ArtXiker - @HAL
Not a member yet
    532 research outputs found

    Bokal sudurkariak tentatzen [Sur les voyelles nasales du basque]

    No full text
    International audienceErkidego elebidunetan bi hizkuntzek elkarri nola eragiten dioten ikusiz (gure lan honetan, hizkuntza nagusiak ⎯frantsesak⎯ euskaran nola eragiten duen) hizkuntza hartzailearen jokamoldeak neur ditzakegu, hark baliatzen dituen bilakaerak eta baliabideak azaltzeko. Ipar Euskal Herriko hizkera batean ikusi nahi izan dugu, oraingoan, hori nola gertatzen den. Ez da lan honen helburua Iparraldeko gaur egungo euskaran frantsesezko maileguak hartzerakoan joera nagusiak zein diren aztertzea, baina bai fonologia ezaugarri jakin baten bitartez gertatzen ari den berrikuntza bat azaltzea: frantsesak bokal ahokariez gain bokal sudurkariak ere badituenez, ikusi nahi izan dugu frantsesezko hitzak mailegatzerakoan euskaraz ⎯lapurteraz-- bokal sudurkariak gordetzen diren, edo, berezkoa zaion sistemaren arabera, bokal horiek ahokari bihurtzen dituen

    "Leturiaren egunkari ezkutua" (1957) haustura bat euskal narratiban ?

    No full text
    Aztertzen dugun « haustura »-ren kontzeptua Leturia-ri lotua da haste hastetik. Ordutik hona, behin eta berriro aipatua izan da liburua aurkezterakoan, euskal literaturaren aztertzaileen artean. Europako kultura garatuetan arrunta izanik ere, “hausturaren gaia” ez zen batere erabilia bigarren gerla osteko euskal kulturan eta are gutiago literaturaren eremuan. Hausturari kontra jartzen ohi zaion kontzeptuari, jarraipenari, ematen zitzaion lehentasuna Euskaldunen artean. "Leturiaren egunkari ezkutua" aintzindari izan da, sail hortan ere, euskal literaturaren historiografiari begira

    Euskararen kale erabileraren V. neurketaren emaitzez Ipar Euskal Herrian

    No full text
    International audienc

    Ohar bat literatura historiografiaz: B. Echepare Erdi-Aroko autore?

    No full text
    Based on an historiographic approach of previous studies, the paper proposes a new analysis of the first Basque printed book (Linguae Vascomum Primitiae, LVP) published in 1545 by a priest called Bernat Echepare. The starting point is a review of the way the generally admitted claim that Echepare should be considered as a medieval poet. Michelena (1960) was the first author to defend this analysis, which has been accepted by most specialists since then. The argument given by Michelena lied on the fact that Echepare's poems had both religious and erotic themes, in a way rather similar to what is found in the Spanish verses of El libro de buen amor written two centuries before LPV by another priest, Juan Ruiz, in Spain. In fact this comparison has been already proposed by Etxaide (1958), but for a different reason, which had no relation with literature history. The paper shows that the arguments which have been offered since then in order to establish the medieval flavour of Echepare's poems cannot be maintained, especially if Echepare's production is situated, as it has to be, in the cultural context found in the territories placed under the political, religious and cultural influence of the kingdom of France. The paper also gives a critical account of Altuna's view analyzing Echepare as a popular poet, who should be compared with traditional versifiers of modern periods

    La nouvelle géographie littéraire et culturelle du domaine basque

    No full text
    International audienceLa langue basque est l'une de ces langues parlées sur les côtes atlantiques et, depuis une trentaine d'années maintenant, elle est le vecteur d'une production littéraire extrêmement dynamique. Ce phénomène est perceptible tant par le nombre de livres publiés que par la qualité des publications. Celle-ci est attestée par l'augmentation des traductions proposées dans les trois principales langues de culture de l'Europe de l'Ouest, à savoir l'anglais, le castillan et le français. A l'instar d'autres cultures atlantiques celtiques ou ibériques par exemple, longtemps minorisées, la culture basque contemporaine a basé son renouveau littéraire en grande partie sur une redéfinition de ses représentations géographiques. Aussi, il m'a paru intéressant de proposer une rapide présentation des changements de perspective en cours afin d'établir quelques comparaisons avec d'autres situations que vous connaissez. C'est aussi l'occasion de replacer l'activité littéraire en particulier et les activités culturelles en général dans un cadre plus vaste, celui des échanges internationaux, au même titre que les relations économiques et politiques qui sont, comme chacun le sait, largement remaniées par la mondialisation des vingt dernières années

    -a and bat Basque articles and recent contact theories

    No full text
    International audienceIn this paper I criticize some views on the role that contact has allegedly played in the genesis and development of basque definite and indefinite articles. The criticism focuses on works by Haase, and Heine and Kuteva. An in deep knowledge of Basque diachrony is claimed, in order to treat contact issues

    Les trois toponymes galiciens Armeá, le basque Armenia et le gascon Armagnac ont-ils un rapport avec l'Arménie ?

    No full text
    Version revue et augmentée.L'origine et la signification du nom de ce pays, en latin ARMENIA, en grec Άρμενία, sont inconnues. On l'a parfois attribué à un certain ARMENAK, un des ancêtres supposés du peuple arménien, une population dont l'origine n'est pas non plus connue. Si la langue arménienne connaît l'« ethnonyme » Armen, « Arménien », pl. Armenkh (Sarkissian, 2006 : 53), les Arméniens, on le sait, se donnent cependant à eux mêmes dans leur langue le nom de Hay et appellent leur pays Hayasdan / Hayastan, « pays de Hayk », du nom de Hayg / Hayk, le fils de Thorgom, lui même arrière petit fils de Noé d'après la tradition biblique, et patriarche légendaire de la nation arménienne. En réalité, il est possible, mais non prouvé, que le nom Hayastan que donnent les Arméniens à leur pays soit issu de celui de Hayassa, nom d'un royaume qui connut son heure de gloire au IIe millénaire avant notre ère dans la région de l'actuelle Erzeroum

    Lazarragaren perfektibo zaharrari lehen hurbilketa

    No full text
    This is a first approach to Lazarraga's old perfective. Our goal has been to describe the perfective form's morphology. Then, we tried to explain the semantics and use of those forms by Lazarraga. We have analyzed a manuscript in which we can see a transition period between the old perfective and the new perfective in Basque; a period who has both new and old perfective forms, so we tried to discover which is the appearing context of each one.Lazarragaren perfektibo zaharrerako lehen hurbilketa da hau. Gure helburua perfektibo formen morfologia deskribatzea izan da. Gero, forma horien semantika eta erabilera Lazarragak nola egiten duen azaltzen saiatu gara. Aztertu dugun eskuizkribuan euskal perfektibo zahar eta berriaren arteko trantsizio garai baten isla dugu: perfektibo berri zein zaharreko formak dituen garaia, beraz, bata zein bestearen agerpen eremua zein den asmatzen saiatu gara

    Ohar bat literatura historiografiaz : B. Echepare erdi-aroko autore?

    No full text
    International audienceEz ahal didate beltzuri eginen literatura historiaren ikertzaileek, ni eremu horretako noiz behinkako ikusliarra izanki, hartan behar baino barnago men-turatzen banaiz, eta kontu zahar batzuetara itzulirik, euskal literaturaren his-toriografia hunkitzen duten zenbait gogoeta plazaratzen baditut. Aspaldi gogoa alhan naukan paradoxa honetaz ariko naiz: hainbestetan aipatu den eus-kal literaturaren berankortasunak arras salbuespen guti izan du 1545etik joan den mendearen hondar hamarkadak arte, haietarik bat, ene aburuz, Echepareren Linguae Vasconum Primitiae izanik. Izan ere, euskal literaturak argitalpenik izan badu bere garaiari zegokionik, erran nahi baitu euskal gizar-tearen testuinguruan bere garaiko literaturaren fruitu izan denik, hura izan da. Oro har, berant eta destenorez ibili bada euskal literatura, salbuespen gisa agertzen zaigu alderdi horretarik Echepareren kopla liburua (baita, berdin, sorkuntza literaturatik kanpo, Leiçarragaren itzulpenak ere), ez, ene ustez, aipatu gibelamendu kroniko baten hasikin gisa

    Zubererazko herskarien azterketa akustikoa

    No full text
    International audienc

    386

    full texts

    532

    metadata records
    Updated in last 30 days.
    ArtXiker - @HAL
    Access Repository Dashboard
    Do you manage Open Research Online? Become a CORE Member to access insider analytics, issue reports and manage access to outputs from your repository in the CORE Repository Dashboard! 👇