Södertörns högskolas Publications
Not a member yet
15008 research outputs found
Sort by
Kognitiv bias och irrationellt beteende hos svenska småsparare : En kvantitativ studie om psykologiska faktorer på den svenska aktiemarknaden
No full textStudien syftar till att analysera hur olika former av kognitiv bias påverkar och bidrar till småsparares irrationella investeringsbeteende på den svenska aktiemarknaden. Studien avser särskilt att undersöka vilken roll dessa beteenden har beroende på erfarenhet, kön och investerat kapital. Detta för att bidra med en ökad teoretisk och empirisk förståelse för hur ett irrationellt agerande påverkar småsparare i deras aktieaffärer. Utifrån ett beteendeekonomiskt perspektiv diskuteras och analyseras fyra centrala kognitiva biaser: dispositioneffekten, förlustaversion, överdrivet självförtroende och flockbeteende. Studien genomfördes genom en kvantitativt forskningsmetod med hjälp av enkätundersökningar där urvalet bestod av 73 respondenter. Till detta tillämpades både deskriptiva och statistiska analyser av data. Resultatet av studien indikerar att irrationella investeringsbeteende förekommer bland svenska småsparare, oberoende av erfarenhet, kön och investerat kapital. Inga signifikanta samband kunde fastställas mellan dessa variabler och de psykologiska aspekterna, men empiriska fynd kunde identifieras och indikerade att en del av urvalet besitter irrationella inslag.
Sámi, Colonization and Classification : A Deconstruction of Sámi Representation in Bibliographic Classification Systems
No full textDen samiska representationen på svenska bibliotek har utvecklats de senaste åren. Samtidigt saknas kritiska blickar från forskningens håll gällande relationen mellan bibliotek och samer. Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra den samiska representationen inom tre klassifikationssystem: Sveriges allmänna biblioteksförenings- (SAB), Dewey decimals- (DDK) och Løøvs klassifikationssystem. Detta för att kunna förstå hur representationen av de samiska ämnena ser ut på både svenska folkbibliotek och i den samiska bibliografin. Undersökningen av de tre klassifikationssystemen har genomförts via en kvalitativ dokumentstudie med ett kodningsschema som analysmetod, vilket slutligen mynnar ut i en dekonstruktion av systemens hantering av samiska ämnen. Resultatet tematiserades utifrån kodningsschemat: samer och andra folkgrupper; traditionell samisk kultur och näringar; samer och religion; samiska språk och slutligen samer i hierarkierna. Analysen av resultatet utgår från Jacques Derridas dekonstruktionsteori för att kunna identifiera klassifikationssystemens centrum, och sedan centrera de ämnen som är perifera och marginaliserade i nuläget i enlighet med klassifikationssystemens struktur. Uppsatsens slutsatser visar att varje system centrerar olika perspektiv, där enbart Løøvs centrerar det samiska. Detta leder till en bild där de två universella klassifikationssystemen SAB och DDK har större utvecklingspotential för den samiska representationen på grund av en viss oförståelse för samiska omständigheter. Även Løøvs system kan dock utgå från ett samiskt perspektiv i större utsträckning. De tre klassifikationssystemen har separata utgångspunkter, och därför tre olika sätt att i högre grad inkludera samiska perspektiv och samiska ämnen. The Sámi representation in Swedish libraries has evolved the last few years. Simultaneously there is a lack of critical view from a scientific perspective regarding the relationship between libraries and Sámi people. The purpose of this thesis is to examine and compare the Sámi representation in three classification systems: the Swedish library classification system (SAB), the Dewey decimal system (DDC) and Løøv’s classification system. This is to further understand and compare what the representation of Sámi subjects looks like both in Swedish public libraries and in the Sámi bibliography. The examination of the three classification systems has been completed through a qualitative document study with a coding scheme as the basis for the analysis, which at last results in a deconstruction of the systems’ management of Sámi subjects. The results were thematically organized according to the coding scheme: Sámi and other ethnic groups; traditional Sámi culture and industries; Sámi and religion; Sámi languages and Sámi in the hierarchies. Analyzing this result was done through Jacques Derrida’s deconstructive theory to identify the centers of the classification systems and then center the current peripheral subjects according to the classification systems’ original structure. The conclusions of the thesis show that each system centers different perspectives, where only Løøv’s centers the Sámi one. This leads to a picture where the two universal classification systems SAB and DDC have a larger potential of evolution for the Sámi representation because of the lack of understanding of Sámi circumstances. Even Løøvs system can assume a Sámi perspective in a greater scope. The three classification systems have separate starting points, and therefore three different approaches to including Sámi perspectives and subjects to a higher degree.
The Most Radical Reform Program : Political Thought within the League for Christian Citizenship 1918–1939
No full textIn 1918, a group of Christian activists gathered in Stockholm to establish the League for Christian Citizenship (Förbundet för Kristet Samhällsliv), under the leadership of the progressive reverend and peace advocate Natanael Beskow. The organization sought to apply Christian ethics to the pressing political issues of the time, particularly the social question and the pursuit of peace. Their main goal was the transformation of the world in accordance with the Christian commandment of love. This paper explores the political thinking of the organization, with a particular focus on how religious concepts were reinterpreted and politicized in the context of early 20th-century Sweden. It does so by presenting, contextualizing and surveying articles published in the journal Christian Citizenship (Kristet Samhällsliv), alongside archival materials and personal writings by key members. The empirical part of the study is structured around three central theological concepts that the organization imbued with political significance: the concept of the Kingdom of God (gudsrikestanken), the concept of personality (personlighetstanken), and the concept of brotherhood (broderskapstanken). These ideas correspond to the group’s utopian vision, their view of the human being, and their understanding of society. The Kingdom of God was understood not as a distant realm, but as a tangible ideal that could gradually be realized on earth, through human effort and moral progress. This required personal transformation and social reform, led by the principles of personality and brotherhood. By focusing on these theological-political concepts, the paper highlights the organizations distinctive ideological position. Drawing from a broad repertoire of religious and political ideas – including Social Christianity, Humanism, and Socialism – their ideology does not easily fit within conventional political categories. I argue that Beskow and his colleagues articulated a visionary, idealistic, and spiritual form of leftism that has largely been forgotten. By recovering this ideological stance, the study helps us broaden our view of the internationally acclaimed Swedish left, which consisted of more than just the Social Democrats, while also giving insights on the country’s democratization process in the early 20th century.
Emotional Intelligence for Public Leadership in Times of Uncertainty
No full textGreat effort is needed to survive conflicts, crises and wars. Ensuring resilience of infrastructure and provision of services goes beyond the public servant-sphere norms. Authorities must overcome challenges and proactively deal with emergencies. What makes for resilient public leadership in such situations? Emotional intelligence is one important component and the ability to thrive in times of uncertainty another. Through interviews with public managers in Ukraine and Goleman’s model of emotional intelligence, this study shows how public servants endure turmoil and uncertainty, and manage various emotions during the Russia–Ukraine war. This includes how they make sense of multiple ongoing crises, and use negative energy for self-development and reforms. On an individual level, they help colleagues and the public regulate their emotions and navigate the multiple, and constant, disasters of war
The transition from an innovator to an entrepreneur : A Swedish case in the insurance industry
No full textStilens betydelse och hållbarhetens gränser : En kvalitativ intervjustudie av unga kvinnors hantering av stil, hållbarhet och dissonans
No full textDenna undersöker hur unga kvinnor i Stockholm navigerar och hanterar ett samtidigt intresse för mode och engagemang för hållbarhet. Baserat på elva semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldern 20-30 år undersöker studien intersektionen, kollisionen och förhandlingen av stil och hållbarhet i vardagen. Resultaten visar att stil spelar en central roll för identitetsskapande, självförtroende och social interaktion, medan hållbarhet ses som både en strävan och en väsentlig del av den egna självuppfattningen. Det finns dock en tydlig dissonans mellan värderingar och faktiskt beteende, som ofta hanteras med hjälp av strategier som ”klimatbudgetar”, jämförelser eller moralisk självlicensiering. Teoretiskt bygger analysen på symbolisk interaktionism, där stil och hållbarhet förstås som symboler i sociala föreställningar (Goffman), uttryck för habitus och distinktion (Bourdieu), ett medel för social inkludering och individuell differentiering (Simmel) samt identitetspraktiker inom konsumtionskulturen (Bauman). Studien visar att unga kvinnor utvecklar strategier som gör det möjligt för dem att leva upp till och tillfälligt omförhandla normer som är förknippade med både hållbarhet och stil. På så sätt kan de upprätthålla en hållbar identitet samtidigt som de ägnar sig åt meningsfull konsumtion i sina sociala och känslomässiga vardagsliv
The Baltic Sea Question : A Study of Swedish International Political Tought, 1914-1945
No full textDenna avhandling undersöker hur Östersjöregionen (om)formades intellektuellt, politiskt och geografiskt under perioden 1914–1945, med särskilt fokus på den roll som Sverige förväntades spela i denna process. Studien visar att svensk utrikespolitik och internationellt tänkande inte utvecklades genom konsensus, utan genom en dynamik präglad av återkommande debatter och konkurrerande perspektiv från aktörer över hela det politiska spektrumet. Till skillnad från tidigare forskning, som främst har analyserat den officiella diplomatin, riktar avhandlingen uppmärksamheten mot de rumsliga idéer och föreställningar som formade den svenska förståelsen av regionen och världen. Analysen visar att svenska aktörers tolkningsramar för världspolitiken var nationellt kodade, men samtidigt formade av historiska erfarenheter, utrikespolitiska visioner och geopolitiska strategier. Östersjöregionen framträder här som ett centralt rum i den svenska utrikespolitiska föreställningsvärlden – inte enbart i relation till föråldrade drömmar om att återfå stormaktstatus, som ofta framhållits i tidigare forskning, utan också i relation till svenska försök att ”sublimera” expansionistiska ambitioner till kommersiellt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt normentreprenörskap, såväl i Östersjöregionen som bortom dess gränser.This thesis argues that the Baltic Sea region was shaped intellectually, politically and geographically during the period 1914–1945. From a Swedish perspective, this process of imaginative formation did not occur throughconsensus; rather, it transpired through continuous debate and discussionamong a multitude of different actors. In this particular context, a variety ofbilateral, regional, and universal arguments pertaining to diverse ideologiesexerted influence on Swedish foreign policy and this “region work in themargins”. Previous research on Swedish foreign policy has tended to focus on analyses of official policies as well as on high level diplomatic and international relations. Less attention has been paid to understanding hownspatial ideas about the region and the world contributed to Swedish international political thought. The thesis aims to contribute with a deeper and more nuanced understanding of how foreign policy is discussed andshaped. This thesis proffers a novel perspective on the history of Swedishinternational political thought by means of an analysis of statements from awide range of Swedish actors representing the entire political spectrum inwhat is referred to as “extended foreign policy”. It is evident that the Swedish understanding of world politics was constrained by a national interpretative framework. This does not imply that Sweden lacked the capacity to adopt alternative perspectives; the geopolitical strategies available for understanding the fluctuations of world politics were determined by historical factors, concrete experiences, and foreignpolicy visions that were prevalent in Sweden at the time. The conclusiondrawn from this research is that, in the context of Swedish internationalpolitical thought, which attributes an important role to Sweden in globalissues, the history of the Baltic Sea region is significant, insofar as it hasserved as a site for projections and visions. This is not only in relation to outdated dreams of regaining great power status, as often claimed in previous research, but also in relation to Swedish attempts at “sublimating” such expansionist ambitions into commercial, cultural, economic and technical norm entrepreneurship, in the Baltic Sea region and beyond
Risk Work in Times of Crisis : A Qualitative Study of Swedish Large Enterprises’ Evolving Risk Management and Risk Strategies in Response to the COVID-19 Pandemic
No full textBackground: The COVID-19 pandemic revealed how insufficient crisis preparedness can threaten business continuity and corporate resiliens. It introduced new challenges for corporate risk work, particularly in relation to rapid environmental changes and complex decision making during uncertainty. Previous research has mainly focused on international contexts, quantitative outcomes, or the early phase of the pandemic, leaving a knowledge gap regarding how Swedish large enterprises have adopted and communicated their risk management over time. There is thus a need to explore how companies in a Swedish context have described, adapted, and developed their risk management and strategies during the period 2019-2023. Purpose: The purpose of this study is to empirically describe and analyze how Swedish large enterprises applied, adapted, and developed their risk management and risk strategy in response to the COVID-19 pandemic. Method: This study is based on a qualitative document analysis of the risk sections in annual reports from Volvo, H&M, Vattenfall, ICA, and LM Ericsson covering the years 2019-2023. The material was thematically analyzed across four phases: pre-pandemic, the outbreak of the pandemic, during the pandemic, and post-pandemic. Theory: Three theoretical frameworks form the basis of the study, Enterprise Risk Management (ERM), Contingency Theory, COVID-19 Enterprise Resilience Framework (CERF). These frameworks highlight how companies integrate risk management with strategy, how organizational structures are influenced by context, and how operational and strategic crisis responses are shaped during prolonged periods of uncertainty. Conclusion: The study shows that the risk work of Swedish large companies changed significantly during 2019-2023. In 2020, the companies' communication of risks shifted from general descriptions to more immediate and concrete measures. In the following years, this developed into a more long-term and strategically oriented approach. This strengthened corporate resilience and contributed to greater transparency. The results also demonstrate that differences in industry and organizational structure influenced how risk work was organized, in line with contingency theory. Companies with established ERM structures managed the uncertainties of the pandemic through centralized governance, while others developed their risk work through local initiatives. According to CERF’s focus areas, supply chain reliability, employee health and well-being, and technology and information security emerged as central themes. Overall, the study shows that successful risk work relies on a balance between structure and flexibility, which strengthens companies’ ability to act proactively in future crises.Bakgrund: COVID-19-pandemin synliggjorde hur bristande krisberedskap kan hota affärskontinuitet och företagsresiliens. Krisen skapade nya utmaningar för företags riskarbete, särskilt i relation till snabba omvärldsförändringar och komplexa beslut under osäkerhet. Tidigare forskning har främst fokuserat på internationella kontexter, kvantitativa effekter eller pandemins tidiga skede, vilket lämnar ett kunskapsgap kring hur svenska storföretag faktiskt anpassat och kommunicerat sitt riskarbete över tid. Det finns därmed ett behov av att analysera hur företag i svensk kontext har beskrivit, anpassat och utvecklat sin riskhantering och riskstrategi under perioden 2019-2023. Syfte: Syftet med studien är att empiriskt beskriva och analysera hur svenska storföretag har tillämpat, anpassat och utvecklat sin riskhantering och riskstrategi i samband med COVID-19-pandemin. Metod: Studien bygger på en kvalitativ dokumentanalys av riskavsnitt i årsrapporter från Volvo, H&M, Vattenfall, ICA och LM Ericsson under perioden 2019-2023. Materialet har analyserats tematiskt i fyra perioder: före pandemin, pandemins utbrott, hantering under pandemin och efter pandemin. Teori: Tre teoretiska ramverk ligger till grund för studien och utgörs av Enterprise Risk Management (ERM), kontingensteorin och COVID-19 Enterprise resilience framework (CERF). Dessa belyser hur företag integrerar riskarbete med strategi, hur organisatoriska strukturer påverkas av kontexten, samt hur operativa och strategiska krisåtgärder utformades vid långvariga kriser. Slutsats: Studien visar att svenska storföretags riskarbete förändrades tydligt under 2019-2023. Under 2020 förändrades företagens sätt att kommunicera risker från generella beskrivningar till mer akuta och konkreta åtgärder. Under de följande åren utvecklades detta vidare mot ett långsiktigt och strategiskt inriktat riskarbete. Detta stärkte företagens resiliens och bidrog till ökad transparens. Resultaten visar också att skillnader i bransch och struktur påverkade hur riskarbetet organiserades, i linje med kontingensteorin. Företag med etablerade ERM-strukturer hanterade pandemins osäkerheter genom central styrning, medan andra utvecklade riskarbetet genom lokala initiativ. I enlighet med CERF:s fokusområden framträdde särskilt leveranssäkerhet, medarbetares hälsa och välbefinnande samt teknik- och informationssäkerhet som centrala områden. Sammantaget visar studien att framgångsrikt riskarbete bygger på en balans mellan struktur och flexibilitet, vilket stärker företagens förmåga att agera proaktivt i framtida kriser
En krigsförbrytares klara blick : Persongestaltningen av Vladimir Putin i svensk tryckt press under perioderna 1999-2002 och 2022
No full textDen här studien jämför hur svenska nyhetstidningar har gestaltat Vladimir Putins personliga egenskaper under åren 1999-2002 och 2022. Syftet har varit att ta reda på om, och i så fall hur, framställningen av Putins personlighet, privatliv och yttre attribut skiljer sig åt mellan två perioder då Sverige förhållit sig till hans politik på olika sätt. Jag har även undersökt om det finns ett samband mellan tidningarnas framställning av Putins politik och hans personliga egenskaper. Studien består av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys, varav den senare kombinerar en medieretorisk och gestaltningsanalytisk ansats. Materialet består av artiklar publicerade på nyhetssida i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Med utgångspunkt i social representationsteori har jag undersökt hur tidningarna använder sig av förankring och personifiering för att kommunicera budskap om Putin, och resultaten har analyserats med stöd av både social representationsteori och gestaltningsteori. Resultaten av den kvantitativa delstudien visar bland annat att tidningarna har gått från att beskriva Putin som rationell och behärskad till irrationell och obehärskad, och att hans intresse för kampsport har vinklats på olika sätt under de två perioderna. Resultaten av den kvalitativa delstudien visar på ett samband mellan framställningen av Putin som politiker respektive privatperson, som bland annat yttrar sig i att beskrivningar av hans barndom och privatliv har förändrats på ett sätt som överensstämmer med förändringar i bilden av hans politik.
The Walk Towards Self-esteem : An essay on the importance of practical knowledge for preschool educators
No full textDenna vetenskapliga essä syftar till att undersöka pedagogers inkännande bemötande till barn i förskolan. Vilken kunskap denna skicklighet består av och hur pedagoger tillägnar sig den. Även hur pedagogers handlande blir gott för barnen och stärker deras självkänsla. Essän tar sin utgångspunkt i tre gestaltningar som skildrar möten mellan pedagog och barn i förskolans kontext. Material till empirin har samlats in genom deltagande observationer i förskolan samt reflekterande samtal med pedagoger. Då självkänsla är en del av omsorgen i förskolan har essän kommit att ta sin utgångspunkt inom omsorgen sfär. I analysavsnittet sker reflektion där gestaltningar, empiri, egen erfarenhet samt litteratur av tänkare som Nel Noddings, Martin Buber och Aristoteles utgör olika perspektiv som skapar rörelse och driver utforskande och reflektion framåt. Essäskrivandet har skapat förståelse för relationens viktiga och grundläggande roll samt dess förutsättning för ett inkännande bemötande. Likaså förståelse för relationers ömsesidighet. Ytterligare insikt som skrivprocessen har gett är att ett inkännande bemötande rymmer kunskap av många olika slag. Kunskap som pedagoger erövrar på olika sätt och över tid. Essän påvisar också att omsorg består av många delar som pedagoger bör ha kunskap om. Likaså att omsorg i ett sammanhang som förskolan är komplext och mångfacetterat. I omsorgen har de vuxna en viktig roll likaså stor makt i förhållande till barnen. Detta medför ett ansvar att förstå och förhålla sig till. Med hjälp av den praktiska kunskapens teori har essäskrivandet lett fram till insikter, tankar och funderingar gällande en ökad medvetenhet om, och förståelse för, att förskolan är ett komplext sammanhang där många faktorer påverkar och styr. Medvetenhet och förståelse för detta borde vara en hjälp för pedagoger att bättre förstå sammanhanget de befinner sig i. En hjälp att förstå och förhålla sig till sin egen viktiga roll i detta. Likaså hjälp att förstå vikten av att reflektera och överväga väl utifrån situation, förutsättningar och möjligheteter för att kunna handla gott med varje enskilt barns bästa för ögonen. Bemöta barn så att de känner sig sedda och viktiga. This scientific essay aims to examine educators' empathetic approach toward children in preschool. It explores what knowledge this skill consists of and how educators acquire it, as well as how educators' actions benefit children and strengthen their self-esteem. The essay is based on three portrayals that depict meetings between educators and children in the preschool context. Material for the empirical study was collected through participant observations in preschool and reflective conversations with educators. As self-esteem is part of care in preschool, the essay has come to take its starting point within the sphere of care. In the analysis section, reflection occurs where portrayals, empirical data, personal experience, and literature by thinkers such as Nel Noddings, Martin Buber and Aristoteles constitute different perspectives that create movement and drive exploration and reflection forward. The essay writing has created understanding for the important and fundamental role of relationships and their prerequisite for an empathetic approach. Likewise, understanding for the reciprocity of relationships. An additional insight that the writing process has provided is that an empathetic approach contains knowledge of many different kinds. Knowledge that educators conquer in different ways and over time. The essay also shows that care consists of many parts that educators should have knowledge about. Likewise, that care in a context such as preschool is complex and multifaceted. In caregiving, adults have an important role as well as great power in relation to children. This entails a responsibility to understand and relate to. With the help of the theory of practical knowledge, the essay writing has led to insights, thoughts, and reflections regarding an increased awareness of, and understanding for, the fact that preschool is a complex context where many factors influence and govern. Awareness and understanding of this should be a help for educators to better understand the context they are in. A help to understand and relate to their own important role in this. Likewise, help to understand the importance of reflecting and considering well based on situation, conditions, and possibilities in order to act well with each individual child's best interests in mind. To approach children so that they feel seen and important