Södertörns högskolas Publications
Not a member yet
15008 research outputs found
Sort by
Spotlight on a Region : Knowledge on the Nordics
No full textThis collection of 40 articles provides critical analysis of the society, history andculture of the Nordic region in an international context. The book includes research based overviews of topics such as humanitarianism, Sámi literature, colonialism, childcare provision, crime fiction and populism – as well as more detailed articles on specific subjects or events, like the dancing ban in Finland during the Second World War, food delivery workers in twenty-first century Denmark or the historical development of the Öresund bridge. The articles were originally published on the research dissemination platform nordics.info between 2019 and 2025. The 46 authors are at different stages of their academic careers, based in a range of countries and come from across the social sciences and humanities. The book is written for a non-academic audience without specialist knowledge of the Nordic countries, but researchers, students and experts may also find ituseful. The book can be read cover to cover or perused intermittently.This book is an outcome of the research project ‘Reimagining Norden in an Evolving World (ReNEW)’ , funded by NordForsk from 2018 to 2025 (project no. 86036) as well as ‘The New Nordic Lexicon’, kindly supported by the A.P. Moller Foundation (A.P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Møllers Fond til almene Formaal).Reimagining Norden in an Evolving World (ReNEW
The Trait of Oneness : Foundations of Slavoj Žižek’s Lacanian Hegel
No full textThe article treats some underlying motifs of Slavoj Žižek’s reading of Hegel, according to which Hegelian dialectic and the Lacanian “logic of the signifier” are homologous. After a brief conceptual-historical contextualisation of Žižek’s Hegel against the backdrop of early twentieth century Hegelianism (Lukács, Kojéve), the article attends to some programmatic remarks in The Sublime Object of Ideology (1989), Žižek’s first English-language book. There, he for the first time presents a Hegel of constitutive antagonism, contrary to prevalent readings of Hegel as a thinker of final resolution. Žižek nevertheless provides his most systematic account of Hegel, including the 2012 tome Less Than Nothing: Hegel and the Shadow of Dialectical Materialism, in the Sublime Object’s sequel, for they know not what they do: Enjoyment as a Political Factor (1991). The majority of the article therefore deals with the initial chapter of for they know not, where we encounter the foundations of Žižek’s specifically Lacanian Hegel. The latter holds accountable theoretical currents such as negative dialectic and deconstruction for insufficiently rigorous readings of key Hegelian categories, not least that of identity. Instead of entailing a conceptual imperialism that swallows difference within itself, Hegelian identity is by Žižek read against the background of Lacan’s account of structuralist differentiality. What comes to the fore here is the question of the self-identical One, whose qualitative manifestation in The Science of Logic’s “Doctrine of Being” Žižek casts in terms of the Lacanian trait unaire (unary trait), that is, the nascent form of the signifier
Jakten på lärarsubjektet : Konstruktioner av lärarsubjektet i samband med diskurser om elevers ökade involvering i kriminella nätverk
No full textBarn och unga dras i allt större utsträckning in i kriminella nätverk, en utveckling som uppmärksammas inom såväl kriminalpolitiken som i medierna (Brottsförebyggande rådet 2023, s. 11). Denna utveckling har av vissa beskrivits som ett uttryck för att våld och kriminalitet i allt högre grad tar plats inom den svenska skolan. Skolan framställs därmed som en möjlig kontaktyta för kriminella nätverk, där rekrytering, narkotikahandel och förvaring av vapen förekommer (Uppdrag granskning 2025, 02:30). I detta sammanhang intar läraren en central position, då skolans omfattande samhällsuppdrag i stor utsträckning förverkligas genom lärarnas arbete (Englund 2012, s. 10). Trots att skolans ansvar ofta diskuteras saknas fördjupade studier som analyserar hur lärarsubjektet framställs i relation till elevers ökade involvering i kriminella nätverk. Studiens syfte är därför att undersöka hur lärarsubjektet konstrueras diskursivt i redaktionella medietexter och offentliga institutionstexter. Studien genomförs med en kvalitativ ansats med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella analysmodell. Resultaten visar fyra återkommande diskurser kring lärarsubjektet. Läraren konstrueras som ett sårbart lärarsubjekt präglad av otrygghet i sin yrkesroll, samtidigt som ett förskjutet lärarsubjekt framträder där läraren förväntas hantera problem som traditionellt faller utanför lärarens ansvarsområde. Vidare framställs ett kompetent men begränsat lärarsubjekt, där professionell kunskap erkänns men handlingsutrymmet begränsas av bristande resurser, stöd och samverkan. Slutligen framträder ett oförberett lärarsubjekt, i de redaktionella medietexterna, där lärarutbildningen beskrivs som otillräcklig. Sammantaget konstrueras lärarsubjektet som ansvarsbärande men strukturellt begränsat, placerat i en spänning mellan höga förväntningar och begränsade möjligheter att agera
Detain(ed) : Medieteknologier och migranter i svenska förvar
No full textThis dissertation explores how detained migrants, media technologies and techniques of enclosure are entangled in detention centres. Transnational lives are sustained by everyday digital media practices, which play an essential role in migratory mobility. The study, however, focus on a context within which mobility is hindered and blocked: rejected migrants are detained while awaiting deportation. In Swedish detention centres, access to multimedia technologies is also limited and controlled, and, in some cases, it is even prohibited, as is the case with smartphones. The question that guides this study is, What happens when the connected migrant (Diminescu, 2008) is no longer connected? Using a grounded theory approach and relying on ethnographic interviews with migrants who are currently detained or have been detained, this research explores the experience of indefinite detention and the roles and meanings of media technologies within this experience of waiting. This thesis describes waiting by exploring three dimensions of it: first through the technologies present (and absent) in detention centres; waiting as a practice; and finally, its relational aspect. Influenced by Goffman’s concept of "Total Institution" (1961), I propose the concept of "Waiting Institution" as a framework for understanding detention, because waiting is also the means through which the system functions and acts. The institutionalisation of waiting, constructed, maintained and fed by media technologies available to migrants and those used to manage life inside the centres, breaks the perception of simultaneity between inside and outside, adding a dimension of time that is always behind. This dissertation thematises a Broken Simultaneity: media technologies, in the way they are granted, are stripped of their ritual role (Goffman, 1967), and this increases the perception of isolation inside the centres. This thesis understands detention as a socio-technical system. It re-evaluates and challenges the rhetoric of access to media and connection with the outside world offered by the advocates and managers of detention, thereby shifting the focus to questions of why and how such access is either granted or denied. Denna avhandling undersöker hur migranter, medieteknologier och övervakningsteknologier är sammanflätade på förvaren. Att transnationella liv är tätt sammanflätade med vardagliga digitala mediepraktiker som utgör viktiga förutsättningar för en rörlig tillvaro, vilket har understrukits av forskare, journalister och icke-statliga organisationer, visar att migration, både som erfarenhet och styrning, redan är digitaliserad i hög grad och nu är på väg ännu längre i denna riktning. Denna avhandling utgår från en kontext där rörligheten hindras och blockeras, där avvisade migranter hålls kvar i förvaren i väntan på utvisning, och i denna kontext minskar faktiskt digitaliseringen. Jag hävdar här att förvarsystemet, åtminstone tillfälligt, immobiliserar migranter inte bara fysiskt och geografiskt utan också digitalt. I svenska förvar är tillgången till multimedial teknologi begränsad och starkt kontrollerad, och i vissa fall till och med förbjuden, som till exempel smarta telefoner. Detta innebär ett system av vad som kan kallas för motdigitalisering, av ickeuppkoppling, som uppfattas som ett påtvingat avbrott och ett berövande, vilket inte bara påverkar migranter i förvar utan också de transnationella relationer som uppkopplingen tidigare möjliggjorde. Frågan som huvudsakligen styr denna studie är: Vad händer när den uppkopplade migranten inte längre är uppkopplad? Med hjälp av grounded theory och etnografiska intervjuer med migranter som för närvarande är eller har varit frihetsberövade undersöks här upplevelsen av ett icke tidsbestämt frihetsberövande och medieteknikens roll och betydelse, både när det gäller dess närvaro och frånvaro, inom en miljö som huvudsakligen präglas av väntan. Väntan är det som definierar upplevelsen av frihetsberövande. Avhandlingen analyserar väntan genom att undersöka tre dimensioner: den första genom de tekniker som finns (och saknas) i förvaret; den andra är väntan som praktiker med fokus på deras påvrekan på det dagliga livet och uppfattningen av tid; och den tredje utgörs av väntans relationella aspekter, med hänsyn till transnationella relationer och emotionella band. Influerad av Goffmans begrepp "totala institutioner" föreslår jag konceptet ”väntinstitution” som ett ramverk för att förstå förvar, eftersom väntan inte bara är karakteristisk för det dagliga livet för migranter utan också utgör ett medel genom vilket systemet fungerar och upprätthålls. Väntan är den grundläggande dimension inom vilken alla relationer på förvaren uppstår och formas, och den står i nära relation till makt och kontroll. Denna institutionalisering av väntan, konstrueras, upprätthålls och underhålls både av de medietekniker som är tillgängliga för migranterna och de som används för att styra livet inne på förvaren. Det bryter upp uppfattningen om samtidighet mellan insidan och utsidan. Denna avhandling tematiserar en bruten samtidighet där de tillgängliga medieteknologierna i slutändan berövas sin rituella roll vilket ökar känslan av isolering. Här ses förvaren därför som ett socio-tekniskt system innefattande: människor, utrymmen, tidsplanering, lagar och regler, praktiker samt tillåtna och förbjudna medieteknologier. I avhandlingen omvärderas och ifrågasätts därutöver den retorik om tillgång till medier och kontakt med omvärlden som förs fram av institutionens representanter. Fokus kring frågor om varför och hur denna tillgång beviljas eller avslås flyttas därmed till migranternas perspektiv. Med utgångspunkt i kritisk-feministisk teori ser denna studie inte migranterna enbart som offer för systemet utan också som aktiva subjekt, som arkitekter som kan utforma och vidta åtgärder för att tillgodose de behov som frihetsberövandet tagit ifrån dem
Kapitalstruktur i svenska fastighetsbolag : En kvantitativ studie om hur svenska fastighetsbolag formar sin kapitalstruktur
No full textBakgrund: Fastighetsbranschen är en kapitalintensiv och ekonomiskt betydelsefull sektor i Sverige med ett starkt beroende av extern finansiering. Kombinationen av hög skuldsättning och känslighet för ränteförändringar gör att kapitalstrukturvalen som företagen väljer ger stor påverkan på företagsnivå, men även på den finansiella stabiliteten i stort. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar kapitalstruktur i svenska fastighetsbolag samt att analysera om samband skiljer sig mellan verksamhetstyper och ägarformer under perioden åren 2020–2023. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ ansats med årsvisa tvärsnittsmodeller. Sekundärdata från åren 2020–2023 analyseras genom korrelationsanalys och multipel regressionsanalys. Datamaterialet har inhämtats från Orbis och Business Retriever och kompletterats vid behov med uppgifter från bolagens årsredovisningar. För att undersöka skillnader mellan grupper används dummyvariabler och interaktionstermer. Teori: Uppsatsen tar stöd från två centrala teorier: Trade-off teorin och Pecking Order-teorin. Trade-off teorin handlar om att mäta fördelarna med skuldsättning gentemot risken som finns som till exempel en konkurs. Pecking Order teorin menar att företag föredrar intern finansiering framför skuldfinansiering och skuld framför nyemission av eget kapital. Slutsatser: Resultaten visar en tydlig nedgång i skuldsättningsgrad mellan åren 2020 -2023. I regressionsmodellerna uppvisar företagsstorlek ett återkommande negativt samband med skuldsättningsgrad och är statistiskt signifikant i flera år, särskilt från år 2022 och framåt. Materiella tillgångars värde är negativt och signifikant under åren 2020–2021 men tappar statistisk betydelse, åren 2022–2023. Skatteskölden är positiv och signifikant under år 2022, medan lönsamhet och tillväxt inte uppvisar robusta statistiska samband i årsvisa skattningar. Dummyvariabler och interaktionstermer indikerar att skillnader mellan grupper främst kan framträda i enstaka år snarare än som stabila mönster över hela perioden. Background: The real estate sector is a capital-intensive and economically significant industry in Sweden, with a strong reliance on external financing. The combination of high leverage and sensitivity to interest rate changes means that companies capital structure decisions have substantial effects both at the firm level and on overall financial stability. Purpose: This study examines the factors associated with capital structure in Swedish real estate companies and investigates whether these relationships differ across firm types and ownership categories over the period 2020–2023. Method: The study applies a quantitative approach using year-by-year cross-sectional models. Secondary data during the years 2020–2023 are analyzed through correlation analysis and multiple regression analysis. The dataset is collected from Orbis and Business Retriever and, when necessary, cross-checked against firms annual reports. Group differences are examined using dummy variables and interaction terms. Theory: This thesis draws on two central theories: the Trade-off -theory and Pecking order- theory. The trade-off -theory focused on weighing the benefits of debt financing against the risks it entails, such as financial distress or bankruptcy. The Pecking order-theory suggests that firms prefer internal financing over debt, and debt over issuing new equity. Conclusions: The descriptive evidence indicates a decline in leverage from the years 2020 to 2023. In the regression models, firm size exhibits a recurring negative association with leverage and is statistically significant in multiple years, particularly from year 2022 onward. Asset tangibility is negative and significant during the years 2020–2021 but not during the years 2022–2023. The tax shield variable is positive and significant in year 2022, while profitability and growth do not display robust statistical significance in the year-by-year estimations. Dummy and interaction results suggest that differences across firm groups tend to appear in single years rather than as consistent patterns across the entire period.
Sports Clubs in Sweden and Integration
No full textAssociational life is a key element of civic engagement in the Nordic countries, with voluntary organisations creating networks that facilitate social inclusion and community cohesion, and contribute to a resilient public sphere. The sports movement has a strong political presence in Sweden, notably to do with migrants’ integration. Sport has been touted as a “universal” language where individuals from diverse backgrounds can take part in something meaningful that does not require particular linguistic skills. This context is examined through a detailed case study of a local martial arts club, which reveals the potential and the limitations of sport clubs as integration projects, and outlines key considerations when engaging with marginalised groups
Forgotten Citizens? : Swedish Research on Political Participation and Civic Engagement Among People with Disabilities
No full textThis article offers an overview of existing Swedish research on political engagement among people with disabilities. In the almost complete absence of prior reviews on similar topics the article adopts a tentative and exploratory approach. Its aim is to chart the landscape of scholarly and empirical studies that, to varying degrees, address issues related to the political participation of individuals with disabilities. This mapping exercise includes a broad interpretation of political engagement, encompassing not only formal political participation (such as voting or party affiliation) but also informal forms of activism, alongside various forms of civic engagement
On Algorithmic Terms : A Quantitative Study of Students’ Experiences, Attitudes, and Perceptions of AI-Based Recruitment at Södertörn University
No full textArtificiell intelligens (AI) har under de senaste åren integrerats i flera delar av arbetslivet, däribland rekrytering, vilket har aktualiserat frågor om rättvisa, transparens och mänskligt omdöme. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka studenters erfarenheter av AI, deras generella attityder till tekniken samt deras inställning till AI-baserad rekrytering. Datainsamlingen genomfördes via en webbaserad enkät som besvarades av 42 studenter vid Södertörns högskola. Enkäten bestod av items från General Attitudes towards Artificial Intelligence Scale (GAAIS) samt frågor om inställning till AI i rekryteringsprocesser baserade på tidigare forskning. Data analyserades med Pearsons korrelationsanalyser, multipel linjär regressionsanalys och oberoende t-test för att undersöka eventuella könsskillnader. Fritextsvar analyserades genom tematisk analys. Resultaten visade inga statistiskt signifikanta samband mellan generella AI-attityder och inställning till AI-baserad rekrytering. Regressionsmodellen var inte signifikant och förklarade en låg andel av variansen. Inga signifikanta könsskillnader identifierades. Den tematiska analysen visade att flera deltagare uttryckte oro kring minskad mänsklig kontakt och betonade vikten av att AI används som ett stöd i rekryteringsprocessen snarare än som en självständig beslutsfattare. Resultaten indikerar att studenters inställning till AI i rekrytering i högre grad påverkas av värderingar kopplade till mänsklig interaktion och upplevd rättvisa än av generella attityder till AI
Omsorg om livet : Vardagsstrategier bland ensamstående mödrar i Litauen
No full textThis dissertation, Care to Live, offers an in-depth ethnographic study of well educated single mothers navigating everyday life in Kaunas, Lithuania – a post-socialist semi-periphery marked by structural precarity. Through feminist activist ethnography, the author examines how these women develop material, emotional, and social strategies to survive and care within conditions shaped by neoliberalism, insufficient welfare systems, and societal stigma. The dissertation is grounded in Social Reproduction Theory and feminist critiques of neoliberalism. It highlights how care work – often unpaid and invisibilised – is central to single mothers' lives, constituting both a burden and a potential site of resistance. Lapinskė interrogates how normative ideals of family, motherhood, and success intersect with class, gender, and labour to shape women’s lived experiences. Divided into six main chapters, the dissertation addresses: transformations in post-Soviet Lithuania; the stigma and material hardships faced by single mothers; coping mechanisms including informal support networks of kin, neighbours, and friends; and the redefinition of maternal “failure” as a political critique of neoliberal expectations. Drawing from interviews, diary notes, and observations, Lapinskė documents how these women reclaim agency and community through care practices, solidarity, and creative resilience – often resisting imposed ideals of perfect motherhood, strength and self-sufficiency. Ultimately, Care to Live argues that single motherhood in Lithuania must be understood not as individual deficiency but as a site where systemic inequalities – especially gendered and classed precarities – manifest and are resisted. The work contributes to feminist ethnography, post-socialist studies, and care politics by centring the voices and strategies of women at the margins of dominant narratives.Denna avhandling Omsorg om livet är en djupgående etnografisk studie om vardagslivet bland välutbildade, ensamstående mödrar bosatta i Kaunas, Litauen – en postsocialistisk semiperiferi präglad av strukturella orättvisor. Med utgångspunkt i metoden feministisk aktivistisk etnografi undersöker Lapinskė hur dessa kvinnor utvecklar materiella, känslomässiga och sociala strategier för att hantera vardagen och ta hand om varandra i ett samhälle präglat av nyliberalism, otillräckliga välfärdssystem och social stigmatisering. Avhandlingen bygger på teorier om social reproduktion och på feministisk kritik av nyliberalismen. Den lyfter fram hur det – ofta obetalda och osynliggjorda – omsorgsarbetet är centralt i ensamstående mödrars liv, och hur det kan förstås såväl som en börda som en potentiell motståndspraktik. Lapinskė undersöker hur kvinnors levda erfarenheter formas i skärningspunkten mellan klass, kön, arbete och normativa ideal kopplade till familj, moderskap och framgång. Avhandlingen är uppdelad i sex huvudkapitel som tar upp: omvandlingsprocesser i det postsovjetiska Litauen; den stigmatisering och de ekonomiska svårigheter som ensamstående mödrar möter; deras strategier som inkluderar informella stödnätverk bestående av släktingar, grannar och vänner; samt hur ett ”misslyckat” moderskap kan omdefinieras som en politisk kritik av nyliberala förväntningar. Med utgångspunkt i intervjuer, dagboksanteckningar och observationer visar Lapinskė hur dessa kvinnor återerövrar agens och samhörighet genom omsorgspraktiker, solidaritet och kreativt motstånd vilket utmanar påtvingade idealbilder av den perfekta modern som stark och oberoende. Sammantaget argumenterar Care to Live för att ensamstående moderskap i Litauen inte bör förstås som ett individuellt misslyckande utan som ett synliggörande och en kritik av systemiska ojämlikheter, särskilt köns- och klassrelaterad prekaritet. Genom att lyfta fram röster och strategier från kvinnor som annars befinner sig i utkanten av dominerande narrativ bidrar avhandlingen till områden som feministisk etnografi, postsocialistiska studier och omsorgspolitik.Ši daktaro disertacija remiasi etnografiniu tyrimu apie išsilavinusias vienišas mamas Kaune, Lietuvoje, ir jų kasdienes patirtis auginant vaikus. Disertacijoje nagrinėjamas posocialistinis kontekstas, kuriam būdingas struktūrinis nestabilumas ir nuolatinė neužtikrintumo būsena. Remdamasi feministine aktyvistine etnografija autorė tiria, kaip vienišos mamos naviguoja per sudėtingą kasdienybę, kūrybingai pasitelkdamos įvairias išgyvenimo strategijas, padedančias nepasiduoti ir toliau rūpintis savimi bei savo vaikais. Disertacijoje atskleidžiama, kaip vienišų mamų kasdienį gyvenimą neigiamai veikia neoliberalizmo ideologija, nestabilios socialinės apsaugos struktūros bei vis dar gaji socialinė stigma. Disertacijoje, kuri grindžiama socialinės reprodukcijos teorija ir feministine neoliberalizmo kritika, pabrėžiama, kad neapmokamas ir dažnai nematomas globos ir rūpesčio darbas yra centrinė ašis vienišų mamų gyvenime, tačiau tai ne tik našta, bet ir potenciali plotmė pasipriešinimui, kolektyviniam atsakui į socialinio teisingumo trūkumą ir nugalinimą. Autorė analizuoja, kaip normatyviniai šeimos, motinystės ir sėkmės modeliai susikerta su socialinės klasės, lyties ir darbo kategorijomis, formuodami tyrime dalyvavusių moterų gyvenimo patirtis. Ši disertacija pristato autentiškus naratyvus, kuriais siekiama atkreipti dėmesį į vienišų mamų Lietuvoje patiriamus iššūkius traktuojant juos ne kaip individualią nesėkmę ar asmeninių trūkumų, klaidingų pasirinkimų nulemtą situaciją, bet kaip struktūrinę problemą. Autorė analizuoja nuolatinę prekariškumo būseną, kurioje išryškėja sisteminė nelygybė ir bandymai jai priešintis. Disertacija suskirstyta į šešis skyrius, kuriuose nagrinėjamos vienišoms mamoms šiuolaikinėje Lietuvoje aktuali problematika: pokyčiai posovietinėje visuomenėje; vienišų mamų patiriama stigmatizacija ir materialiniai sunkumai; išgyvenimo strategijos ir mechanizmai, įskaitant labai svarbius neformalius giminaičių, kaimynų ir draugų paramos tinklus; motinystės „nesėkmės“ konceptualus persvarstymas kaip politinė kritika neoliberalizmo lūkesčiams. Remdamasi interviu medžiaga, dalyvaujamojo stebėjimo rezultatais ir etnografinio dienoraščio įrašais, autorė iliustruoja, kaip tyrime dalyvavusios vienišos mamos veikia ir įsigalina, pasitelkdamos bendruomeniškumą, rūpestį, solidarumą ir kūrybiškai strateguodamos. Svarbus šio tyrimo dėmuo yra kolektyviai patiriamas pasipriešinimas idealizuotos, tobulos motinystės scenarijams, primestiems stiprybės ir autonomijos siekiams