Södertörns högskolas Publications
Not a member yet
15008 research outputs found
Sort by
Skaviga narrativ och fickor av frihet : Om alienation i lärarens vardag
No full textDenna essä syftar till att analysera hur olika narrativ kring läraryrket och skolan påverkar den praktiserande läraren. Studien synliggör hur en upplevd klyfta mellan den konkreta yrkesverkligheten och de offentliga narrativen kan uppstå, vilket i sin tur kan ge upphov till erfarenheter av alienation. Denna upplevelse av alienation förstås framförallt i ljuset av Rahel Jaeggis definition av begreppet, vilken kännetecknas av en relationslös relation, men även med hjälp av Herbert Marcuses analyser av det senmoderna samhället som en form av totalitär ordning där individens tänkande och handlande begränsas. Genom att relatera till erfarenheter av totalitära system – såsom de som skildras i George Orwells roman 1984 och i Victor Klemperers filologiska analyser av nazismens språkbruk – framträder en bild av en mekaniserad, ekonomiserad och reducerad människosyn, som även återkommer i samtida narrativ om skolan. Som kontrast till denna utveckling framträder fickor av frihet, där en mer relationell, undersökande och reflekterande hållning till kunskap, undervisning och skola blir synlig. Denna alternativa hållning belyses med hjälp av kvantfysiken och med stöd av tänkare som Theodor Adorno, Andreas Gruschka, Jean-Jacques Rousseau och Gert Biesta.This essay aims to analyze how various narratives surrounding the teaching profession and the school system influence practicing teachers. The study highlights how a perceived gap can emerge between the concrete reality of the profession and the dominant public narratives, a gap that may give rise to experiences of alienation. This experience of alienation is primarily understood through Rahel Jaeggi’s definition, which characterizes alienation as a relation of relationlessness. It is also examined in the light of Herbert Marcuse’s analyses of late modern society as a form of totalitarian order, wherein individual thought and action are constrained. By drawing on experiences of totalitarian systems—such as those depicted in George Orwell’s novel 1984 and in Victor Klemperer’s philological analyses of Nazi language use—a picture emerges of a mechanized, economized, and reductive view of the human being, which also resonates in contemporary narratives about education. In contrast to this development, pockets of freedom appear—spaces where a more relational, inquisitive, and reflective approach to knowledge, teaching, and schooling becomes visible. This alternative stance is illuminated through references to quantum physics and supported by the thought of Theodor Adorno, Andreas Gruschka, Jean-Jacques Rousseau, and Gert Biest
Redovisning av spelaravtal i Damallsvenskan : En kvalitativ studie om kostnadsföring kontra aktivering av spelaravtal och hur fotbollsföreningarna i Damallsvenskan hanterar värderingsproblematiken av spelaravtal
No full text Spelaravtal utgör en viktig del av Sveriges fotbollsföreningars verksamhet. Redovisningen av spelaravtal görs antingen genom att kostnadsföra dem i resultaträkningen eller aktivera dem i balansräkningen. I och med Svenska fotbollförbundets (SvFF:s) ekonomiska krav för att bli beviljad elitlicens och få spela i de högsta serierna kan redovisningsvalet vara avgörande. När det kommer till aktivering av spelaravtal som en immateriell tillgång kan det uppstå problematik kring värdering av spelaravtalets värde och om det råder ett nedskrivningsbehov, vilket är en problematik som föreningarna behöver hantera. Syftet med studien var att undersöka hur fotbollsföreningar i Damallsvenskan redovisar sina spelaravtal och vad de olika valen, kostnadsföring eller aktivering, kan få för redovisningsmässigt ekonomiska konsekvenser för föreningarna. Vidare gjordes en fokusering på de föreningar som aktiverar sina spelaravtal som en immateriell tillgång, för att undersöka hur fotbollsföreningarna redovisningsmässigt hanterar värderingsproblematiken av spelaravtal som immateriella tillgångar. Insamlingen av empiri gjordes genom en kvalitativ metod i form av en dokumentstudie av fotbollsföreningarnas årsredovisningar. Studien undersökte årsredovisningar som publicerades år 2024 och som avser räkenskapsåret 2023. Därmed var det fotbollsföreningarna som hade ett representationslag i Damallsvenskan år 2023 som var undersökningsobjekt för studien. Med hjälp av Positive Accounting Theory och signalteorin fördes diskussioner kring motiv till föreningarnas redovisningval kopplat till föreningarnas egenintressen samt externa motiv. Studien visade på att det är en relativt jämn fördelning mellan antalet föreningar som kostnadsför spelarförvärv i resultaträkningen eller aktiverar dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Studien visade även att kostnadsföring eller aktivering kan få stor inverkan på föreningarnas årsredovisning på kort sikt. För de föreningar som aktiverade spelarförvärven som en immateriell tillgång gick det att se ett mönster kring att föreningarna i stor uträckning är dåliga på att hantera värderingen av spelaravtalen. Endast två föreningar redovisade nedskrivningar av spelaravtal under räkenskapsåren 2023 eller 2022. Player contracts are an important part of Swedish football clubs’ organization. There are two ways to account for player contracts, either by expensing them in the income statement or capitalizing them in the balance sheet. With the requirements of the Swedish Football Association (SvFF) to be granted an elite license and be able to play in the highest leagues, the accounting choice can be decisive. When it comes to capitalizing player contracts as an intangible asset, problems can arise regarding the valuation of the value of the player contract and whether there is a need for impairment, which is an issue that the clubs need to deal with. The purpose of this study was to examine how football clubs in the Swedish women’s league accounts for their player contracts and what impact the different accounting choices, expensing or capitalizing, may have on the club's financial situation. Furthermore, the study investigated the clubs that capitalize their player contracts as an intangible asset, where the focus lies on how the football clubs handle the valuation issue of player contracts as an intangible asset in accounting terms. The collection of empirical data to enable a conclusion linked to the purpose of the study was carried out through a qualitative method in the form of a document analysis of the annual reports of the football clubs. This study examined the annual reports that were published in 2024 and that relate to the financial year of 2023. Thus, it is the football clubs that had a representative team playing in the Swedish women’s league in 2023 that are the objects of investigation for this study. Using the Positive accounting Theory and Signaling Theory, discussions are held about the motives for the clubs’ accounting choices linked to the clubs’ self-interests and external motives. The study showed that there is a relatively even distribution between the number of clubs that expense their player contracts in the income statement or capitalize them as an intangible asset in the balance sheet. The study also showed that expensing or capitalizing can have a major impact on the club´s financial reports in the short term. When it came to the clubs that capitalize their player contracts as an intangible asset, a pattern was seen that the clubs were generally poor at managing the valuation of player contracts. Only two clubs reported impairments of player contracts during the financial years 2023 or 2022.
Parties, partying, and party games in single-player videogames
No full textParties and partying appear in single-player videogames but have been studied little. In this paper, we investigate how parties are used and represented in videogames. In this explorative study, we analyzed 22 games to answer the research question. Parties in games are often intertextual references to film and television as well as to party games in popular culture. The analysis resulted in the following themes: Party as a Backdrop, Party as Space for Social Interaction, Party as a Place to Have Sex (with subthemes Bodies Collide, Party Games as Minigames and Party Games Motivating Sexual Encounters), Party as a Place for Voyeurism, and Organising a Party as a Challenge.
Challenges for Sustainability in Business Models of the Fashion Industry : A Qualitative Multiple Case Study on the Sustainability Conflict Between Ultrafast Fashion and Slow Fashion Business Models
No full textResearch questions: What sustainability-related challenges are present in the business model of Ultrafast fashion? What sustainability-related challenges are present in the business models of slow fashion? How do the sustainability challenges differ between the business models of ultrafast fashion and slow fashion? Purpose: The purpose of this study is to explore and compare the sustainability challenges associated with two contrasting business models in the fashion industry: Ultrafast fashion and slow fashion. Methodology: The study is based on a qualitative multiple case study design. Empirical data was collected through semi-structured interviews with Slow fashion companies and text analysis of Ultrafast fashion companies. The analysis is theory-driven and guided by the Triple Layered Business Model Canvas (TLBMC). Theoretical perspectives: Triple Layered Business Model Canvas (Joyce & Paquin, 2016), Resource-Based View (RBV) and Natural-Resource-Based View (NRBV), Stakeholder Theory (Freeman, 1984), Dynamic Capabilities (Teece, 2018), and Institutional Theory (DiMaggio & Powell, 1983). Result: The study shows that ultrafast fashion is primarily characterized by structurally embedded sustainability problems, particularly related to volume-driven consumption, exploitative supplier relationships, and short-term competitive advantages. In contrast, the slow fashion model is built on sustainable principles but is constrained by external structures such as low consumer awareness, high production costs, and limited institutional support. Conclusion: The sustainability challenges of the two business models differ in both type and origin. Ultrafast fashion faces primarily internal challenges linked to its dependence on speed and low prices, whereas Slow fashion struggles mainly with systemic barriers stemming from lack of support in the market, policy environment, and among consumers
Credibility And Verification In War Reporting : A Qualitative Study of How Swedish Newsrooms Handle Information from Syrian Citizen Journalists
No full textDenna studie undersöker hur svenska journalister bedömer trovärdigheten i material från syriska medborgarjournalister och vilka metoder de använder för att verifiera information i en konfliktpräglad mediekontext. Syftet är att bidra med kunskap om hur traditionell journalistik förhåller sig till icke-professionella aktörer i ett digitalt nyhetsflöde där gränserna mellan journalist, källa och publik blivit allt mer flytande. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svenska journalister med erfarenhet av att arbeta med innehåll från Syrien. Analysen är tematiskt strukturerad och utgår från tre centrala teman: professionalisering och gränsdragning, verifiering i praktiken samt språk och kulturell förståelse. Resultatet visar att journalisterna är tveksamma till medborgarjournalisters trovärdighet. De uppfattas som viktiga nyhetsförmedlare i områden där traditionella medier saknar tillgång, men också som potentiellt partiska och otillförlitliga. Verifieringsarbete beskrivs som en central yrkesprincip, där digitala verktyg kombineras med klassiska journalistiska metoder. Språk- och kulturkompetens framstår som avgörande för tolkning och källgranskning. Studien visar att journalistikens professionella normer består, men att de måste anpassas till nya villkor i en digital offentlighet där autenticitet, hastighet och källkritik ständigt står i konflikt
Kundupplevelse och lojalitet i en digital period : Hur AI-chatbotar formar kundrelationer i detaljhandeln
No full textThe rapid digitalization of customer service has led to an increased use of artificial intelligence, particularly AI-driven chatbots, within the retail industry. These chatbots are widely used to enhance service efficiency, provide instant support, and reduce operational costs. At the same time, their growing presence raises questions about how they affect customer experience and long-term customer loyalty. The purpose of this study is to examine how AI-driven chatbots influence customer experience and customer loyalty within the retail sector. The study focuses on consumers’ perceptions of chatbot interactions and how these perceptions affect trust, repurchase intention and brand attitude. A quantitative research approach was applied using a survey targeting consumers with prior experience of AI-driven chatbots, with a minor focus on the Swedish retailers Elgiganten and Power. The theoretical framework is based on the Technology Acceptance Model (TAM), Customer Loyalty Theory, as well as the Stereotype Content Model (SCM) and Social Presence Theory. These theories enable an analysis of both technological and emotional aspects of chatbot interactions. In total, 104 valid responses were analyzed. The results indicate that AI-driven chatbots are generally perceived as useful and efficient, particularly in terms of accessibility and speed of service. Positive perceptions of chatbot competence and usability contribute to higher customer satisfaction and increased trust in the brand. However, the findings also reveal that a lack of empathy and limitations in handling complex issues may negatively affect the customer experience. The study suggests that chatbots can enhance customer loyalty when they are perceived as reliable, competent and safe, but that human customer service remains important for building emotional connections. In conclusion, AI-driven chatbots are not sufficient enough to strengthen customer experience and customer loyalty in the retail industry, provided that they successfully balance technological efficiency with elements of human interaction
Aborträtten i svensk dagspress: Diskurser och ideologiska skillnader : En feministisk kritisk diskursanalys av ledarartiklar från svensk dagspress.
No full textThis study examines how sexual and reproductive rights, particularly abortion rights, are portrayed in Swedish newspapers. The analysis focuses on editorial articles from three major newspapers. Using feminist critical discourse analysis, forty-seven articles published between the years of 2022 and 2024 were analysed to identify dominant discourses. The findings reveal three main discourses: abortion as an individual right, a moral issue, or a political conflict. Liberal newspapers primarily frame abortion as a fundamental right tied to women’s autonomy, often using affective language to mobilize support. In contrast, moderate press emphasizes political and legal aspects, reducing abortion to a governance issue. Affective economies and framing theory highlight how emotions and media representations shape public opinion. The study demonstrates that ideological orientation influences both language and prioritization of abortion in media agendas.
Hallå där, AI! : En studie om äldres upplevelser av AI-drivna telefonsamtal vid bokning av tjänster
No full textStudien undersöker hur äldre personer upplever AI-drivna telefonsamtal vid bokning av tjänster, med fokus på användarupplevelse, teknikacceptans och behoven bakom interaktionen. Den ökande användningen av automatiserade röstsystem är bakgrunden till studien med fokus på äldre personer då de ofta befinner sig i ett underläge när digitaliseringen dominerar, vilket gör att äldre personer riskerar exkludering när nya tekniker införs. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och baseras på semistrukturerade intervjuer med strukturerade observationer. Sju deltagare deltog. Deltagarna genomförde en bokning för en frisörtid genom ett fiktivt AI-telefonsamtal, följt av intervjuer om deras upplevelser. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys med en abduktiv ansats, där empiri och teori växelverkade. Analysen genomfördes med stöd i teknikacceptansmodellen (TAM) och kompletterades med Why-what-how-modellen som analytiskt ramverk. I relation till tidigare forskning bekräftar studiens resultat att äldre användares upplevelser av AI-baserade telefonsamtal präglas av både funktionella så väl som psykologiska faktorer, där enkelhet, tydlighet och upplevd trygghet är centrala för teknikacceptans. Samtidigt påverkar individuella skillnader i digital vana hur tekniken förstås och tolkas. Antropomorfism (mänskliga egenskaper) bidrog till en känsla av smidighet och tillgänglighet, men väckte även ambivalens hos vissa deltagare när det var oklart om interaktionen skedde med en människa eller en AI, särskilt i relation till framtida användning inom känslomässigt laddade sammanhang såsom vård eller myndighetskontakt. Studien visar att äldre användare kan acceptera och uppskatta AI-drivna telefonsamtal vid tjänstebokningar, men att acceptansen är villkorad och inte enbart formas av funktionalitet, utan även av hur väl tekniken stödjer psykologiska behov såsom trygghet, kontroll och transparens.The study examines how older people experience AI-driven phone calls when booking services, focusing on user experience, technology acceptance, and the needs underlying the interaction. The increasing use of automated voice systems constitutes the background of the study, with a focus on older people as they often find themselves at a disadvantage when digitalization dominates, which means that older individuals risk exclusion when new technologies are introduced. The study was conducted using a qualitative method and is based on semi-structured interviews with structured observations. Seven participants took part. The participants carried out a fictitious AI phone call in which they booked a hairdresser appointment, followed by interviews about their experiences. The collected material was analyzed through a thematic analysis with an abductive approach, where empirical data and theory interacted iteratively. The analysis was conducted with support from the Technology Acceptance Model (TAM) and was complemented by the Why-what-how model as an analytical framework. In relation to previous research, the results of the study confirm that older users’ experiences of AI-based phone calls are characterized by both functional and psychological factors, where simplicity, clarity, and perceived safety are central to technology acceptance. At the same time, individual differences in digital familiarity influence how the technology is understood and interpreted. Anthropomorphism (human-like characteristics) contributed to a sense of smoothness and accessibility, but also evoked ambivalence among some participants when it was unclear whether the interaction was taking place with a human or an AI, particularly in relation to future use in emotionally charged contexts such as healthcare or contact with public authorities. The study shows that older users can accept and appreciate AI-driven phone calls for service bookings, but that acceptance is conditional and is shaped not only by functionality, but also by how well the technology supports psychological needs such as safety, control, and transparency
Educators´ Approaches to Working with Multilingualism in Preschool : Strategies, Challenges, and Opportunities in Pedagogical Practice
No full textDenna studie undersöker förskollärares förhållningssätt till flerspråkighet och belyser de strategier, utmaningar och möjligheter som formar den pedagogiska praktiken. Den teoretiska ramen bygger på ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där begrepp som scaffolding, medling och spänningen mellan fantasi och erfarenhet används för att analysera hur språk utvecklas genom kulturella verktyg och social interaktion. Syftet är att undersöka hur lärare uppfattar och beskriver sitt arbete med flerspråkiga barn och vilka metoder som används för att stödja språkutveckling och inkludering. Studien tillämpar en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där deltagarna valts ut från förskolor i flerspråkiga miljöer. Resultaten visar att lärare använder en rad olika strategier, såsom scaffolding, kreativa aktiviteter och medveten användning av flera språk, för att stärka barnens språkliga och kulturella kompetens. Samtidigt uppstår utmaningar när det gäller att balansera barnens olika språkliga bakgrunder och behov. Slutsatsen är att språk- och kunskapsorienterade tillvägagångssätt, där lärare medvetet integrerar barnens språkliga resurser, kan bidra till ökad inkludering och meningsfullt lärande i förskolan.This study examines preschool teachers’ approaches to multilingualism, highlighting the strategies, challenges, and opportunities that shape pedagogical practice. The theoretical framework is based on a sociocultural perspective on learning, where concepts such as scaffolding, mediation, and the tension between imagination and experience are used to analyze how language develops through cultural tools and social interaction. The aim is to investigate how teachers perceive and describe their work with multilingual children and which methods are employed to support language development and inclusion. The study applies a qualitative method using semi-structured interviews, with participants selected from preschools in multilingual environments. The findings show that teachers employ a variety of strategies, such as scaffolding, creative activities, and the conscious use of multiple languages, to strengthen children’s linguistic and cultural competence. At the same time, challenges emerge in balancing children’s diverse linguistic backgrounds and needs. The conclusion is that language- and knowledge-oriented approaches, where teachers deliberately integrate children’s linguistic resources, can contribute to increased inclusion and meaningful learning in preschool
"En udda fågel" : En diskursanalytisk intervjustudie av skolbibliotekariens yrkesroll i spänningsfältet mellan pedagogiska ideal och organisatoriska villkor
No full textThe aim of this qualitative interview study is to examine how school librarians understand their professional role in a time where the conditions that govern the role are changing. As the legislative reform regarding school libraries went into effect in July of 2025 it is of interest to understand how these changes are perceived by the profession. The empirical material was collected through semi structured interviews with four school librarians active within the greater Stockholm area. The data has been thematized and later analyzed using discourse analysis through the conceptual framework of Chantal Mouffes's theory of agonistic pluralism. Mouffe's understanding of the terms conflict, consensus, power and hegemony were used as analytical tools. The key findings of this study show that on top of legislature, policy documents and local expectations from administrative staff, there are three primary discoursesof the that affect the school librarians in their professional lives. These are: the discourse of visibility, or lack thereof, the discourse of the library as a safe space and the discourse of professional agency and demarcation. Thus, this study concludes that the role of the school librarian, as it is, cannot be presupposed and needs to be negotiated locally. Advocating for the profession is therefore often deemed a necessity, rather than a coincidence. The inclusion of school librarians in the school organizations is currently not guaranteed, and the professional role is often characterized by loneliness and organizational exclusion. In this study the role is portrayed as an odd bird in the school hierarchy, where hegemony affects the professions visibility, angency, as well as legitimacy. Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur skolbibliotekariers profesionella roll formas och omförhandlas i en tid av förändring. Skollagens reform om bemannade skolbibliotek gick i kraft i juli 2025 och därför är det av intresse att förstå hur detta uppfattas av skolbibliotekarieprofessionen. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra skolbibliotekarier verksamma inom Stockholmsområdet. Insamlade data tematiseras och analyseras sedan genom diskursanalys där det teoretiska ramverk som använts är Chantal Mouffes teori om agonistisk pluralism och fyra av de begrepp som är nära sammankopplade. De fyra begreppen som används som analytiska verktyg är: konflik, konsensus, makt och hegemoni. Undersökningen visar att utöver lagformulering, styrdokument och förväntningar från ledning kan vi genom analysen se tre diskurser som påverkar skolbibliotekariens professionella roll: diskursen om skolbibliotekariens synlighet, diskursen om biblioteket som ett tryggt och socialt forum och diskursen om professionell positionering och gränsdragning. Studiens centrala slutsats är således att skolbibliotekariernas professionella roll inte ses som självklar utan ofta måste förhandlas fram lokalt. Skolbibliotekariernas arbete för att synliggöra sin professionella roll och potential visar sig därför ofta vara en nödvändighet, snarare än en tillfällighet. Skolbibliotekariens inkludering i skolans organisation är i nuläget inte en självklarhet. Sammantaget tecknas en bild av skolbibliotekarien som en professionell aktör vars roll ofta präglas av ensamhet och organisatoriskt utanförskap. I materialet framträder skolbibliotekarien i flera avseenden som en "udda fågel" i skolans verksamhet, där etablerade hegemoniska ordningar påverkar synlighet, handlingsutrymme och professionell legitimitet.