No full textThe number of Master's programmes in public health in Sweden remains the same as in 2017, with nine programmes offered at nine Swedish higher education institutions. These programmes address various needs for specialised expertise in public health through courses in epidemiology, health economics, and project management, as well as specialisations in areas such as e-health and societal perspectives on public health. Courses are also available on specific public health issues and target groups, including children, the elderly, and migrants. Flexible formats and distance learning options make some programmes accessible to professionals.Antalet masterutbildningar i folkhälsovetenskap i Sverige är detsamma som år 2017, med nio program vid lika många svenska lärosäten. Utbildningarna möter olika behov av specialiserad kompetens inom folkhälsa genom kurser i epidemiologi, hälsoekonomi och projektledning samt specifika inriktningar som e-hälsa och samhälleliga perspektiv på folkhälsan. Vidare erbjuds kurser om specifika folkhälsoproblem och målgrupper som barn, äldre och migranter. Flexibla upplägg och distansalternativ gör en del utbildningar tillgängliga för yrkesverksamma
Ojämlikhet i hälsa och i livsvillkor ökar - varför agerar inte politiker?
Full text linkDetta jubileumsnummer beskriver utvecklingen av socialmedicinen över 100 år och parallellt arbetet med folkhälsan i vårt land. Framgångar och motgångar har växlat över tid. Men, den samlade bilden är att vi, sedan länge, har kunskapen om hälsans fördelning i samhället, om ojämlikhetens orsaker och hur skillnader kan minskas. Detta har dokumenterats, gång efter gång, av internationella, nationella och regionala kommissioner, i folkhälsorapporter och i folkhälsomål (1-6). Dessa beskriver, i allt väsentligt, samma kunskapsbas varje gång och i grunden samma förslag till lösningar. Skillnaden är att de successivt har kunnat visa mera evidens för sina förslag
Framåtblickande bok om hälsodefinitioner och vetenskapligt språk
No full textRECENSION
Lerner, Henrik. (2025). Att definiera hälsa. Upplaga 1:1. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-17414-3 (99 sidor)
Ny avhandling: Det ekonomisk-politiska spelet: Konkurrens om idéproduktion i ett svenskt landskap av ekonomiska experter och politiska beslutsfattare 1962–1990
No full textEn ny avhandling i ekonomisk historia Det ekonomisk-politiska spelet. Konkurrens om idéproduktion i ett svenskt landskap av ekonomiska experter och politiska beslutsfattare 1962–1990 av Elisabeth Lindberg presenterades i januari 2025 från institutionen för Ekonomisk historia vid Upsala universite
Social utblick: Nya begrepp - hinder eller möjlighet i socialtjänsten?
No full textNär vi fick socialtjänstlagen genomdrev lagstiftarna även ett ordbyte på vissa verksamhetsformer som varit etablerade under gamla socialvårdens tid och som nu med ny inriktning genom socialtjänsten skulle fräschas upp. Begreppet ålderdomshem skulle ersättas med servicehus med helinackordering och beteckningarna ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter ersattes med begreppet hem för vård eller boende. En rad andra exempel kan räknas upp. Att byta namn på verksamheter för att betona en ny målsättning och ideologi kan onekligen ha sitt värde ur en pedagogisk aspekt, om det samtidigt följs av en omfattande utbildning och förändringsverksamhet där den nya inriktningen leder till reella förändringar, uppenbara för envar som kommer i kontakt med verksamheten