Södertörns högskolas Publications
Not a member yet
15008 research outputs found
Sort by
Building Conceptual Bridges in Mathematics: A practice-based Study on Fractions in Grade 4
No full textFractions are often considered one of the most challenging mathematical concepts for students to grasp. While many pupils become familiar with fractions as parts of a whole, fewer develop the ability to see them as expressions of proportional relationships, since they are often taught separately. This study investigates how teaching focused on ratio as a shared characteristic between fractions and proportionality can support students in grade 4 in broadening their conceptual knowledge of fractions. The study was conducted through a teaching intervention based on structured and conceptual principles, inspired by the Learning Study method and Ma’s (1999) theory of Mathematical Pedagogical Content Knowledge (MPCK). A total of 27 students in grade 4 participated in the intervention, which included a pre-test, three math lessons, a post-test, and a follow-up focus group interview with five students. The data was analyzed using a model categorizing student responses into five components: equal partitioning, equivalence, ratio, multiplicative relationships, and proportionality. The results indicate that while most students initially demonstrated secure knowledge of fractions as parts of a whole (equal partitioning), many struggled with identifying fractions as expressions of constant ratios. After the intervention, a larger number of students were able to describe and apply proportional relationships using fractions in multiple representations, including verbal reasoning, tables, and symbolic form. Findings suggest that conceptual teaching that highlights the relationship between fractions and proportionality focusing on the numerator and denominator, and links this to real-life proportional contexts, can support students in developing an understanding of fractions as ratios. The greatest progression in the student’s results was within the areas of equivalence and ratios. The study contributes to the field by illustrating how teaching that emphasizes conceptual connections across mathematical domains can enhance student’s relational reasoning with rational numbers
Revisionsuttalanden om hållbarhetsrapportering : En kvalitativ studie av svenska börsnoterade bolag under övergången till CSRD
No full textI takt med att EU-direktivet CSRD träder i kraft ökar kraven på hållbarhetsrapportering och oberoende granskning i svenska börsbolag. Direktivet innebär att hållbarhetsinformationen ska integreras i årsredovisningen och granskas enligt gemensamma EU-standarder. Det här markerar ett skifte från tidigare praxis under NFRD, där rapporteringen ofta var frivillig och låg utanför kärnredovisningen. Tidigare forskning har visat att uttalandets språk, form och placering påverkar hur granskningen uppfattas, särskilt vid begränsad säkerhet. Studien undersöker hur svenska börsbolag formulerar sina granskningsuttalanden om hållbarhetsrapportering under övergången till CSRD, med särskilt fokus på språkliga drag, standardhänvisningar och dispositioner för att klarlägga hur säkerhet, ansvar och metod kommuniceras. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av 45 uttalanden samt två intervjuer med revisorer inom hållbarhetsgranskning. Resultaten visar att uttalandena ofta är av en hybrid karaktär där äldre praxis från NFRD kombineras med nya formkrav. Uttalandet placeras ofta utanför förvaltningsberättelsen, språket domineras av modala uttryck som dämpar ansvar, och hänvisningar till etablerade standarder används som legitimitetsmarkörer snarare än metodbeskrivningar. Resultaten tyder även på att granskningsuttalanden i nuläget genomförs med stöd i äldre internationella standarder i väntan på en granskningsstandard som fullt ut följer CSRD:s krav. Sammanfattningsvis visar studien att företagens granskningsuttalanden ännu inte lever upp till CSRD:s ambitioner om tydlig kommunikation, gemensam standardtillämpning och integrerad placering. Revisorns mallar och företagets riskprofil samverkar fortfarande på ett sätt som bibehåller det försäkrans- och ansvarsgap som CSRD syftar till att överbrygga. As the EU Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) enters into force, the requirements for sustainability reporting and independent assurance are increasing for Swedish listed companies. The directive mandates that sustainability information be integrated into the annual report and assured according to common EU standards. This represents a shift from previous practice under the Non-Financial Reporting Directive (NFRD), where reporting was often voluntary and presented outside the core financial statements. Previous research has shown that the language, format, and placement of assurance statements influence how the assurance is perceived, especially in cases of limited assurance. This study examines how Swedish listed companies formulate their assurance statements on sustainability reporting during the transition to CSRD, with a particular focus on linguistic features, standard references, and structural dispositions, in order to clarify how assurance, responsibility, and methodology are communicated. The study is based on a qualitative content analysis of 45 statements as well as two interviews with senior sustainability auditors. The results reveal that the statements often exhibit a hybrid character, combining older NFRD practices with new formal requirements. Statements are frequently placed outside the management report, the language is dominated by modal expressions that downplay auditor responsibility, and references to established standards are used primarily as markers of legitimacy rather than detailed descriptions of methodology. The findings also suggest that current assurance statements are still carried out based on older international standards, while awaiting the implementation of a review standard that fully aligns with CSRD requirements. In summary, the study shows that companies’ assurance statements have not yet fulfilled CSRD’s ambitions of clear communication, harmonized standard application, and integrated placement. Auditor templates and company risk profiles continue to interact in ways that uphold the assurance and responsibility gap that CSRD aims to close
Två vägar i kärlekskonflikter : Ambivalens kontra undvikande anknytning
No full textSyftet med denna studie var att klarlägga sambandet mellan de otrygga anknytningsdimensionerna ambivalent och undvikande samt konflikthanteringsstrategier i vuxna romantiska relationer. Studien genomfördes med en kvantitativ tvärsnittsdesign i enkätform och syftade till att besvara följande frågeställning: Hur påverkar ambivalent och undvikande anknytningsstil konflikthantering i romantiska relationer? Via ett bekvämlighetsurval samlades data infrån 126 svensktalande deltagare, varav 94 kvinnor och 32 mänmellan 19-70 år. Deltagarna besvarade en validerad självskattningsskala: Experiences in Close Relationships-Revised(ECR-R) för att mäta grad av ambivalent och undvikande anknytning samt en modifierad skala: Romantic Partner Conflict Scale (RPCS)med subskalorna kompromiss och separation. Samtliga skalor visade god intern konsistens, med Cronbachs alfa mellan 0.76-0.92. Korrelationsanalyser indikerade att högre nivåer av ambivalens varför knippade med en lägre benägenhet att kompromissa, medan undvikande anknytning inte visade något tydligt samband med vare sig separation eller kompromiss. Varken ålder eller kön hade påverkan på dessa relationer. Resultaten tyder på att ambivalent anknutna individer kan uppleva emotionell osäkerhet som komplicerar förmågan att nå konstruktiva kompromisser, medan undvikande anknutna individer varken väljer att konsekvent distansera sig eller kompromissa i konfliktsituationer. Studien tillför svensk empirisk kunskap om hur anknytningsmönster påverkar konfliktbeteenden i romantiska relationer och pekar på behovet av kulturellt anpassade åtgärdsstrategier
Ingen annan kommer att skydda ditt varumärke om du inte gör det! : Strategier före, under och efter en varumärkeskris
No full textPrevious research has focused heavily on theoretical models for crisis management and communication strategies. There is a limited body of research that empirically examines how crisis management processes are actually designed and implemented within companies, which constitutes the research gap addressed in this study. This study aims to explore how companies with strong brands work to protect their brand before, during, and after a crisis, and to analyze how practice aligns with established theories. The study applies Issues Management Theory, Situational Crisis Communication Theory, Image Repair Theory, and Renewal Theory, which together cover the three phases of a crisis: prevention, response, and recovery. A qualitative method was used, consisting of semi-structured interviews with five respondents from various sectors, including public authorities, privately owned companies, the food industry, and crisis communication experts. Respondents demonstrated varying levels of proactive efforts before a crisis. During a crisis, responsibility taking, rapid response, and tailored communication strategies were emphasized. After a crisis, reflection and improvement were considered important. The findings show clear parallels between theoretical strategies and practical approaches, even though the respondents were largely unaware of the specific theories. Industries serving the general public and consumers tend to have similar crisis management strategies. Effective crisis management involves protecting the brand through empathy, well-developed crisis plans, and strong awareness of external conditions
Who Is Hidden Behind the Headline? : A Critical Discourse Analysis of the Construction of Russia’s and Israel’s Acts of War in Swedish News Reporting.
No full textDenna uppsats undersöker hur krigshandlingar språkligt konstrueras i svenska nyhetsrubriker om två samtida väpnade konflikter: Rysslands attacker mot Ukraina och Israels attacker mot Gaza. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i kritisk diskursanalys (CDA) och systemisk-funktionell grammatik (SFG), med särskilt fokus på hur språkliga val formar ideologiska representationer av agentivitet, legitimitet och ansvar. Syftet är att analysera vilka diskursiva resurser som används för att representera militära våldshandlingar, samt i vilken grad dessa konstruktioner synliggör eller döljer nationellt handlande. Analysmaterialet består av 80 rubriker från SVT.se, SR.se, DN.se och Aftonbladet.se – fördelade jämnt mellan rapportering om Gaza och Ukraina – där varje rubrik behandlar en specifik militär handling från respektive konflikt. Studien tillämpar transitivitetsanalys, ergativitetsanalys och analys av ideationella grammatiska metaforer tillsammans eller utan klassificerare samt analys av projektion och talare. Dessa metoder möjliggör att identifiera mönster i hur språket konstruerar ansvar, legitimitet och berättarmakt. Resultaten visar tydliga skillnader mellan konflikterna. I rubriker om Ryssland beskrivs de militära angreppen ofta som attacker, där Ryssland tydligt namnges som agerande part. I rubriker om Israel används däremot oftare termer som operation, angrepp eller räd – och den ansvariga sidan utelämnas ofta. Israel tillskrivs dessutom agentivitet hälften så ofta som Ryssland, vilket tydligt visar på en skillnad i hur ansvar och handlingskraft fördelas mellan parterna. Även talarpositionerna skiljer sig: Ukraina, som den attackerade parten, får ofta komma till tals i rubriker om Ryssland, medan Israel – trots att de är den attackerande parten – får utrymme i rubrikerna, samtidigt som palestinska myndigheter eller officiella talespersoner lyser med sin frånvaro. Sammantaget visar studien hur språkval i rubriker reproducerar ideologiska asymmetrier som formar vår förståelse av krig och ansvar. I enlighet med Faircloughs tredimensionella modell tolkas dessa mönster som uttryck för diskursiva och sociokulturella praktiker där vissa staters krigshandlingar synliggörs och andra språkligt förskjuts. This thesis investigates how acts of war are linguistically constructed in Swedish news headlines reporting on two conflicts: Russia’s attacks on Ukraine and Israel’s attacks on Gaza. The study applies critical discourse analysis (CDA) and systemic functional grammar (SFG), focusing on how linguistic choices distribute agency, responsibility, and legitimacy. The aim is to analyze the discursive resources used to represent violence and assess whether these constructions reveal or obscure the acting agents. The analysis is based on a corpus of 80 headlines from four major Swedish news outlets—SVT.se, SR.se, DN.se, and Aftonbladet.se—equally divided between the two conflicts. Each headline corresponds to a military action, such as a bombing or an attack. The analysis draws on transitivity and ergativity models, an examination of ideational grammatical metaphors with or without classifiers, and an analysis of projection and speaker. Together, these approaches reveal patterns in how language frames war, responsibility, and narrative control. The results demonstrate a clear asymmetry. In headlines about Russia, military aggression is frequently labelled as an attack, and Russia is explicitly identified as the responsible party. In contrast, Israeli actions are more often described using terms like operation, strike, or raid, typically without attributing the attack to a responsible side. Israel appears as the agent in only half as many cases as Russia, which clearly illustrates a difference in how responsibility and capacity for action are distributed between the parties. A similar asymmetry appears in voice attribution: Ukraine, the attacked party, is frequently quoted in headlines about Russia, whereas Israel—despite being the attacking side—is also given a voice, while Palestinian authorities or official spokespersons are notably absent Overall, the study shows how linguistic choices in headlines reflect and reproduce ideological asymmetries that shape public perceptions of war. In line with Fairclough’s three-dimensional model, these patterns are interpreted as part of broader discursive and sociocultural practices, where some states’ acts of war are made visible and others obscured.
Ekonomiska krisers påverkan på arbetslösheten - en studie av finanskrisens och covid-19 pandemins effekter i Sverige
No full textDenna studie analyserar hur arbetslösheten i Sverige har påverkats av två stora ekonomiska kriser, finanskrisen (2008-2010) och covid-19 pandemin (2020-2022). Genom en kvantitativ metod i form av en tidsserieanalys och OLS-regression med Newey-West- korrigerade standardfel undersöks sambandet mellan arbetslöshet och makroekonomiska faktorer. Studien använder arbetslöshet som beroende variabel samt fyra makroekonomiska faktorer som oberoende variabler (löner, inflationstakt, BNP-tillväxt och arbetskraftsdeltagande). Två dummyvariabler är inkluderade i studien (finanskrisen från tidsperioden 2008-2010 och covid-19 pandemin från tidsperioden 2020-2022) för att kunna jämföra hur de två kriserna haft en påverkan på arbetslösheten. Resultatet i studien visar att covid-19 pandemin hade en starkare och mer direkt inverkan på arbetslösheten än finanskrisen, med tydliga skillnader mellan konjunkturella och strukturella arbetslöshetsformer.
Borders, Security, and Restrictive Policy Shifts in Sweden and Finland
No full textThe Russian invasion of Ukraine and other crises have reactivated national membership issues in the Baltic Sea region. This article analyses recent policy shifts in Sweden and Finland, highlighting a move toward increased conditionality and deportability. In both countries, migration is increasingly framed through security—linked to domestic crime, geopolitical tensions, and the threat from Russia. Sweden’s reforms include abolishing permanent residency for certain groups and introducing “good conduct” requirements, while Finland has enacted emergency border laws and proposed a number of restrictions that will make access to secure residency harder. The study underscores how securitization enables restrictive membership policies.
“En inkluderande skolgång?” : Upplevelsen av skolmiljön hos gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (autism och/eller ADHD)
No full textDenna studie syftar till att belysa hur gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), specifikt ADHD och/eller autism, upplever sin skolgång utifrån ett inifrånperspektiv. Detta genom att belysa hur eleverna uppfattar skolans bemötande, den fysiska och sociala skolmiljön, samt skolans befintliga stöd såväl som dess avsaknad. Genom en kvalitativ metod har elevernas egna röster lyfts fram för att ge en djupare förståelse för deras behov, utmaningar och upplevelser av stöd. Studiens resultat visar att anpassningar, förståelse och kunskap hos skolpersonalen samt en tillgänglig lärmiljö har en avgörande betydelse för elevernas välmående såväl som akademiska framgång. Samtidigt framkommer brister i kunskap och bemötande av dessa elever, vilket riskerar att försvåra en inkluderande skolmiljö och påverka deras skolresultat negativt. Studien understryker på så sätt vikten av ett individanpassat arbetssätt samt tillräckliga resurser för att skapa en tillgänglig och inkluderande skola för samtliga elever. This study aims to shed light on how high school students with neuropsychiatric disabilities (NPF), specifically ADHD and/or autism, experience schooling from an insider perspective. This is done by shedding light on how students perceive the school's treatment, the physical and social school environment, and the school's existing support as well as its lack thereof. Through a qualitative method, the students' own voices have been highlighted to provide a deeper understanding of their needs, challenges and experiences of support. The results of the study show that adaptations, understanding and knowledge among school staff and an accessible learning environment are of crucial importance for the students' well-being as well as academic success. At the same time, deficiencies in knowledge and treatment of these students emerge, which risks making an inclusive school environment more difficult and negatively affecting their school results. The study thus underlines the importance of an individually adapted working method and sufficient resources to create an accessible and inclusive school for all students.
Sexualbrottens existens: från rörelse till artikel : En komparativ kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladet och SVT:s nyhetsrapportering om sexualbrott under #MeToo och #Jagvetvadensnippaär
No full textDen här studien undersöker hur ämnet sexualbrott rapporterats i de svenska nätbaserade nyhetsmedierna Aftonbladet och SVT under åren 2018 och 2023, för att djupdyka i hur de sociala rörelserna #MeToo och #Jagvetvadensnippaär eventuellt kan finnas som möjliga spår i nyhetsrapporteringen kring sexualbrott, trots att det inte är något som går att helt bevisa genom endast denna undersökning. Emellertid fanns det ett intresse att undersöka om det skulle finnas något slags samband i rapporteringen av ämnet sexualbrott och de båda rörelserna samt om rapporteringarna skiljde sig åt, men också genom att jämföra public- service kontra kommersiella nyhetsmedial journalistik kring ämnet. Vidare har studien genomförts av en kvantitativ innehållsanalys där totalt 200 artiklar, varav 50 artiklar vardera har analyserats från varje nyhetsmedium under de valda åren. Slutligen indikerar studiens resultat eventuellt att de valda sociala rörelserna möjligen i viss mån kan finnas som spår i nyhetsrapporteringen av sexualbrott i både SVT och Aftonbladet genom exempelvis negativa affektiva attribut kopplade till gärningspersoner, både i beskrivningar av aktörer men även kopplat till vilket attribut som tilldelats olika sexualbrott. Samt genom negativ tonalitet i tillgivning av ansvar och att sken av upprättelse mot offer även existerar. Tillika framhäver resultaten att berättartekniken tillspetsning frekvent används i båda nyhetsmediernas rapportering, och att berättartekniken personifiering använts främst under #MeToo i Aftonbladet, men också att förekomsten av innehåll från publiken infinner sig på en lägre nivå. Slutligen indikerar även resultatet att nyhetsmedierna i hög grad valt att rama in nyheter om sexualbrott genom ansvar, både under 2018 och 2023. Detta resultat skulle eventuellt till viss del kunna ha påvisats genom möjliga spår av de sociala rörelserna, även om det inte är enda anledningen och därför inte går att säga genom endast denna studie
Why do micro construction companies choose voluntary audits
No full textThis study examines which economic and structural factors are associated with micro Swedish construction firms’ decision to choose voluntary audit after the abolition of statutory audit for the smallest limited companies. Drawing on agency theory, information asymmetry and stakeholder theory, the study analyses how firm characteristics relate to audit choice in a project-based industry with volatile cash flows and strong external dependencies. The sample covers Swedish limited liability companies in construction (SNI 41–43) below the statutory audit thresholds for the financial year 2024. All firms with voluntary audit (n = 232) are included and complemented with a random sample of non-audited firms (n = 1,524), yielding N = 1,756. Variables with extreme values are winsorized (1st/99th percentile) and hypotheses are tested using binary logistic regression. The results show positive and significant associations between voluntary audit and ln (sales), board size, firm age and log total assets. Cash liquidity and profitability (ROA) are negatively and significantly associated with voluntary audit. Measures of external dependence and financial risk are not significant at the 5% level. Overall, the findings suggest that voluntary audit in micro construction firms is more closely related to governance complexity, maturity and economic scale, together with signs of economic pressure, than to the included proxies for external dependence and financial risk