Södertörns högskolas Publications
Not a member yet
15008 research outputs found
Sort by
Hur påverkar bonuserbjudanden och FOMO spelbeteenden? : En kvalitativ analys av konsumentbeteenden inom spelbranschen.
No full textThis study examines how bonus offers and FOMO ( Fear Of Missing Out) influence individual gambling behavior on online- based gaming platforms such as online casinos and betting sites. The aim is to understand how psychological and cognitive factors are exploited through marketing strategies to reinforce gambling activities. The theoretical foundation is based on four central theories: Social Comparison Theory, Dual Process Theory, Operant Conditioning and Prospect Theory. Data collection is based on qualitative semi-structured interviews with players who have previous experience using digital gambling platforms. The result shows that bonus offers are often perceived as attractive yet manipulative. Many respondents reported that such offers caused them to gamble more than planned and that they felt influenced by the sense of “ getting something extra.” FOMO emerged as a strong driver, not only in relation to bonuses but also in the fear of being excluded from the community or missing out on potential winnings others might experience. The study also highlights the ethical dimensions of marketing within the gambling industry, where vulnerable groups risk developing gambling addiction due to aggressive or psychological designed promotional strategies. The conclusions indicate that bonus offers and FOMO are two of the most powerful tools in gambling companies strategies to retain and intensify player behavior. The study concludes with suggestions for future research and discusses the need for regulatory measures and consumer protection
Creating, maintaining, and enhancing sustainable marketing credibility
No full textThis dissertation takes as its focus the question of credibility in sustainable marketing: why it is both necessary and difficult to achieve, and how it may be created, maintained, and enhanced in practice. It takes as its point of departure the growing tension between corporate sustainable marketing and stakeholder skepticism. Although sustainability has become a central part of corporate strategy, research suggests that credibility is rarely guaranteed. The purpose of this dissertation is therefore to investigate the challenges of achieving credibility in sustainable marketing and to explore the practices through which it is formed over time. It also addresses the tensions between aspirational ideals and organizational realities and is guided by the following three research questions: What are the challenges in achieving credibility in sustainable marketing? How is credibility created, maintained, and enhanced in practice? How can a practice-based perspective on credibility in sustainable marketing advance our understanding of how organizations navigate the tensions between aspirational ideals and marketing realities? The dissertation adopts a qualitative, practice-based approach, drawing on interviews, organizational documents, and marketing texts from multiple industries. The findings suggest that the challenges partly stem from a lack of consensus regarding the meaning of sustainability, transparency, and “truth,” as well as from a tendency in both research and practice to conceptualize credibility as a final end-state rather than as an ongoing process. The study identifies six strategies that may support credibility work: signal design, source attributes, medium selection, sustainability integration, clarity and intelligibility, and industry leadership. In addition, two structural enablers are highlighted: regulatory compliance and technological infrastructures, such as digital twin technologies, which can enhance transparency and verifiability when meaningfully embedded into organizational routines. The dissertation contributes to several ongoing research debates. First, it reconceptualizes credibility as a dynamic, practice-based process rather than a fixed outcome. Second, it proposes an integrated conceptual framework that combines insights from existing theories with empirical findings. Third, it highlights the potential role of digital technologies as active socio-material actors in credibility work. Fourth, it deepens the understanding of the so-called “credibility gap” by showing how concepts such as “truth” and “transparency” are often interpreted and negotiated differently across contexts. Finally, the dissertation underscores a theoretical limitation: existing theories of credibility – such as signaling theory, source credibility, and medium credibility – do not fully capture the complexity observed in practice. This also points to the need for future research to further extend knowledge about how credibility is negotiated and develops over time in sustainable marketing.Den här avhandlingen undersöker trovärdighet i hållbarhetsmarknadsföring: varför den är nödvändig men samtidigt svår att uppnå, och hur den i praktiken kan skapas, upprätthållas och förstärkas. Studien tar sin utgångspunkt i den växande spänningen mellan företags ambitioner att kommunicera hållbarhet och intressenters skepsis. Även om hållbarhet har blivit en central del av företags strategier visar forskning att trovärdighet sällan kan tas för given. Avhandlingens syfte är därför att belysa utmaningarna med att uppnå trovärdighet i hållbarhetsmarknadsföring och att utforska de praktiker genom vilka den formas över tid. Studien adresserar också spänningarna mellan hållbarhetsideal och organisatoriska realiteter, och vägleds av tre forskningsfrågor: Vilka är utmaningarna i att uppnå trovärdighet i hållbar marknadsföring? Hur skapas, upprätthålls och förstärks trovärdighet i praktiken? Hur kan ett praktikbaserat perspektiv på trovärdighet i hållbar marknadsföring bidra till vår förståelse av hur organisationer hanterar spänningarna mellan ambitiösa ideal och marknadsföringsmässiga realiteter? Avhandlingen bygger på en kvalitativ, praktikbaserad ansats med intervjuer, dokument och marknadsföringstexter från flera branscher. Resultaten indikerar att utmaningarna delvis bottnar i oenighet om vad hållbarhet, transparens och ”sanning” innebär samt i en tendens att betrakta trovärdighet som ett slutmål snarare än en process. Studien identifierar sex strategier som kan stödja trovärdighetsarbetet: signaldesign, källans egenskaper, medieurval, hållbarhetsintegration, tydlighet och begriplighet samt branschledarskap. Två strukturella möjliggörare framträder också: regulatorisk efterlevnad och teknologiska infrastrukturer, som exempelvis digitala tvillingar, som kan bidra till transparens och verifierbarhet när de integreras i organisatoriska rutiner. Avhandlingen bidrar till flera aktuella forskningsdebatter. Det första bidraget är att avhandlingen visar hur trovärdighet kan förstås som en dynamisk och praktikbaserad process snarare än som ett givet resultat. Det andra bidraget är att presentera en integrerad konceptuell ram som förenar tidigare teorier med empiriska insikter, belyser digitala teknologiers potentiella roll som aktiva socio-materiella aktörer i trovärdighetsarbetet, samt fördjupar förståelsen av det så kallade trovärdighetsgapet genom att visa hur begrepp som ”sanning” och ”transparens” ofta tolkas och förhandlas på olika sätt i praktiken. Slutligen framhåller avhandlingen en teoretisk begränsning: befintliga teorier om trovärdighet, såsom signalteori, källans trovärdighet och medietrovärdighet, fångar inte fullt ut den komplexitet som observeras i praktiken. Detta pekar även på behovet av framtida forskning för att ytterligare utöka kunskapen om hur trovärdighet förhandlas och utvecklas över tid i hållbarhetsmarknadsföring
Inuti regelefterlevnadsgåtan : Finanstillsynsmyndigheters dilemman i arbetet mot penningtvätt
No full textThis thesis unpacks the empirical puzzle that banks suspected of involvement in money laundering may nevertheless be deemed compliant with anti-money laundering (AML) regulations by supervisory agencies. To analyse this contradiction, I draw on legal endogeneity scholarship, which extends neo-institutional organization theory into the legal domain. Research in this vein holds that law becomes endogenous within organizations in a regulated field as actors interpret legal rules and embed those interpretations in organizational activities. Previous studies have focused on how interpretations managerially defined by regulated organizations become accepted as evidence of compliance. This thesis adds to that research by exploring the role of supervisory agencies in legal endogeneity. Understanding endogenous law as co-constructed by organizations within a socio-legal field, I ask: How do supervisory agencies co-construct AML regulation? To answer this question, I study the development of AML supervision of financial supervisory authorities (FSAs) in Denmark, Estonia, and Sweden. During the studied 1991–2021 period, these contexts were in a double sense marked by “Baltic money laundering cases”: first as immediate realities and later as mediatized scandals. Based on a thematic analysis of archival material and qualitative interviews, three distinct phases of AML supervision are identified, characterized by reactive, vulnerable, and proactive modes of organizing respectively. I show how these modes reflected the positioning of supervisory agencies within the socio-legal field. When AML was constructed as a peripheral regulatory concern, large banks were influential in shaping the meaning of compliance. As the scandals escalated, AML evolved into a high-stakes issue demanding legal authority and normative alignment from the FSAs, fostering a more traditional regulator–regulatee relationship. Meanwhile, AML regulation grew increasingly transnational, culminating in centralized supranational oversight that once again recast the role of the supervisory agencies as legal actors. Analysing this shifting institutional environment, this thesis offers three theoretical contributions: (1) legal endogeneity is not only a social order, but also a temporal process; (2) it is not merely a local concept, but also entails the transnationalization of regulation and the redistribution of legal authority; and (3) not only law, but also actors, become endogenously co-constructed within the socio-legal field. Denna avhandling belyser det empiriska mysteriet att banker misstänkta för inblandning i penningtvätt ändå kan bedömas följa reglerna mot penningtvätt (ett regelverk förkortat AML) vid inspektion av finanstillsynsmyndigheter. För att analysera denna motsägelse tillämpar jag begreppet juridisk endogenitet, som utvidgar nyinstitutionell organisationsteori till den juridiska domänen. Begreppet beskriver hur lagars innebörd formas inom organisationer genom att aktörer verksamma i ett reglerat fält tolkar regler och införlivar dessa tolkningar i den organisatoriska praktiken. Tidigare studier har främst fokuserat på hur de tolkningar som görs inom reglerade organisationer, ofta präglade av ledningens perspektiv, accepteras av rättssystemets aktörer som bevis på regelefterlevnad. Avhandlingen bidrar till denna forskning genom att undersöka tillsynsmyndigheters roll i juridisk endogenitet. Utifrån en förståelse av endogen reglering som konstruerad gemensamt av organisationer inom ett socio-rättsligt fält lyder forskningsfrågan: hur samkonstruerar tillsynsmyndigheter AML-reglering? För att besvara denna fråga studerar jag utvecklingen av finanstillsynsmyndigheters AML-tillsyn i Danmark, Estland och Sverige. Under den studerade perioden, 1991–2021, präglades dessa kontexter på två sätt av den så kallade baltiska penningtvätthärvan: först som praktisk realitet och senare som en serie mediala skandaler. Baserat på en tematisk analys av arkivmaterial och kvalitativa intervjuer identifieras tre distinkta faser av AML-tillsyn, kännetecknade av reaktiva, ”utsatta” respektive proaktiva organiseringsformer. Jag visar hur dessa former återspeglade tillsynsmyndigheternas positionering inom det socio-rättsliga fältet. När AML konstruerades som en perifer regleringsfråga kom storbankerna att påverka innebörden av regelefterlevnad. I samband med skandalernas offentliggörande utvecklades AML till ett högaktuellt problem som krävde rättslig auktoritet och normativ anpassning från de finansiella tillsynsmyndigheterna och därigenom främjade en mer traditionell relation mellan tillsynsmyndighet och tillsynsmottagare. Samtidigt blev det socio-rättsliga fältet för AML-reglering alltmer transnationellt, vilket kulminerade i en centraliserad överstatlig tillsyn som återigen omformade tillsynsmyndigheternas roll som rättsaktörer. Avhandlingen analyserar denna skiftande institutionella miljö och erbjuder tre teoretiska bidrag: 1) juridisk endogenitet är inte bara en social ordning utan också en process över tid; 2) begreppet är inte enbart lokalt förankrat utan inbegriper även transnationalisering av regelverk och en omfördelning av rättslig auktoritet; och 3) inte bara lagen, utan även aktörer, blir endogent samkonstruerade inom det socio-rättsliga fältet
Integratörer : Motsägelser i praktiken
No full textThis thesis investigates contemporary practices focused on facilitating the integration of those who, for various reasons, are perceived as standing “outside” society. The practices represent a societal response to a perceived need for integration. It aims to explore how integration as a social process of change is professionally facilitated, as well as how its facilitators – analytically referred to as “integrators” – reason. Such an investigation aims to help us understand the ideas that shape our contemporary understanding of society and its members. Through a “dialectical dialogue method”, conversations were conducted with integrators from eight workplaces in Sweden and Hungary, examining their knowledge, reasoning, and underlying assumptions about their practice and its role in society. Sweden and Hungary constitute two national contexts that, in this thesis, are understood as employing a shared manner of integration facilitation practice. The analysis reveals that integrators operate within a set of inherently contradictory demands: (1) to meet their clients without prejudice while relying on cultural generalisations; (2) to respect their clients’ differences while guiding them toward established societal norms; and (3) to motivate voluntary compliance from their clients within a context where expectations have already been defined for them. These contradictory demands challenge both integration policies and established research paradigms, revealing a more complex interplay of values, ideals, and epistemologies than is typically acknowledged. The thesis interprets these contradictions through Chantal Mouffe’s theory of the democratic paradox as a non-reconcilable negotiation between liberal ideals and democratic practices, suggesting that integrators enact a paradoxical role: upholding ideals of unconditional inclusion while realising conditional belonging. Integrators must, in effect, persuade individuals to desire becoming what they are expected to be, navigating between coercive adaptation and idealised mutual recognition. In this way, they take on a political function, mediating not just between people and institutions but also between conflicting visions of society itself. However, the thesis contends that their work simultaneously reflects the conformist and depoliticised nature of the social sphere, as discussed by Hannah Arendt. Within this sphere, the conformist assumptions underlying integration discourses often remain hidden. Integrators thus become both enforcers and negotiators of societal boundaries. Finally, the thesis explores how integrators must maintain a double perspective: a critical distance from society and an intimate familiarity with it – what Alfred Schütz described through the positions of “the stranger” and “the homecomer”. Concurrently, the thesis explores the limits of the integrators’ critical distance through Sara Ahmed’s concept of the stranger. It argues that the integrators’ encounters with clients, who are positioned as strangers, are shaped by visible markers of difference produced through histories of exclusion. As such, clients appear not as unfamiliar others but as familiarly strange, which enables the ongoing reproduction of the integrators’ imagined conception of an integrated society. By analysing the integrators’ role, position, and practice, the thesis deepens our understanding of how integration is enacted – not just as policy or discourse but as a lived, negotiated, and contradictory practice.I denna avhandling undersöks samtida praktiker som syftar till att underlätta integrationen av dem som av olika anledningar uppfattas stå ”utanför” samhället. Praktikerna utgör således ett samhälleligt svar på ett upplevt behov av integration. Avhandlingen studerar hur integration som en social förändringsprocess vägleds professionellt samt hur dess vägledare, analytiskt benämnda ”integratörer”, resonerar och reflekterar. I vidare mening syftar undersökningen till att skapa kunskap om de föreställningar som formar vår samtida förståelse av samhället och dess medlemmar. Genom en "dialektisk samtalsmetod" har samtal förts med integratörer på åtta arbetsplatser i Sverige och Ungern, med fokus på deras kunskap, resonemang och underliggande antaganden kring den egna praktiken och dess samhälleliga roll. Sverige och Ungern utgör två nationella kontexter som i denna avhandling förstås som verksamma inom en gemensam integrationsfrämjande typ av praktik. Analysen visar att integratörerna verkar inom ramen för en uppsättning inneboende motsägelsefulla krav, då de ska: (1) möta sina klienter fördomsfritt, men samtidigt förlita sig på kulturella generaliseringar; (2) respektera klienternas olikhet och samtidigt vägleda dem mot en etablerad samhällsnorm; samt (3) motivera frivillig anpassning till redan etablerade förväntningar. Dessa motsägelsefulla krav utmanar såväl integrationspolicys som etablerade forskningsparadigm, och blottlägger ett mer komplext samspel mellan värden, ideal och kunskapssyner än vad som ofta uppmärksammas. Avhandlingen tolkar dessa motsägelser genom Chantal Mouffes teori om den demokratiska paradoxen, en olöslig förhandling mellan liberala ideal och demokratiska praktiker. Integratörerna intar därmed en paradoxal roll: de ska förverkliga ovillkorlig inkludering och samtidigt upprätthålla en villkorad gemenskap. De förväntas således få individer att vilja bli det som samhället kräver av dem, i en balansgång mellan tvingande anpassning och idealiserat ömsesidigt erkännande. I denna mening får integratörerna en politisk funktion – som förmedlare inte bara mellan människor och institutioner, utan även mellan motstridiga föreställningar om samhället. Samtidigt verkar de i en integrationsdiskurs som hyser dolda antaganden om vad som utgör ett integrerat samhälle. Med stöd av Hannah Arendt argumenterar avhandlingen för att deras arbete präglas av den sociala sfärens konforma och avpolitiserade karaktär. Integratörerna blir därmed både gränsvakter och förhandlare av samhällets gränser. Avslutningsvis visas hur integratörerna måste upprätthålla ett dubbelt perspektiv: en kritisk distans till samhället och en samtidig djup förtrogenhet med det. Samtidigt undersöks också gränserna för integratörernas kritiska distans med hjälp av Sara Ahmeds främlingsbegrepp. Integratörernas möten med klienter, i egenskap av främlingar, formas av synliga tecken på skillnad som har producerats genom exkluderande historiska processer. På så sätt framstår klienterna inte som helt okända andra, utan som något bekant främmande vilket möjliggör en reproduktion av integratörernas föreställning om ett integrerat samhälle. Genom att analysera integratörernas roll, position och praktik fördjupar avhandlingen förståelsen av integration som något som inte bara utgör policy eller diskurs, utan som en levd, förhandlad och motsägelsefull praktik
Vad blev det av socialismen? : Svensk socialdemokrati under 100 år
No full textArbetarrörelsens roll i Östersjö-området. Idéströmningar, vägar till infytande och betydelse för samhällsutvecklingen under det ’korta’ 1900-tale
Drömmen om den oförändrade platsen : den tyskbaltiska borgerlighetens sommaridyll runt sekelskiftet 1900
No full textMentorskap i revisionsyrket : En studie om juniora revisorer och mentorers upplevelser av mentorskapets påverkan på inlärning
No full textRevisionsbranschen kännetecknas av hög arbetsbelastning och föränderliga arbetsuppgifter vilket kräver mycket av den enskilda revisorn. Nyblivna revisorers inlärningsprocess befinner sig i ständig utveckling, till följd av förändringar i samhället. I det avseendet var det särskilt aktuellt att diskutera juniora revisorers inlärningsprocess mer ingående och huruvida mentorskap kan främja juniorernas inlärning. Detta ledde fram till studiens syfte som var att undersöka juniora revisorer och mentorers upplevelser av mentorskapets påverkan på inlärningsprocessen. Genom att analysera båda gruppers erfarenheter syftade således studien till att ge revisionsbyråer insikter i hur de kan hantera mentorskapet för att bidra till en effektivare inlärningsprocess för juniorerna. Genom att tillämpa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med juniora revisorer och seniora revisorer (mentorer) har forskarna kunnat identifiera upplevelser från respektive grupper. Studiens två teorier, den sociala kognitiva teorin och mentorskapsteorin användes för att analysera empirin. Tidigare forskning som belyst mentorskapets påverkan i revisionsbranschen och inlärningsprocessen används således i studiens diskussion för att diskutera studiens resultat. Studiens resultat indikerar på att både juniorer och mentorer har positiva upplevelser av mentorskapets påverkan på inlärningsprocessen. Juniorerna upplever mentorsstöd från en mer erfaren kollega vital för deras inlärning och mentorerna instämmer och belyser sitt arbete i att stödja sina juniorer som vitala för juniorers inlärningsprocess. Av studien framgår att observera en mentor, att juniorer aktivt imiterar det observerade beteendet och att mentorn tillhandahåller junioren motivationsfaktorer som stärker självförtroendet hos en junior främjar inlärningsprocessen. Studien belyser dessutom en utmaning som präglar både juniorerna och mentorerna, nämligen högsäsong. Under perioder då det råder högsäsong har mentorskapet inte kunnat bidra lika effektivt för juniorernas lärande, vilket relateras till den höga arbetsbelastningen och tidspressen under dessa perioder. The auditing industry is characterized by high workload and changing tasks, which demands a lot from the individual auditor. The learning process of new auditors is in constant development, as a result of changes in society. In this regard, it was particularly relevant to discuss the learning process of junior auditors in more detail and whether mentoring can promote juniors' learning. This led to the purpose of the study, which was to investigate junior accountants and mentors' experiences of the impact of mentorship on the learning process. By analysing the experiences of both groups, the study thus aimed to provide audit firms with insights into how they can manage mentoring to contribute to a more effective learning process for juniors. By applying semi-structured interviews conducted with junior auditors and senior auditors (mentors), the researchers have been able to identify experiences from each group. The study's two theories, social cognitive theory and mentoring theory, are used to analyze the empirical data. Previous research that has highlighted the impact of mentorship in the audit industry and the learning process is thus used in the studies discussion to discuss the study's results. The results of the study indicated that both juniors and mentors have positive experiences of the impact of mentorship on the learning process. The juniors experience mentoring support from a more experienced colleague as vital to their learning, and the mentors agree and highlight their work in supporting their juniors as vital to the juniors' learning process. The study shows that observing a mentor, that juniors actively imitate the observed behavior, and that the mentor provides the junior with motivational factors that strengthen the junior's self-confidence, promotes the learning process. The study also highlights a challenge that characterizes both the juniors and the mentors, namely the peak season. During periods of high season, mentoring has not been able to contribute as effectively to the juniors' learning, which is related to the high workload and time pressure during these periods.
Uppfattnings Utforskning av Karaktär Personlighet- och Egenskaper Genom Visuell Karaktärsdesign
No full textThis study has attempted to answer the question of: How do people perceive the personality of characters based on their visual design? with an exploratory quantitative study on people's personality perceptions (Big Five) of 12 characters made for this study. The study utilized 110 participants, each categorized based on their relation to- and experience with character design. The results of the study show that visual character attributes do impact participants' personality perceptions of the characters similar to how most of the previous research had claimed it would. Notable results are that variables such as a big head and big eyes had the greatest effect on perceptions of extraversion, agreeableness and openness personality, but also visual appeal, morality and relatability. The results also showed that a muscular body type had the greatest effect on perceptions of conscientiousness, while a round head shape had the greatest effect on perceptions of neuroticism.Denna studie har försökt besvara frågan: Hur uppfattar människor personligheten hos karaktärer baserat på deras visuella design? med en utforskande kvantitativ studie om människors personlighetsuppfattningar (Big Five) av 12 karaktärer skapade för denna studie. Studien använde sig av 110 deltagare, som var kategoriserade utifrån deras relation- och erfarenhet med karaktärsdesign. Resultaten av studien visar att visuella karaktär attribut påverkar deltagarnas uppfattning av karaktärerna på liknande sätt till hur tidigare forskning hävdade att det skulle. Bland de mest anmärkningsvärda resultaten framkom att variabler som ett stort huvud och stora ögon hade störst effekt på uppfattningen av extraversion, vänlighet och öppenhet, men även på visuell lockelse, moral och relaterbarhet. Resultaten visade också att en muskulös kroppstyp hade störst effekt på uppfattningen av målmedvetenhet (conscientiousness), medan en rund huvudform hade störst effekt på uppfattningen av neuroticism