Södertörns högskolas Publications
Not a member yet
15008 research outputs found
Sort by
Impakten av visuell feedback på spelfigursval : En utforskande studie i hur utseendet av ultimata förmågor påverkar spelares val i mobilspel
No full textVisual feedback is a tool used in order to communicate to the player what effect their input has on the game. Previous research has looked at how visual effects (VFX) can be used, but not how they could impact the players character choices. The type of VFX that is examined in this study are those belonging to the character's ultimate skills. In this study, six people have played a game where character choice is an important feature. The participants were interviewed using the method Stimulated Recall. These interviews were analyzed using a Thematic Analysis method. The results of the study indicate that certain visual cues in ultimate skill VFX impact player perceptions, which in turn affect character choices. These visual cues were categorized into the following themes: perception of role and efficiency, connection and weight, contrast, amount of detail, and visual delegates.
Den nya fotbollsjournalistiken : En jämförande kvantitativ studie av innehållet i professionell fotbollsjournalistik och supporterjournalistik
No full textI denna uppsats har vi i en kvantitativ studie undersökt hur professionell journalistik och supporterjournalistik valt att gestalta sina texter om fotboll. Med hjälp av gestaltningsteori har vi kunnat identifiera likheter och skillnader i hur de olika typerna av journalistik väljer att gestalta sina texter. För att genomföra studien valde vi att undersöka 100 artiklar från de traditionella medierna Aftonbladet och Expressen och 100 artiklar från supportforumet SvenskaFans. Vi avgränsade oss genom att analysera texter som handlade om de allsvenska fotbollslagen AIK, Djurgården och Hammarby, under säsongen 2024. Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur gestaltningen görs i de olika medierna. De professionella medierna tenderar att lyfta individernas perspektiv, i form av citat från spelare och tränare medan supporterjournalisterna gestaltar sina texter utifrån egna iakttagelser och åsikter. Därefter valde vi att analysera resultatet utifrån professionaliseringsteori, då kom vi fram till att de professionella journalisternas gestaltning är en motsättning till de traditionella normerna inom den professionella journalistiken. Samtidigt som supporterjournalistiken inte tenderar att stå i enighet med de journalistiska normerna, något som är tidigare känt.
Vad vill du vara här i livet, Clocksworth? En man eller ett bordsur? : En jämförande textanalys av Skönheten och Odjuret (1991 och 2017)
No full textSyftet med denna studie är att undersöka hur könsroller och representation förändras över tid genom att jämföra den animerade versionen av Skönheten och Odjuret från 1991 med live action versionen från 2017. Studien utgår från Rosalind Gills (2007) teori om postfeministisk sensibilitet och Stuart Halls (2025) teori om representation för att analysera hur Belle och Odjuret framställs i de två filmerna och vilka samhälleliga normer och ideal de speglar. Materialet utgörs av nyckelscener från båda filmerna, som analyseras kvalitativt med hjälp av en komparativ metod. Resultatet visar att den animerade versionen presenterar Belle som en självständig kvinna, men inom ramen för traditionella könsroller, medan live- action versionen förstärker hennes självständighet och handlingskraft, med inslag av postfeministiska ideal. Odjurets utveckling från ett yttre hot till en mer humaniserad karaktär speglar också förändrade normer kring maskulinitet
Högläsning i Förskolan
No full textThe Swedish preschool curriculum (Skolverket 2018) has specified requirements for language development work through reading aloud, while also clarifying the preschool’s teaching mission. The purpose of this study is to explore how preschool teachers view reading aloud as a tool for language development in preschool. The study is based on interviews with six preschool teachers and uses a sociocultural perspective for analysis. The results show that teachers see reading aloud as an important way to help children develop their language, especially by building vocabulary and storytelling skills. The teachers describe reading aloud not just as a daily routine, but as a planned activity where children can talk about stories and learn new words together with adults. The study also shows some challenges, such as lack of time and the need for more structure, but that talking with colleagues helps teachers improve their practice. In summary, the study highlights that reading aloud can support children’s language development when it is used purposefully in daily preschool activities
Play in Change : School-Age Educare Theachers Experiences of Children´s Play Over Time
No full textDenna studie syftar till att undersöka hur fritidshemslärare uppfattar och beskriver förändringar i barns lek under det senaste decenniet, samt vilka faktorer de anser har påverkat denna utveckling. Syftet är att förstå hur leken har förändrats i relation till digitalisering, förändrade elevbehov och läroplanens utveckling. Tidigare forskning visar att barns lek i allt högre grad påverkas av digitala plattformar, och att fritidslärare ofta balanserar mellan att främja fri lek och att uppfylla skolans mål. Studien utgår från John Deweys teori om erfarenhetsbaserat lärande, där lärande ses som en aktiv process i meningsfulla situationer. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med erfarna fritidshemslärare. Deras berättelser ger inblick i hur leken förändrats i praktiken och hur lärarrollen anpassats till nya krav och förväntningar. Resultaten visar att digitala medier utgör en stark inspirationskälla för barns lek, men att många barn samtidigt behöver mer stöd för att komma igång och hålla igång leken. Fritidslärare upplever även ökade krav på planering, dokumentation och koppling till läroplanens mål. I diskussionen problematiseras hur lärare försöker skapa en balans mellan fri och styrd lek. Deweys perspektiv synliggör vikten av att värna leken som en kreativ och social arena för lärande, trots de förändrade organisatoriska och pedagogiska villkoren. This study analyzes how teachers in Swedish school-age educate centers describe changes in children's play over the past decade, and what they believe has caused these changes. The purpose is to understand how play has evolved in relation to digitalization, changing student needs, and curriculum development. Previous research highlights how children’s play is increasingly influenced by digital platforms and how teachers are caught between fostering free play and meeting educational demands. The study builds on John Dewey’s theory of experiential learning, where learning occurs through active participation and meaningful situations. Methodologically, the study is based on qualitative interviews with experienced school-age educated teachers. Their reflections provide insight into how play is practiced and understood within changing educational frameworks. The results show that digital tools have become a major influence on children’s play, and many children now need adult support to initiate and maintain play. Teachers also describe increased demands for planning, documentation, and connecting play to curricular goals. In the discussion, the study problematizes how teachers must balance free and structured play under new conditions. Dewey’s ideas help highlight the importance of preserving play as a space for creativity, social interaction, and learning, despite organizational constraints.
Kvalitetsstyrning som kontroll eller stöd? : En kvalitativ studie om skolsköterskors upplevelser inom offentlig sektor
No full textI Sverige har hälso- och sjukvården sedan 1990-talet fått ett allt större fokus på kvalitetsarbete och kvalitetsstyrning i syfte att öka effektivitet, säkerhet och jämlikhet. Samtidigt har forskning visat att denna utveckling kan innebära utmaningar för vårdpersonal, bland annat i form av ökad administration, minskad autonomi och en förskjutning från det relationsbaserade arbetet. Skolsköterskor som arbetar både inom hälso- och sjukvården samt utbildningssektorn har alarmerat om en växande administrationsbörda som tränger undan det förebyggande elevarbetet. Frågan om det ökade fokuset på standardiseringar har påverkat skolsköterskornas utrymme för expertis och professionella omdöme är därmed högst relevant. Denna studie undersöker hur ett ökat fokus på kvalitetsarbete och kvalitetsstyrning påverkat skolsköterskor inom en svensk kommun. Genom semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor har empiri inhämtats som analyserats genom en tematisk analys där både fördelar och nackdelar med denna utveckling identifierats. Resultatet visar att samtliga skolsköterskor upplever kvalitetsarbete som positivt i deras yrkesutövning. Trots utmaningar som minskad elevkontakt till följd av ökad arbetsbelastning och bristande verksamhetsförankring uppfattas kvalitetsarbetet bidra med ökad trygghet, struktur, likvärdighet och stärkt professionell legitimitet. Avgörande för denna positiva inställning är en tydlig central organisation, fungerande samarbete inom elevhälsan samt att autonomi och professionellt omdöme fortsatt möjliggörs. Slutsatsen som härleds är att kvalitetsarbetets syfte inte ifrågasätts, utan hur det implementeras i praktiken.Since the 1990’s, Sweden’s healthcare sector has increasingly emphasized quality work and quality management, aiming to enhance efficiency, safety, and equality. However, research has indicated that this development may present challenges for healthcare professionals, including increased administrative burden, reduced autonomy, and a shift away from relationship aspects of care. School nurses, who operate at the intersection of healthcare and education, have raised concerns about a growing administration workload that limits their ability to engage in preventive work with students. Thus, the question of whether the heightened focus on standardization constrains school nurses’ professional judgement and use of expertise is of critical relevance. This study explores how the increased focus on quality work and quality management has affected school nurses in a Swedish municipality. Empirical data were collected through semi-structured interviews with school nurses and analysed using thematic analysis, identifying both advantages and disadvantages with this development. The results show that all participating school nurses perceive quality work as a positive aspect of their professional practice. Despite challenges such as reduced student contact due to increased workload and a lack of organizational anchoring, quality work is seen as contributing to greater security, structure, equity and strengthened professional legitimacy. Key factors behind this positive attitude include clearly defined central organization, effective collaboration within student health services and the continued possibility for autonomy and professional judgment. The conclusion drawn is that the purpose of quality work is not questioned, rather, it is the way in which it is implemented in practice that is subject to critique.
Representation av kvinnliga fotbollsspelare i svenska kvällstidningar : En kvantitativ innehållsanalys av hur Aftonbladet och Expressen har representerat kvinnliga fotbollsspelare åren 2019 och 2024
No full textUppsatsen undersöker hur kvinnliga fotbollsspelare representeras i svensk kvällspress genom en kvantitativ innehållsanalys av artiklar från Aftonbladet och Expressen, publicerade åren 2019 och 2024. Syftet är att identifiera mönster och förändringar i kvällspressens innehåll över en relativt kort tidsperiod, för att belysa problem eller framsteg i hur kvinnliga fotbollsspelare gestaltas – med fokus på tematik, spelarnas egna röster och synlighet. Undersökningen utgår från genus- och representationsteori för att kunna förstå könsordningens påverkan på medielogiken och dess konstruktion av nyheter, det vill säga hur olika kulturella och sociala faktorer samspelar inom sportjournalistiken. Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om damallsvenskan har ökat markant under den valda tidsperioden för både Aftonbladet och Expressen, men att ökad bevakning inte nödvändigtvis innebär förbättrad representation. Resultatet indikerar överlag en utveckling mot en mer jämställd rapportering i de utvalda kvällstidningarna, där fokuset på spelarnas prestationer har ökat medan omnämnanden av spelarnas privatliv eller känslor har minskat.
Kundrelationer och lojalitet i en digital kontext : En komparativ studie mellan Handelsbanken och Avanza
No full textDigitalization has fundamentally transformed the banking sector, with customer relationships increasingly managed through digital platforms rather than physical interactions. At the same time, new generations – particularly Gen Z – with their high digital expectations and lower brand loyalty, have introduced new challenges for banks in attracting and retaining customers. Traditional banks like Handelsbanken and digital players like Avanza represent different strategic approaches in this evolving landscape, where the balance between technological efficiency and personal connection is crucial. This study aims to analyze how banks with different business models develop strategies to build and maintain customer loyalty in an increasingly digital environment. This qualitative study is based on seven semi-structured interviews designed to gain a deeper understanding of how banks work with customer loyalty in a digital context. The research takes a comparative approach, focusing on two contrasting types of banks: the traditional bank Handelsbanken and the digitally oriented niche bank Avanza. The interviewees hold professional roles with expertise in communication, marketing, customer relations and digital technology, offering insightful perspectives on the bank’s strategies and challenges. The findings show that digitalization has reshaped the way banks build customer relationships, with trust and personal contact remaining key factors despite increased automation. The findings indicate that bank selection is increasingly influenced by personal values, implying that it may serve a more pronounced identity-forming function. Traditional banks emphasize physical interaction as a foundation for trust, while digital niche banks are developing alternative solutions to evoke similar feelings of security and presence. Despite differing approaches, the study demonstrates that both traditional and digital banks can achieve customer loyalty, albeit through distinct means – either grounded in physical presence or technological innovation. Furthermore, new technology enables more personalized communication, with relationships increasingly built on behavioral data rather than conventional segmentation based on age or generation.Digitaliseringen har förändrat banksektorn i grunden, där kundrelationer allt oftare hanteras genom digitala plattformar snarare än fysiska möten. Samtidigt har nya generationer, särskilt Gen Z, med sina höga digitala krav och lägre lojalitet, skapat nya utmaningar för banker att attrahera och behålla kunder. Traditionella banker som Handelsbanken och digitala aktörer som Avanza representerar olika strategier i detta landskap, där balansen mellan teknisk effektivitet och personlig kontakt blir avgörande. Studien tar sin utgångspunkt i detta skifte och syftar till att analysera hur banker med olika affärsmodeller utformar strategier för att bygga och upprätthålla kundlojalitet i en alltmer digitaliserad miljö. Studien har en kvalitativ forskningsansats och bygger på sju semistrukturerade intervjuer med målet att fördjupa förståelsen för hur banker arbetar med kundlojalitet i en digital kontext. Undersökningen är komparativ och fokuserar på två skilda banktyper: den traditionella storbanken Handelsbanken och den digitalt orienterade nischbanken Avanza. De intervjuade deltagarna har yrkesroller med särskild kompetens inom kommunikation, marknadsföring, kundrelationer och digital utveckling, vilket möjliggör insiktsfulla perspektiv på bankernas strategier och utmaningar. Studiens resultat visar att digitaliseringen har omformat bankernas sätt att bygga kundrelationer, där tillit och personlig kontakt förblir centrala faktorer trots ökad automatisering. Studien visar att valet av bank i allt högre grad speglar personliga värderingar, vilket tyder på att det kan ha fått en mer identitetsskapande funktion. Traditionella storbanker betonar det fysiska mötet som en nyckel till förtroende, medan digitala nischbanker utvecklar alternativa lösningar för att skapa liknande känslor av trygghet och närvaro. Trots olika tillvägagångssätt visar studien att både traditionella och digitala banker uppnår kundlojalitet, men genom skilda medel som antingen bygger på fysisk närvaro eller teknologisk innovation. Samtidigt möjliggör ny teknik mer individanpassad kommunikation, där relationer byggs utifrån beteendedata snarare än traditionell segmentering som baseras på ålder eller generation.
Mellan hemmet och bergen : Fängslade kurdiska partikvinnors vokala motstånd och sångens politik
No full textAs one of the largest demographics of political prisoners in Turkey and among the most incarcerated women politicians in the world, Kurdish women are able to share precious knowledge about anti-imperialist feminist struggle. Framed by Adriana Cavarero’s (2005) theory of vocal expression, Patricia Hill Collins’ (2000) notion of self-definition, and Saidiya Hartman’s (2019) critical fabulation of the Black chorus, I have conducted a text analysis of imprisoned Kurdish women MPs’ letters to understand how they practice a vocal resistance in contradiction to the binary economy that privileges political speech to Man and relegates Woman to silence or the maternal lullaby. Instead, this thesis argues that Kurdish party women practice a politics of song. Meaning, that the sound of the Kurdish party women’s voices communicate their uniqueness in excess of patriarchal scripts, creating in-between them a co-sonorous, democratic space where speech itself becomes the embodied site of political subjectivity and freedom affirmed through the sensuous act of reciprocal listening. Emerging from the rupture between their lips is a voice of “I am”, neither confined to the domestic sphere nor distanced in the guerrilla mountains, but “here”.
CSRD i offentligägda bolag i Sverige : Implementering, utmaningar och jämförelse mellan kommunala och regionala bolag
No full textSyftet med denna studie är att undersöka hur hållbarhetsrapportering enligt CSRD implementeras inom offentligt ägda bolag. Särskilt fokus ligger på att förstå hur olika kommunala och regionala bolag tolkar direktivet, hur arbetet utformas organisatoriskt, samt hur rapporteringen faktiskt används i styrning och uppföljning. Studien bygger på institutionell teori och konfigurationsteori, och det empiriska materialet baseras på semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från tio offentliga organisationer. Analysen är tematiskt indelad i tre huvudområden: implementering, utformning och styrning. Implementeringen studeras dessutom på tre analytiska nivåer: initial förberedelse, organisatorisk planering och operativ tillämpning. Resultaten visar att CSRD tolkas och hanteras olika beroende på lokala organisatoriska förutsättningar. Vissa organisationer har integrerat direktivet i befintliga styrformer, medan andra befinner sig i en tidig eller fragmenterad fas. Faktorer som digital infrastruktur, tidigare hållbarhetsarbete och institutionellt tryck påverkar hur långt arbetet har kommit. CSRD används i vissa fall som ett operativt styrverktyg, men i andra främst som en formell rapporteringsplikt. Slutsatsen är att CSRD har potential att stärka hållbarhetsstyrningen i kommunala och regionala bolag, men att en enhetlig modell inte är möjlig. Anpassning måste ske utifrån lokala konfigurationer. Studien belyser behovet av ökad samordning, tekniskt stöd och framtida uppföljning över tid.The purpose of this study is to explore how sustainability reporting in accordance with the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) is implemented within publicly owned companies. The focus is on understanding how various municipal and regional organizations interpret the directive, how the work is organized internally, and how the reporting is actually used for governance and follow-up. The study is grounded in institutional theory and configuration theory. Empirical data was collected through semi-structured interviews with key individuals from ten public organizations. The analysis is thematically structured around three core areas: implementation, design, and governance. The implementation process is further analyzed on three levels: initial preparation, organizational planning, and operational application. Findings indicate that CSRD is interpreted and handled differently depending on local organizational conditions. Some organizations have integrated the directive into existing management systems, while others remain in early or fragmented stages. Factors such as digital infrastructure, prior sustainability efforts, and institutional pressure influence the degree of progress. In some cases, CSRD serves as a practical governance tool but in others, it is primarily seen as a formal reporting obligation. The study concludes that while CSRD holds potential to strengthen sustainability governance in municipal and regional companies, a uniform implementation model is not feasible. Adaptation must occur based on local configurations. The study highlights the need for increased coordination, technical support, and long-term follow-up