Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Etiska problem kring känsliga intervjuer
No full textVarken forskningsetiska debattböcker eller enskilda forskare har i någon större utsträckning diskuterat etiska problem vid intervjuer i känsliga intervjusituationer. Jan Beskow ger här en översikt över detta problemområde.
Jan Beskow innehar en forskartjänst i samhällsinriktad suicidologi, bekostad av Forskningsrådsnämnden, FRN, Medicinska forskningsrådet, MFR, och försäkringsaktiebolaget Folksam. Han är verksam vid psykiatriska institutionen, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg
Trossamfundens respons på hot och hat - digitala eller lokala begränsningar?
Full text linkThreats, hate, and harassment targeting civil society organizations constitute an increasing challenge to democracy, particularly amid growing digitalization. This article explores factors shaping Swedish faith communities’ decisions to restrict their presence on social media and in local congregational activities. Based on survey data and focus group interviews from spring 2024, the study examines congregations within the Church of Sweden, Free churches, and Muslim communities. Findings indicate that restrictions in the digital sphere are more prevalent than locally across all denominations. Muslim congregations, however, more frequently refrain from activities in both arenas compared to the Church of Sweden and Free churches. For Muslim communities, restrictions stem from past violence and ongoing threats, whereas other denominations primarily limit activities as direct reactions to threats in each arena. The study demonstrates that threats and hate create both direct effects and indirect adaptation strategies, risking broader impacts on faith communities’ democratic participation.Hot, hat och kränkningar mot civilsamhällets organisationer utgör en växande utmaning mot demokratin. Denna artikel undersöker vilka faktorer som påverkar svenska trossamfunds beslut att begränsa sin digitala närvaro på sociala medier respektive i sin fysiska, lokala församlingsverksamhet. Genom enkätdata och fokusgruppsintervjuer från våren 2024 analyseras församlingar inom Svenska kyrkan samt frikyrkliga och muslimska samfund. Resultaten visar att begränsningar i det digitala rummet är vanligare än i det lokala. Muslimska församlingar avstår dock i högre utsträckning från aktiviteter i båda arenorna jämfört med Svenska kyrkan och frikyrkorna. Studien visar att hot och hat inte bara skapar direkta effekter på församlingarnas verksamhet, utan också leder till subtila anpassningsstrategier som riskerar att påverka trossamfundens demokratiska deltagande
Medborgare eller kund? Statliga myndigheters syn på artificiell intelligens och demokrati
Full text linkArtificial intelligence (AI) is often perceived as a purely technical issue, but it has significant implications for democracy and human rights. This study examines how Swedish government agencies relate to AI in connection with democratic values, and how civil society perceives its role in AI development. The study employs a mixed methods approach: a quantitative and qualitative text analysis of 22 government agencies’ annual reports and AI-related documents, as well as a focus group with participants from various civil society organizations. The results show that government agencies primarily view AI as a technical solution focused on efficiency and user experience, rather than as a matter of rights, equality, or participation. Civil society, by contrast, clearly links AI to democratic principles but feels it is rarely invited to participate as a co-creator in AI development. The study highlights the need to strengthen the role of civil society in AI-related decision-making processes to ensure a democratic anchoring of technological development.Artificiell intelligens (AI) uppfattas ofta som en rent teknisk fråga. Den har dock en stor betydelse för demokrati och mänskliga rättigheter. Denna studie undersöker hur statliga myndigheter i Sverige förhåller sig till AI i relation till demokratiska värden samt hur civilsamhället ser på sin roll i AI-utvecklingen. Studien använder en mixed methods-ansats: en kvantitativ och kvalitativ textanalys av 22 myndigheters årsredovisningar och AI-relaterade dokument, samt en fokusgrupp med deltagare från olika organisationer i det civila samhället. Resultaten visar att myndigheter främst betraktar AI som en teknisk lösning med fokus på effektivitet och användarupplevelse, snarare än som en fråga om rättigheter, jämlikhet eller delaktighet. Civilsamhället kopplar däremot tydligt AI till demokratiska principer, men upplever att de sällan bjuds in som medskapare i utvecklingen. Studien pekar på behovet av att stärka civilsamhällets roll i AI-relaterade beslutsprocesser för att säkerställa en demokratisk förankring av teknikutvecklingen
Tillit, jobbfokus och sociala rättigheters gränser: – en problematiserande analys av aktiveringspolitikens hegemoni
Full text linkThis article analyses how the concepts of trust and job focus are operationalised within municipal labour market units in Sweden, drawing on the Danish Employment Indicator Project (BIP). Using qualitative mediated discourse analysis (MDA) of focus groups and a workshop, we illuminate how employment officers interpret and implement these concepts in practice. The findings are discussed in relation to social rights, demonstrating how trust and job focus function as governing norms that risk individualising responsibility for unemployment, thereby obscuring structural factors. The discussion critically examines the hegemonic position of activation policy and emphasises the need to reinstate social rights as central elements in labour market policy. We also argue that sustainable labour market inclusion demands more than individual motivation alone—it requires structural conditions that foster social justice and participation.I artikeln analyseras hur begreppen tilltro och jobbfokus operationaliseras inom kommunala arbetsmarknadsenheter (AME) i Sverige, med utgångspunkt i det danska Beskæftigelses Indikator Projektet (BIP) inom vilket dessa begrepp getts en framträdande roll. BIP har fått stor spridning i Sveriges kommuner. Genom kvalitativ medierad diskursanalys (MDA) av fokusgrupper och workshop belyser vi hur handläggare tolkar och omsätter dessa begrepp i praktiken. Resultaten relateras till sociala rättigheter och visar att tilltro och jobbfokus fungerar som styrande normer som riskerar att individualisera ansvaret för arbetslösheten och därmed osynliggöra strukturella faktorer. Diskussionen problematiserar arbetslinjens hegemoniska position och pekar på behovet av att återinföra sociala rättigheter som centrala element i arbetsmarknadspolitiken. Tillika argumenterar vi för att hållbar arbetsmarknadsinkludering kräver mer än individens egen motivation – den kräver också strukturella villkor som främjar social rättvisa och delaktighet
Omsorgskvalitet inom äldreomsorgen : En klassificering och genomgång av relevanta faktorer utifrån en vidareutvecklad version av Donabedians kvalitetsmodell
Full text linkThe issue of quality in elderly care is widely debated and often influenced by personal and political opinions rather than evidence. This article emphasizes the importance of evidence-based knowledge, with a focus on user satisfaction (perceived care quality) as a key indicator. The authors present a new model based on Donabedian’s quality chain, consisting of four components: structure, process, person, and outcome. The first three interact to influence perceived care quality (the outcome). Research shows that quality is created in the interaction between users and staff, and that structural factors such as budget and staffing primarily impact quality through how care is delivered. The model clarifies the relationships between different aspects of quality and makes research-based knowledge more accessible to decision-makers and practitioners – hopefully helping to bridge the gap between science and practice and leading to better care.Frågan om kvalitet inom äldreomsorgen är omdebatterad och ofta färgad av personliga och politiska åsikter snarare än evidens. Denna artikel betonar vikten av systematisk och evidensbaserad kunskap, med fokus på brukarnöjdhet (upplevd omsorgskvalitet) som en central indikator. Författarna presenterar en ny modell baserad på Donabedians kvalitetskedja med fyra komponenter: struktur, process, person och resultat. De tre första samverkar på olika sätt för att påverka upplevd omsorgskvalitet (omsorgens resultat). Forskning visar att kvalitet skapas i mötet mellan brukare och personal, och att strukturella faktorer som budget och bemanning får effekt främst genom hur omsorgen ges. Modellen tydliggör sambanden mellan olika kvalitetsaspekter och gör forskningsbaserad kunskap mer tillgänglig för beslutsfattare och praktiker – vilket förhoppningsvis kan minska gapet mellan vetenskap och praktik och leda till bättre omsorg
Malmökommissionen som hållbar folkhälsointervention – vad kan vi lära oss efter 10 år?
No full textThe Commission for a socially sustainable Malmö should be viewed against the historical background of population-based public health interventions, where the famous words of Rudolf Virchow, the Alma-Ata declaration and the final report of the Brundtland Commission all are sources of inspiration. Lund University at its campus in Malmö had had a long tradition of epidemiological research and preventive health initiatives, when a modern population-based approach for health promotion was launched in the 1980s. This approach introduced a close collaboration with the City of Malmö. This meant that there were very good pre-requisites in place to continue this collaboration 2010 in the shape of a Commission for a socially sustainable Malmö – the Malmö commission, inspired by the World Health Organization Commission on Social Determinants of Health, the so-called Marmot commission. The final report of the Malmö commission in 2013, made two overarching recommendations in order to decrease the social inequalities in health; to establish a social investment perspective, and to make the City’s processes more democratic by increased participation via the establishment of knowledge alliances. Moreover, it presented 24 specific goals and 72 concrete suggestions. An external evaluation in 2019 and a follow-up conference in 2023, indicated that the overarching recommendations, especially the first one, had made a durable impact in the organization of the City of Malmö as novel perspective for dealing with several population health-relevant structures and processes. Several of the concrete suggestions had also been implemented, however the role of the Malmö commision was partly unclear in this context. Health inequalities showed a more favorable trend in Malmö compared to the rest of the country, but the contribution by the Malmö commission is unclear since many other factors could have influenced the trend. At the follow-up conference, a clear interest was expressed from leading politicians, as well as from staff in leading positions and from other stakeholders to continue the reform work in the direction indicated by the final report of the Malmö commission. These results are discussed using Kingdon’s theory of the three ’streams’ of problems, politics and policy, which determine the opportunities for new policy to make an impact. Furthermore, from Lindblom’s theory on policy implementation as a ’muddle-through’ process using occasional windows of opportunity. Also, an argument is made for the theoretical importance of a participatory approach in formulating and implementing new policy, based on the perspective of social capital and the social contract in order to accomplish a socially sustainable development.Malmökommissionen bör ses mot en historisk utveckling av befolkningsinriktat folkhälsoarbete, där Rudolf Virchows berömda citat, Alma-Ata deklarationen och Brundtlandkommissionens tankegods, utgör viktiga inspirationskällor. Lunds universitet i Malmö hade en lång tradition av epidemiologisk forskning och sjukdomsförebyggande insatser när en modern befolkningsinriktad hälsofrämjande strategi började tillämpas på 1980-talet. Denna innebar ett nära samarbete med Malmö stad. Det fanns därför mycket goda förutsättningar att fortsätta detta samarbete 2010 i form av en Kommission för ett socialt hållbart Malmö - Malmökommissionen, inspirerad av Världshälsoorganisationens Kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer, den så kallade Marmotkommissionen. Malmökommissionens slutrapport 2013 hade två övergripande rekommendationer för att minska de sociala klyftorna i hälsa, att etablera ett socialt investeringsperspektiv samt att demokratisera kommunens processer genom ökad participation via etablerandet av kunskapsallianser. Därutöver 24 specifika mål och 72 åtgärder. En extern utvärdering 2019 och en uppföljningskonferens 2023, indikerade att de övergripande rekommendationerna, särskilt den första, fått ett långsiktigt fäste i Malmö stads organisation som ett nytt synsätt att hantera flera folkhälsorelevanta strukturer och processer. Flera av de konkreta förslagen hade också genomförts, men Malmökommissionens roll i dessa sammanhang var delvis oklar. Hälsans ojämlika fördelning visade en bättre trend jämfört med riket under uppföljningstiden, men Malmökommissionens betydelse för detta kan inte säkert påvisas då många andra faktorer kan spela in. Vid uppföljningskonferensen framkom ett tydligt intresse från såväl den politiska ledningen, som från tjänstemannaledningen och andra intressenter att fortsätta ett reformarbete i den riktning som Malmökommissionens pekat ut i sin slutrapport. Dessa resultat diskuteras utifrån Kingdons teori om de tre ’strömmarna’ av problem, policy och politik som bestämmer möjligheterna för ny policy att få genomslag. Vidare utifrån Lindbloms teori om policyimplementering i form av småstegsprincipen då möjlighetsfönster öppnar sig. Vidare argumenteras för den teoretiska betydelsen av en participatorisk ansats då det gäller att formulera ny policy och implementera denna, utifrån en diskussion om betydelsen av socialt kapital och det sociala kontraktet för en socialt hållbar utveckling
Temaledare: Demokrati
No full textDet här numret av Socialmedicinsk tidskrift har temat Demokrati, vilket kan vara det bredaste tema som något temanummer haft i tidskriftens långa historia. Nästan allt som går att säga om sociala frågor, folkhälsofrågor, och civilsamhället kan ges en direkt eller indirekt koppling till frågor om demokrati
Dags att precisera ämnet folkhälsovetenskap
Full text linkFrån 1920-talet inrättades utbildningar i Public Health i USA och i Centraleuropa. I Sverige täcktes kunskapsområdet av Socialmedicin och Hygien vid universiteten. Begreppet Folkhälsovetenskap som universitetsämne dök upp vid Nordiska Hälsovårdshögskolan (NHV) vid slutet av 1970-talet. Under 1980-talet blev NHV stilbildande för utvecklingen av folkhälsoutbildningarna i Sverige. Den stora expansionsperioden under 1990-talet, med nya utbildningar på såväl grund som avancerad nivå vid ett flertal svenska lärosäten, innebar att en viss spretighet i ämnesinnehåll uppkom. Vid Högskoleverkets nationella granskning av ämnet Folkhälsovetenskap vid svenska lärosäten under 2006 framfördes kritik mot bristen på enhetlig hantering av ämnet och avsaknad av acceptabel definition.Time to specify the subject field Public Health Science Training programs in Public Health were established in the United States and in Europe from the 1920s. In Sweden the field of knowledge was covered by Social Medicine and Hygiene. Nordic School of Public Health was trendsetting in modern Public Health training programs in Northern Europe from the 1980s. A period of rapid expansion of training programs, at basic as well as at advanced levels, was started in the 1990s in Sweden. However, due to a pronounced sprawling of the different training programs in Public Health in Sweden , the Swedish National Agency for Higher Education concluded a review by requesting a specification of the subject field and its content. Key Words: Public Health, training programs, historic review, Nordic School of Public Healt
Vad ger lycka i Ukraina?
No full textThree years into Russia’s ongoing war of invasion, nearly two-thirds of Ukrainians say they are very or fairly happy. How can this be understood? In this text, these results are discussed in relation to preparedness, sense of security, social trust and civic engagement. An underlying question is what lessons Sweden can learn from the experiences made in Ukraine. The presentation is based on two national surveys, one in Sweden and one in Ukraine, which were carried out within the framework of a larger research project (CivKris) that focuses on civil society in crisis and ultimately in war. The results show connections that in some parts resemble each other and in other parts differ between Ukraine and Sweden.Tre år in i Rysslands pågående invasionskrig uppger nästan två tredjedelar av ukrainarna att de är mycket eller ganska lyckliga. Hur kan det förstås? Här diskuteras resultatet i relation till beredskap, trygghet, tillit och medborgerligt engagemang. En underliggande fråga är vilka lärdomar som Sverige kan dra av erfarenheterna som gjorts i Ukraina. Till grund för presentationen ligger två nationella studier, en i Sverige och en i Ukraina, som genomförts inom ramen för ett större forskningsprojekt (CivKris) som fokuserar civilsamhället i kris och ytterst i krig. Resultaten visar på samband som i vissa delar påminner om varandra och i andra delar skiljer sig åt mellan Ukraina och Sverige
Några kommentarer till "Ett jubileumsnummer av Socialmedicinsk tidskrift 100 år"
No full textAvsikten här är att ge en bild av några tankar runt framväxten av jubileumsnumret. A/ Varför framsidesbilden ”Sanningen som kommer ur brunnen” målad av Jean-Léon Géróme, 1896. B/ Vem var Paulo Freire och varför tankar från denne Brasilianske pedagog och filosof som styrning av innehållet i jubileumsbokens artiklar. C/ Med inspiration från Lennart Köhler´s artikel Den folkhälsovetenskapliga synvändan utvecklas dessa synvändor