Södertörns högskolas Publications
Not a member yet
15008 research outputs found
Sort by
The Knitting Café at the Public Library : A qualitive interview study with library staff about social library programming
No full textDenna uppsats undersöker på vilka sätt social programverksamhet på folkbibliotek av typen stickcaféer kan bidra till att öka deltagares sociala kapital i form av sociala relationer och nätverk. Detta utifrån kontexten av folkbiblioteket som en tredje plats. Syftet med uppsatsen är att undersöka föreställningar om hur social programverksamhet, såsom stickcaféer, på folkbibliotek bidrar till biblioteksanvändares sociala gemenskap och relationer, samt vilken funktion stickcaféer kan fylla på folkbiblioteket. Detta utifrån ett perspektiv som fokuserar på socialt kapital och hög- och lågintensiva mötesplatser. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och insamling av empiriskt material har gjorts genom semistrukturerade samtalsintervjuer med fyra personer som är engagerade i verksamhet som rör stickcaféer. Intervjuerna har genomförts både på plats och via Zoom. Intervjuerna har transkriberats och sedan tematiserats. Det teoretiska ramverket för arbetet är Putnams teori om socialt kapital samt Audunsons koncept om hög- och lågintensiva mötesplatser. Det empiriska materialet utgörs av tre inspelade intervjuer med bibliotekspersonal, som består av två bibliotekarier, en teckenspråkstolk samt en volontär. Intervjuerna genomfördes mellan den 27-30 april 2024. Resultatet belyser folkbiblioteket som en viktig plats med fokus på fysisk, demokratisk och fri tillgång. Det lägger även vikt vid deltagarnas gemensamma beröringspunkter samt bibliotekspersonalens insatser kring stickcaféernas verksamhet. Uppsatsens kommer fram till att stickcaféerna är ett sammanhang där deltagarna får utrymme att utveckla både sina handarbeten och sociala relationer. Verksamheten har även en integrerande funktion för deltagarna, språk- och åldersmässigt. De funktioner som stickcaféerna fyller, för deltagarnas sociala relationer, kan kopplas till både överbryggande och bindande socialt kapital och bör därför öka deltagarnas sociala kapital.This paper examines the ways in which social library programming in public libraries, such as knitting cafés, can contribute to increasing participants' social capital in the form of social relationships and networks. This is based on the context of the public library as a third place. The purpose of the paper is to explore perceptions of how social library programming, such as knitting cafés, in public libraries contribute to library users' social community and relationships, and what function knitting cafés can fulfill in public libraries. This is based on a perspective that focuses on social capital and high and low intensity meeting places. The paper employs a qualitative approach, and the collection of empirical material has been done through semi-structured interviews with four people involved in activities related to knitting cafés. The interviews were conducted both on site and via Zoom. The interviews were transcribed and then thematized. The theoretical framework for the work is Putnam's theory of social capital and Audunson's concept of high and low intensity meeting places. The empirical material consists of three recorded interviews with library staff, consisting of two librarians, a sign language interpreter and a volunteer. The interviews were conducted between April 27-30, 2024. The results highlight the public library as an important place with a focus on physical, democratic and free access. It also emphasizes participants' common ground and the library staff's efforts regarding the knitting cafés' activities. The paper concludes that the knitting cafés provide a context where participants are given space to develop both their crafts and social relationships. The program also has an integrating function for participants, in regards to language and age. The functions that the knitting cafés fulfill for the social relations of the participants, can be linked to both bridging and bonding social capital and should therefore increase their social capital
Bortom kompissolar och skäll : En essä om den praktiska kunskapens avgörande roll för att hantera och förebygga konflikter i förskolan
No full textDen här vetenskapliga essän syftar till att ge svar på eller ledtrådar till frågan om vilken praktisk kunskap hos pedagogerna som kan stödja barns lärande och utveckling av de förmågor som behövs för att lösa eller förhindra konflikter. Jag väljer också att försöka förstå vilka omgivande faktorer som kan antingen stötta eller störa utövandet och utvecklingen av denna praktiska kunskap. Essän tar avstamp i en erfarenhet av att enkla lösningar som att exempelvis skapa en ”kompissol” tillsammans med gemensamma regler är ett arbetssätt som många pedagoger i förskolan använder sig av. Jag vill problematisera idén om att barnen inte beter sig snällt mot varandra för att de inte är informerade om vilka regler som gäller. Jag vill i stället visa på vilka andra faktorer som kan ligga bakom ett framgångsrikt arbete med att hantera konflikter och vill lyfta fram pedagogernas insats och deras praktiska kunskap. Genom en kortare fältstudie där jag genom deltagande observation samlat in nya erfarenheter så har jag fått syn på tre beståndsdelar i pedagogernas arbete som också verkar spela viktig roll, nämligen förståelse och acceptans för barns olikheter, flöde och organisation samt närvaro. Jag väljer att titta på dessa beståndsdelar med hjälp av teoretiska begrepp och tankar från Lev Vygotskij, Aristoteles, Hannah Arendt och väver också in idéer från styrsystemet New Public Management. Avslutningsvis samlar jag ihop mina tankar och utformar en ny slags kompissol med ledtrådar till pedagogernas arbetssätt snarare än med regler för barnen, och jag kompletterar bilden med ett regnmoln där hindren för den praktiska kunskapen illustreras. This scientific essay aims to provide answers or clues to the question of what practical knowledge of educators that can support children's learning and development of the skills needed to resolve or prevent conflicts. I also aim to understand what environmental factors can either support or hinder the practice and development of this practical knowledge. The essay is based on the experience that simple solutions such as creating a “buddy system” with common rules is a way of working that many educators in preschool use. I want to problematize the idea that children do not behave nicely towards each other because they are not informed about the rules that apply. Instead, I want to show what other factors can lie behind successful work on managing conflicts and I want to highlight the educators' efforts and their practical knowledge. Through a short field study where I gathered new experiences through participatory observation, I have seen three elements in the educators' work that also seem to play an important role, namely understanding and acceptance of children's differences, flow and organization, and presence. I choose to look at these elements with the help of theoretical concepts and thoughts from Lev Vygotsky, Aristotle, Hannah Arendt and I also weave in ideas from the New Public Management system. Finally, I gather my thoughts and design a new kind of “buddy system” with clues for the educators' way of working rather than rules for the children, and I complete the picture with a rain cloud illustrating the obstacles to practical knowledge
Digitaliseringens roll för hållbarhet i IT-beroende arbetssystem : En socioteknisk analys av strategier och utmaningar för att främja hållbar utveckling
No full textIn an era of increasing sustainability demands and accelerating digitalization, organizations face the challenge of integrating technological solutions with long-term sustainability goals. This bachelor's thesis explores how digital transformation influences sustainability work within IT-dependent work systems, adopting a sociotechnical perspective. The aim is to analyze the opportunities and challenges that emerge from the interaction between technology, organizations, and human actors, as well as how responsibility for sustainability initiatives is distributed and coordinated across IT, operations, and sustainability units. The study employs a qualitative research approach based on in-depth interviews with professionals from organizations operating in a Swedish context. The theoretical framework combines five established theories: the Integrated Sustainability Framework, the Belief–Action–Outcome framework, the Digital Transformation Process Model), sustainability integration through socio-environmental indicators, and the affordance theory for sustainability practices. A deductive conceptual model is developed to guide the analysis. Findings indicate that digital technologies can act as enablers of sustainability by supporting automation, information dissemination, and organizational transformation. However, organizational silos, unclear responsibility structures, and cultural resistance pose significant barriers. The study highlights that functional affordances—such as sensemaking and sustainable practices—are critical for realizing the potential of digitalization in sustainability initiatives. This thesis contributes to the field of information systems by providing insights into how IT-dependent work systems can be structured to support sustainable development, emphasizing the need for integrated efforts across organizational levels in digital transformation processes.
En likvärdig skolgång för alla : En kvalitativ studie om professionellas perspektiv på arbetet med placerade barns skolgång
No full textThis study aims to examine the perspectives of the professionals in social services regarding their work with placed children linked to their schooling. The questions are answered through a qualitative thematic-analysis-method and the material is collected by six semi-structured interviews with informants from a criteria-based selection group. As background, this study has an extra interest for the working model Skolfam, which resulted in half of the informants chosen because they use this model in their work. The results were analysed with support in the theoretical perspectives Resilience and Developmental ecology. The studies result show that Skolfam contributes to clarity and structure in the work with placed children's schooling. The special education teacher has a significant role in the Skolfam-team with their expertise, which contributes to the fact that adapted requirements are placed on each function. Skolfam is also considered to contribute to increased collaboration between social services and school, but school staff’s understanding of what a placement means for a child is something that needs to be developed. That the social services has a clear childrens’ perspective, shows openness, clarity and understanding for the child's situation were some of the central factors around the work with placed children's schooling. Thus, this study can contribute to increased knowledge for the work of social services to promote equal schooling for placed children.
Fostering inclusivity in education : Addressing challenges fortrans pupils’ pronoun choicein Swedish schools
No full textThe article delves into the critical issue of integrating pronounawareness in Swedish educational settings to cultivate more inclusive environments.Through a mixture of surveys and interviews, the research examinesteachers’ experiences and attitudes towards pupils who identify withnew pronouns, illuminating the challenges that educators may encounter andassessing the extent to which schools are equipped to support transgenderpupils. The findings indicate that while many educators recognize the importanceof using the pronouns pupils identify with, recognizing it as a vital componentof an inclusive educational approach, there is also resistance within theteaching profession. The study also uncovers significant obstacles stemmingfrom school culture and administrative frameworks that hinder transgenderpupils from fully expressing and developing their identities alongside theirpeers. Based on these insights, the article proposes actionable recommendationsfor school leaders, aimed at enhancing support systems and develop policies that better accommodate the needs of transgender pupils and fostera truly inclusive educational environment
Children’s help-seeking in relation to adverse childhood experiences
No full textIn this presentation we will discuss the participatory design and preliminary results from an ongoing research project about children’s help-seeking in relation to Adverse Childhood Experiences (ACE). Exposure to ACE is a significant concern with potential long-term consequences. In a Swedish context, children’s rights to support and protection from harm is clearly defined in national policy and legislation (including the UN Convention on the rights of the child, which was incorporated in Swedish law in 2020). In both school and social services, there are guidelines for promoting and ensuring these rights and both have a clear mandate to engage in early detection of children in need of support or protection. However, despite a strong emphasis on children’s rights for support and protection in policy and legislation, research shows that children’s exposure to ACE often remain unrecognised and unreported.The objectives of the research project are to gain knowledge about children’s preconditions and pathways for help-seeking when exposed to ACE and to explore how this knowledge can be implemented in social work practice through participatory methods. The focus is on children and young people's own experiences of help-seeking and their views on need for help and support. However, to be able to include a broader perspective on the preconditions for help-seeking, children's general perceptions of rights and support in relation to ACE are also examined, as well as professionals' perceptions of children’s help-seeking and their experiences of supporting children in their help-seeking process.The project draws on various types of data, including a survey of school children, interviews with young people and professionals, and collaborative workshops with stakeholders. During spring 2025 we are conducting the survey of school children, focusing on their knowledge about help-seeking possibilities and perceptions of social services. Additionally, the first interviews with young people will be carried out, focusing on their own experiences of ACE and help-seeking. Our presentation will include preliminary results from these first empirical studies. Collaborative workshops are held throughout the project and this participatory approach will also be a topic of our presentation.The project has the potential to contribute much needed knowledge about children’s help-seeking, considering different perspectives on the matter. Furthermore, through collaboration with stakeholders, the project aims to transfer knowledge on children’s help-seeking to relevant organisations. By integrating these insights into practice, the project seeks to improve early identification and support strategies, ultimately enhancing the preconditions for children to seek and access help
Hållbarhet under Press : Strategier och dilemman i svenska textil-SMF
No full textDenna kandidatuppsats undersöker hur små och medelstora textilföretag i Sverige arbetar med hållbarhet, från utformning av mål till implementering och uppföljning.Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod och utfört semistrukturerade intervjuer på fem företag, Didriksons, Klippan Yllefabrik, Klässbols Linneväveri, Scorett och Haglöfs. Studien utgår utifrån tre faser: hållbarhetsdefiniering, integration i verksamhet och praktisk implementering. Studiens slutsts är att SMF behöver anpassade ramverk som balanserar flexibilitet och standardisering. Medan medelstora företag kan agera strategiskt, kräver små företag stöd för att hantera regulatorisk komplexitet. Framgång bygger på att integrera hållbarhet i kärnverksamheten snarare än att hantera den som ett separat projekt.This bachelor’s thesis examines how small and medium-sized textile companies in Sweden work with sustainability, from the formulation of goals to implementation and follow-up. The study applied a qualitative research method and conducted semi-structured interviews with five companies: Didriksons, Klippan Yllefabrik, Klässbols Linneväveri, Scorett, and Haglöfs. The analysis is structured around three phases: defining sustainability, integration into business operations, and practical implementation. The study concludes that SMEs require tailored frameworks that balance flexibility with standardization. While medium-sized companies are able to act strategically, smaller companies need support to navigate regulatory complexity. Success depends on embedding sustainability into the core business rather than treating it as a separate project
“Multilingual children succeed, it just takes more time...”
No full textDenna studie syftade till att undersöka vilka strategier lärare använder vid undervisningen avflerspråkiga elever i lågstadiet som gynnar deras språkutveckling. De funna strategierna analyserades därefter i relation till lärarnas och skolledningens perspektiv på flerspråkighetsamt de organisatoriska förutsättningarna som fanns i verksamheten. För att uppnå detta syfte undersöktes följande forskningsfrågor: 1. Vilka strategier tillämpar lärare för att stödja flerspråkiga elevers språkutveckling i det svenska undervisningsspråket? 2. Vilka möjligheter och begränsningar upplever lärare och skolledning i arbetet med att utveckla flerspråkiga elevers kunskaper i det svenska undervisningsspråket? För att besvara frågeställningarna utgjordes studiens empiri av strukturerade klassrumsobservationer samt semistrukturerade intervjuer med lärare och ledning från två olika skolor. Datainsamlingen analyserades med hjälp av Teorin om Praktikarkitekturer samt två ytterligare teoretiska aspekter; Jim Cummins teorier om BICS och CALP, och Transspråkandesom pedagogisk strategi. Resultaten indikerade att lärarnas användning av de identifierade strategierna varierade både i omfattning och i tillvägagångssätt. Skillnaderna var särskilt framträdande mellan de två skolorna, där organisatoriska strukturer, resurser och förhållningssätt till flerspråkighet som resurs påverkade lärarnas förutsättningar att implementera strategierna i undervisningen. Studiens slutsats belyser hur organisatoriskastrukturer, skolledningens perspektiv och fortbildning blir avgörande för att stärka flerspråkiga elevers lärande.This study aimed to investigate which strategies teachers use when teaching multilingual pupils in primary school that benefit their language development. The strategies found were then analyzed in relation to teachers' and school management's perspectives on multilingualism, as well as the organizational conditions that existed in the school. In order to achieve this aim, the following research questions were investigated: 1. What strategies do teachers use in order to support multilingual students' language development in the Swedish language of instruction? 2. What opportunities and challenges do teachers and school leadership experience in their effort to enhance multilingual students' knowledge in the Swedish instructional language? To answer the questions, the study's empirical data consisted of structured classroom observations and semi-structured interviews with teachers and management from two different schools. The data collection was analyzed using the Theory of Practice Architectures, as well as two additional theoretical aspects; Jim Cummins' theories of BICS and CALP, and Translanguaging as a pedagogical strategy. The results indicated that teachers' use of the identified strategies varied both in scope and in approach. The differences were particularly prominent between the two schools, where organizational structures, resources and attitudes towards multilingualism as a resource influenced teachers' ability to implement the strategies in their practice. The study's conclusion highlights how organizational structures, school management's perspective and professional development become crucial for strengthening multilingual students' learning.
Språkutveckling i hallen : En kvalitativ undersökning kring förskollärares upplevelse i mötet med flerspråkiga barn
No full textSammanfattning Denna studie undersöker språkutveckling i förskolans hallmiljöer genom en kvalitativ analys av förskollärares erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn. För att skapa en grund för studien granskades tidigare forskning, vilket gav en fördjupad förståelse för ämnet. Syftet är att utforska hur språkutveckling kan främjas i hallmiljön, med särskilt fokus på ett sociokulturellt perspektiv. Genom denna teoretiska lins analyseras hur de fysiska och sociala aspekterna av hallmiljön kan utformas och anpassas för att stödja barns språkutveckling. Dessutom undersöks hur dokumentation kan underlätta kommunikationen mellan barn, pedagoger och vårdnadshavare. För att besvara syftet formulerades tre forskningsfrågor som vägledning för utforskningen. Studiens teoretiska ramverk bygger på centrala begrepp såsom mediering, den proximala utvecklingszonen och kulturella redskap. Dessa används för att analysera och förstå språkutveckling i hallkontexten. Metodologin inkluderade intervjuer med sex pedagoger från olika förskolor. Resultaten från dessa intervjuer gav värdefulla insikter och bidrog till att besvara forskningsfrågorna. Samtidigt väckte studien också en ny fråga: Hur kan förskolor praktiskt stödja flerspråkiga barns språkutveckling samtidigt som de balanserar modersmålet med svenska? Denna fråga belyser behovet av vidare forskning och reflektion kring hur pedagoger och vårdnadshavare kan samarbeta för att stärka barns språkliga utveckling i en alltmer flerspråkig miljö.Abstract This study examines language development in preschool hallways through a qualitative investigation of preschool teachers’ experiences working with multilingual children. To establish a foundation for the study, I reviewed previous research, which provided a deeper understanding of the topic. The aim is to explore how language development can be fostered in the hallway environment, with a particular focus on a sociocultural perspective. Through this lens, the study analyzes how the physical and social aspects of the hallway environment can be designed and adapted to support children’s language development. Additionally, it investigates how documentation can facilitate communication among children, educators, and guardians. To address this aim, I formulated three research questions to guide the exploration. The theoretical framework of the study draws on key concepts such as mediation, the zone of proximal development, and cultural tools, which are employed to analyze and understand language development within the hallway context. The methodology involved interviews with six educators from different preschools. The findings from these interviews provided valuable insights and addressed the research questions. However, the study also raised a new question: How can preschools practically support the language development of multilingual children while balancing their mother tongue with Swedish? This question highlights the need for further research and reflection on how educators and guardians can collaborate to enhance children’s linguistic development in an increasingly multilingual environment
Fästingar - ekologi, nya riskfaktorer och deras betydelse för folkhälsan
No full textTicks and tick-borne diseases are ranking second only to mosquitoes as vectors of pathogens responsible for diseases in both humans and domestic animals. In the countries around the Baltic Sea, two medically important tick species are increasing both in range and abundance, and the public health threat posed by tick-borne diseases in this area is steadily growing. The aim of this thesis was to study the eco-epidemiological dynamics and mechanisms of ticks and bacterial tick-borne pathogens along the natural-urban gradient. Green spaces have become important intersections between humans, domestic animals, ticks, and tick-borne pathogens. Along the natural-urban gradient in Stockholm County, Sweden, we examined the impact of green space characteristics on tickabundance and pathogens prevalence. In this study all questing ticks were molecularly identified as Ixodes ricinus. Questing ticks were abundant in natural and seminatural habitats, but also present in urbanized parks. Important drivers of tickabundance included significant negative effects of local vegetation height and positiveeffects of mixed coniferous forests in the surrounding landscape. The prevalence of Borrelia burgdorferi sensu lato was 24% and that of Anaplasma phagocytophilum 7.5%. B. miyamotoi was found at a few sites with a prevalence of 0.9%. The dominant B. burgdorferi (s.l.) genospecies was B. afzelii. Tree stem density had a significant positive effect on B. burgdorferi (s.l.) prevalence. Broadleaved forests and total forest edge had significant positive effects on A. phagocytophilum prevalence, persisting even in highly urbanized areas. The tick-borne disease equine granulocytic anaplasmosis (EGA) significant increased from 2002 to 2015, with a yearly peak in late summer and early fall. The public health risk for tick-borne diseases in an urban green space was estimated from hazard data on tick abundances and pathogen prevalence combined with exposure data using residential population densities and green space visitor numbers. The results indicated a medium to high risk of tick-borne diseases at most sites. Structured interviews with visitors showed that even if visitors showed a high tick awareness and attempted to avoid ticks, most protective measures were only practiced during specific recreational activities. The findings from this doctoral project show a notable risk of encountering ticks and tick-borne pathogens along the entire natural-urban gradient, even in highly urbanized areas traditionally perceived as having a low risk. The information on the eco-epidemiological drivers of EGA is important also for the medical health field since the agent causing EGA is identical to the agent causing human disease. Despite ticks and their pathogens green spaces still continue to play a vital role in public health, but the omnipresent risk of tick-borne diseases highlights the need for public health initiatives to mitigate this risk. Fästingar är näst efter myggor de viktigaste vektorerna för spridning av sjukdomar både till människor och husdjur. I länderna runt Östersjön finns två medicinskt viktiga fästingarter som ökar i utbredning och antal, vilket också utgör ett ökat hot mot folkhälsan. Syftet med avhandlingen var att studera eko-epidemiologisk dynamik och viktiga mekanismer för spridningen av fästingar och fästingburna bakterier i en urban gradient. Grönområden i och runt städer utgör mötesplatser för människor, husdjur, fästingar och fästingburna patogener. I Stockholms län undersöktes effekterna av grönområdenas egenskaper på förekomst av fästingar och deras patogener utefter den urbana gradienten. Alla insamlade fästingar artbestämdes med molekylära metoder, och samtliga tillhörde arten Ixodes ricinus. Fästingar var vanliga i rurala områden och naturliga miljöer, men förekom även i urbana parker. Viktiga faktorer för förekomst av fästingar var den signifikant negativa effekten av vegetationshöjd vid insamlingsplatsen, och den signifikant positiva effekten av barrblandskog i det omgivande landskapet. I studien av patogener var prevalensen av Borrelia burgdorferi sensu lato 24% och för Anaplasma phagocytophilum 7.5%. Fästingar infekterade med B. miyamotoi påträffades vid några få platser med en prevalens på 0.9%. Den dominerande arten inom gruppen av B. burgdorfgeri (s.l.) var B. afzelii. Trädtäthet runt insamlingsplatsen hade en signifikant positiv effekt på prevalensen av B. burgdorferi (s.l.). Utbredningen av lövskogar och skogskanter hade signifikant positiva effekter på prevalensen av A. phagocytophilum, och fästingar infekterade med A. phagocytophilum förekom även i urbana parker. Den fästingburna sjukdomen granulocytär anaplasmos hos häst, ökade signifikant från 2002 till 2015, med flest fall på sensommar och tidig höst. Folkhälsorisker för fästingburna sjukdomar i ett urbant grönområde uppskattades med hjälp av information om fästingförekomst, patogenprevalens, befolkningstäthet och besöksantal. Resultatet visade en måttlig till hög risk för fästingburna sjukdomar i hela det undersökta grönområdet. Vid intervjuer med besökare påvisades en hög medvetenhet om fästingar och fästingspridda sjukdomar, men att skyddsåtgärder endast tillämpades vid specifika fritidsaktiviteter såsom bärplockning. Resultatet från avhandlingen visar på en betydande risk för spridning av fästingburna sjukdomar längs med hela den urbana gradienten, inklusive områden som traditionellt ansetts ha en låg risk. Resultaten som visar på eko-epidemiologiska mekanismer för spridning av granulocytär anaplasmos hos häst är relevanta också ur ett folkhälsoperspektiv eftersom bakterierna orsakar sjukdom även hos människor. Trots risker med fästingar och deras sjukdomar är grönområden ytterst viktiga för folkhälsan utifrån andra hälsoaspekter, men det behövs initiativ och medvetenhet för att motverka riskerna