Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Titelsidor
No full textFront matter.DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.TIDOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.T
Nya massor? Motståndets sociala grundvalar
Get PDF[New Masses? Social Bases of Resistance]What social forces are likely to challenge the supremacy of capital in the coming decades? In this follow-up article to his magisterial overview of the new global class landscape of our young century, “Klass i det tjugoförsta århundradet” (original “Class in the 21st Century”, also featured in this issue of Arkiv), Therborn analyses the potential sources of anti-capitalist critique and mobilization, in the dynamic South and the old North. Pre-capitalist populations, “surplus” masses, exploited workers, together with new and old middle classes are all discussed. Finally, Therborn also turns to the movements that may spring from these social bases. What will their demands be? How will they build the alliances that are needed if they are to influence global development towards increased equality and democracy?Publication history: A translation of “New Masses? Social Bases of Resistance” in New Left Review, issue 85 (2014).(Published 22 December 2014)Citation: Therborn, Göran (2014) “Nya massor? Motståndets sociala grundvalar”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 3, pp. 99–110. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.4Vilka är de sociala krafter som skulle kunna utmana kapitalets makt under de kommande årtiondena? I denna uppföljande artikel till sin imponerande översikt över vårt unga sekels nya globala klasslandskap, ”Klass i det tjugoförsta århundradet” (även den publicerad i detta nummer av Arkiv), analyserar Göran Therborn de möjliga källorna till antikapitalistisk kritik och mobilisering i det dynamiska syd och det gamla nord. Förkapitalistiska befolkningar, ”överflödiga” massor, exploaterade arbetare samt ny och gammal medelklass är alla grupper som diskuteras. Slutligen tar sig Therborn även an de rörelser som kan komma att organisera sig utifrån dessa sociala baser. Vilka krav kommer de att föra fram och hur ska de kunna bygga de allianser som kommer vara nödvändiga för att ha möjligheter att påverka den globala utvecklingen i riktning mot ökad jämlikhet och demokrati?Publiceringshistorik: Översättning av artikeln ”New Masses? Social Bases of Resistance” i New Left Review, nr 85 (2014).(Publicerad 22 december 2014)Förslag på källangivelse: Therborn, Göran (2014) ”Nya massor? Motståndets sociala grundvalar”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 3, s. 99–110. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.
Bland vita, svarta och grå ”svanar” i det reformerade svenska pensionssystemet
Get PDFDet reformerade allmänna svenska pensionssystemet har hyllats av många, inte minst av dem som deltagit i själva utarbetandet av systemet, men hur upplevs några av de mer grundläggande antagandena bakom reformen av dem det avser att ge ekonomiskt skydd åt på ålderdomen? Genom ett omfattande djupintervjumaterial visar Lars Harrysson och Erika Werner att det finns såväl stöd som brist på det samma för dessa antaganden. Bland annat på frågorna om viljan och förmågan att välja själv bland pensionsfonder, och om en adekvat pension kan förväntas, ges övervägande ett ganska svagt stöd, men det finns också tydliga undantag. Mycket talar för att lovsången till pensionssystemet bör tystna, åtminstone till hur utformningen av systemet ser ut i dag, inte till reformen i sig. Den var nödvändig.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 24 oktober 2014)Förslag på källangivelse: Harrysson, Lars & Erika Werner (2014) "Bland vita, svarta och grå 'svanar' i det reformerade svenska pensionssystemet", i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 3, s. 7–37. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.1[Among white, black and grey "swans" in the reformed Swedish pension system]Many, especially those who participated in its design, have praised the reformed national Swedish pension system, but how are some of the more basic assumptions that shaped the reform perceived by those it intends to provide financial protection? Utilising data collected through extensive in depth interviews, the authors show that there is both support and lack of support. The issues of willingness to make choices, and ability to make them, and whether an adequate pension can be expected, among other factors, are given rather weak support, but with notable exceptions. The results indicate that the praise for the system should be dampened, at least for the reform design, although not change in itself. It was needed.Publication history: Published original.(Published 24 October 2014)Citation: Harrysson, Lars & Erika Werner (2014) "Bland vita, svarta och grå 'svanar' i det reformerade svenska pensionssystemet", in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 3, pp. 7–37. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.
Klass i det tjugoförsta århundradet
Get PDF[Class in the 21st Century]If the 20th Century in a social historic sense belonged to the working class, many see the 21st as the coming age of a global middle class. For Liberals, the growth of new middle classes in developing countries brings promises of economic growth and democratization – but is it so simple? What characterizes this “new middle class”, what does it look like and what is its aspirations? How should we understand its position in relation to the heterogenic, prodigious popular classes that makes up the world’s “underclass”, or to the working classes, politically marginalized but still numerous and growing in the same developing economies where the middle classes are breaking through. This is the point of departure for Göran Therborn’s much-needed overview of the new class landscape of our young century. In a follow-up article, “Nya massor? Motståndets sociala grundvalar” (original “New Masses? Social Bases of Resistance”, also featured in this issue of Arkiv), Therborn analyses the social forces that could challenge today’s global capitalism.Publication history: A translation of a, by the author, slightly revised and enlarged version of “Class in the 21st Century” in New Left Review, issue 78 (2012).(Published 22 December 2014)Citation: Therborn, Göran (2014) “Klass i det tjugoförsta århundradet”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 3, pp. 67–97. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.3Om 1900-talet i samhällshistorisk mening var arbetarklassens århundrade verkar allt fler mena att 2000-talet kommer att bli den globala medelklassens tidsålder. För liberaler framstår framväxten av nya medelklasser i utvecklingsländerna som en garant för ekonomisk tillväxt och en demokratisk utveckling. Men är det så enkelt? Vad utmärker egentligen denna ”nya medelklass”, hur ser den ut och vad strävar den efter? Och hur ska vi förstå medelklassens position i förhållande till de heterogena, ofantliga folkliga klasser som utgör världens underklass, eller till den politiskt marginaliserade men numerärt fortfarande betydande, och växande, arbetarklassen, som nu i allt högre grad återfinns i samma utvecklingsländer där den nya medelklassen bryter fram? Detta är utgångspunkten för Göran Therborns artikel, en välbehövlig översikt över vårt unga sekels nya klasslandskap. I en uppföljande artikel, ”Nya massor? Motståndets sociala grundvalar” (även den publicerad i detta nummer av Arkiv), analyserar Therborn de sociala krafter som skulle kunna utmana dagens globala kapitalism.Publiceringshistorik: Översättning av en, av författaren, något reviderad och utvidgad version av artikeln ”Class in the 21st Century” i New Left Review, nr 78 (2012).(Publicerad 22 december 2014)Förslag på källangivelse: Therborn, Göran (2014) ”Klass i det tjugoförsta århundradet”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 3, s. 67–97. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.
Politik som organiserad kamp – nya spelare och nya spelregler i Sverige
Get PDF[Politics as organized struggle – Sweden’s new combatants and new ground rules]Stefan Svallfors’ article takes its cue from Jacob Hacker and Paul Pierson’s observation, in their Winner-take-all politics (2010), that politics is first and foremost organization: “organized combat”, or struggle. This means that if we want to understand the outcomes of politics, we have to look at how it is organized on a long-term basis: by whom and with what resources? Svallfors’ points out how Swedish organized politics has changed in rather fundamental ways in the last couple of decades, a development that has not received the attention it deserves. Changes include the dismantling of corporatist arrangements, changes in the economic policy decision-making framework, increased income inequality, weakened political parties and changes in their social bases, decline of union strength, growth of a new policy professionals category, increased impact of multi-level politics and regarding the mediatization of politics. The article discusses the implications of these developments for current Swedish politics and how a new form of elite-driven policy-making has emerged.Publication history: Published original.(Published 22 December 2014)Citation: Svallfors, Stefan (2014) “Politik som organiserad kamp – nya spelare och nya spelregler i Sverige”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 3, pp. 39–64. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.2Stefan Svallfors artikel utgår från Jacob Hacker och Paul Piersons iakttagelse, i deras Winner-take-all politics (2010), att politik först och främst är organisation, närmare bestämt ”organiserad kamp”. Perspektivet betyder att vi, för att förstå politikens utfall, måste studera hur den är organiserad i ett längre perspektiv – av vem och med vilka resurser? Svallfors visar att den svenska organiserade politiken har förändrats i grunden under de senaste årtiondena, en utveckling som inte har fått den uppmärksamhet den förtjänar. Det handlar bland annat om nedmonteringen av den korporativistiska ordningen, ett förändrat ramverk för ekonomiskt-politiskt beslutsfattande, en mer ojämlik inkomstfördelning, försvagade politiska partier och förändringar i partiernas sociala bas, ett minskat inflytande för fackföreningarna, framväxten av en ny grupp professionella politiska aktörer, ett större behov av att bedriva politiskt arbete på flera nivåer samt en starkare koppling mellan politik och medier. I artikeln diskuterar Svallfors hur denna utveckling har påverkat dagens politiska landskap och lett till en för Sverige ny form av elitdrivet ”politikskapande”.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 22 december 2014)Förslag på källangivelse: Svallfors, Stefan (2014) ”Politik som organiserad kamp – nya spelare och nya spelregler i Sverige”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 3, s. 39–64. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.
Antisemitismforskning som akademiskt ämne och allmän uppgift
Get PDF[Research on anti-Semitism as an academic subject and a public task]Wolfgang Benz’ article is based upon a summary of the research that for more than three decades has been pursued at Zentrum für Antisemitismusforschung, within the Technical University of Berlin. At the beginning, the research was mostly aimed at historical and contemporary studies of anti-Semitism, but in recent years it has been concerned with racism towards other groups than Jews, for example anti-Ziganism and Islamophobia. Benz emphasizes that the research paradigm of the centre, where an extensive experience with empirical studies of racism and discrimination is combined with an advanced theoretical approach starting from the importance of historical and social explanatory factors, can be used both as a methodological and theoretical source of inspiration for other types of research on contemporary racism or right-wing extremism.Publication history: A translation of Benz’ published retirement lecture ”Antisemitismusforschung als akademisches Fach und öffentliche Aufgabe” from Jahrbuch für Antisemitismusforschung 19 (2010).(Published 16 September 2013)Citation: Benz, Wolfgang (2013) ”Antisemitismforskning som akademiskt ämne och allmän uppgift”, in Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 2, pp. 167–183. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.2.6Utgångspunkten för Wolfgang Benz text är en summering av den forskning som under mer än tre decennier har bedrivits vid Zentrum für Antisemitismusforschung vid Berlins tekniska universitet. Forskningen var till en början mest inriktad på historiska och samtida studier av antisemitism men har under senare år kommit att undersöka rasism som riktar sig mot andra grupper än judar, som till exempel antiziganism eller islamofobi. Benz framhåller att centrumets forskningsparadigm, där en omfattande erfarenhet av empiriska undersökningar av rasism och diskriminering kombineras med en avancerad teoretisk ansats utifrån historiska och sociala förklaringsfaktorers betydelse, kan användas som såväl metodologisk som teoretisk inspirationskälla i andra typer av forskning om samtida rasism eller högerextremism.Publiceringshistorik: Översättning av Benz publicerade avskedsföreläsning ”Antisemitismusforschung als akademisches Fach und öffentliche Aufgabe” från Jahrbuch für Antisemitismusforschung 19 (2010).(Publicerad 16 september 2013)Förslag på källangivelse: Benz, Wolfgang (2013) ”Antisemitismforskning som akademiskt ämne och allmän uppgift”, i Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 2, s. 167–183. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.2.
Från idé till organisatoriskt nätverk. Föreningslivets förändring och förtätning i Hovmantorp
Get PDFJessica Hansen disputerade 2011 med avhandlingen ”Så fixade vi Allhallen” där hon följer resursmobiliseringen i ett lokalsamhälle för att kunna bygga en allaktivitetshall. Det kapitel (kapitel 3 i boken) som vi nu publicerar som en fristående artikel fokuserar på hur själva den organisatoriska processen såg ut, hur föreningslivet i den småländska orten Hovmantorp förändrades och förtätades under resans gång, från att idén föddes 1999 till ett klubbat beslut i kommunfullmäktige i Lessebo kommun den 28 november 2005. Hansen beskriver en process där de engagerade individerna har kunnat utnyttja och bygga vidare på sina befintliga organisationstillhörigheter när de mobiliserat sina nätverk, grupperat och omgrupperat sig och skapat en helt ny organisation. Det handlar om förutsättningarna för kollektivt handlande, om hur allianser byggs och potentiellt motstånd organiseras bort.Publiceringshistorik: Utdrag (kapitel 3) ur Jessica Hansens avhandling ”Så fixade vi Allhallen”. Resursmobilisering och organisationsförtätning i ett lokalsamhälle, Arkiv förlag 2011.(Publicerad 13 december 2013)Förslag på källangivelse: Hansen, Jessica (2013) ”Från idé till organisatoriskt nätverk. Föreningslivets förändring och förtätning i Hovmantorp”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 1, s. 61–85. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.1.3[From idea to network of organizations. The alteration and concentration of activities in associations in Hovmantorp]In 2011 Jessica Hansen defended her thesis ”Så fixade vi Allhallen” [”’How we got our multifunctional facility’”]. Hansen looks at the resource mobilization in a middle-sized Swedish town that decided to build a multifunctional facility. The chapter (chapter 3 in the book) that is published here as an independent article focus on how the organizational process looked like; how the activities in associations in the locality of Hovmantorp changed and was concentrated during this time; from the formulation of the idea in 1999, until the decision to build was pushed through the municipal council of the municipality of Lessebo on November 28 2005. Hansen describes a process where the dedicated individuals were able to utilize and build upon existing affiliations in mobilizing their networks, to group and regroup, and finally to create a completely new organization. It’s a story about the conditions for collective action, about how alliances are built and potential opposition stopped.Publication history: Excerpt (chapter 3) from Jessica Hansen's dissertation ”Så fixade vi Allhallen”. Resursmobilisering och organisationsförtätning i ett lokalsamhälle, Arkiv förlag 2011.(Published 13 December 2013)Citation: Hansen, Jessica (2013) ”Från idé till organisatoriskt nätverk. Föreningslivets förändring och förtätning i Hovmantorp”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 1, pp. 61–85. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.1.
Medverkande författare
Get PDFList of contributors to the issue.DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.2.MFDOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.2.M
Anders Behring Breiviks politiska hemvist och motivbild. Sakkunnigrapport inför rättegången i Oslo, 4 juni 2012
Get PDF[The political milieu and motives of Anders Behring Breivik. Expert report delivered at the trial in Oslo, 4 June 2012]When Mattias Gardell was called as an expert witness in the trial of Norwegian terrorist Anders Behring Breivik, his commission was to uncover Breivik’s political world of ideas. Gardell’s report shows that three currents of ideas primarily influenced Breivik: anti-Muslim racism (Islamophobia), cultural conservative nationalism and anti-feminism. To this, Breivik had added fundaments from white supremacist ideology, Christian right theology and the Templar tradition, framed by a romantic masculine warrior ideal. The report also shows that Breivik was not alone in his political conception of the world and that it can be identified as fascist. Gardell points out that Breivik’s spectacular violence was a performative act, aimed at creating what it refers to: a heroic vanguard of male crusaders, who would cleanse the nation from the enemy within (Cultural Marxists, multiculturalists, feminists) and defeat the external enemy (Muslims) as a prelude to national rebirth. Gardell’s expert report was part of a block of six experts, called in to examine the political philosophy of Breivik and the ideological history of fascism, and it became of great importance for the court’s judgement. On 24th of August 2012, Breivik was declared legally responsible for his actions and sentenced to the severest punishment that Norwegian law has to offer.Publication history: Gardell’s expert report delivered at the trial of Anders Behring Breivik in Oslo on the 4th of June 2013, with a new foreword and afterword by the author.(Published 16 September 2013)Citation: Gardell, Mattias (2013) ”Anders Behring Breiviks politiska hemvist och motivbild. Sakkunnigrapport inför rättegången i Oslo, 4 juni 2012”, in Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 2, pp. 185–215. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.2.7När Mattias Gardell kallades som sakkunnigt expertvittne till rättegången mot Anders Behring Breivik var uppdraget att blottlägga Breiviks politiska idévärld. Gardells granskning visar att Breivik primärt var influerad av tre tankeströmningar: antimuslimsk rasism (islamofobi), kulturkonservativ nationalism och antifeminism. Till detta hade Breivik fogat bärande element från vitmaktideologi, högerkristen teologi och tempelriddartraditionen, vilket inramades av ett romantiskt maskulint krigarideal. Gardell visar också att Breivik inte var ensam om sin politiska världsbild och att den kan identifieras som fascistisk. Han betonar att Breiviks spektakulära våld var en performativ handling som avsåg skapa vad den hänvisade till: ett heroiskt avantgarde av manliga korsriddare som skulle rena nationen från den inre fienden (kulturmarxister, multikulturalister, feminister) och besegra den yttre fienden (muslimer) som ett preludium i en nationell pånyttfödelse. Gardells sakkunnigrapport ingick i ett block om sex experter som kallats in för att granska Breiviks politiska filosofi och fascismens idéhistoria, och fick stor betydelse för rättens bedömning. Den 24 augusti 2012 förklarades Breivik juridiskt ansvarig för sina handlingar och dömdes till lagens strängaste straff.Publiceringshistorik: Gardells sakkunnigrapport vid Breivikrättegången i Oslo den 4 juni 2012 med nyskrivet för- och efterord av författaren.(Publicerad 16 september 2013)Förslag på källangivelse: Gardell, Mattias (2013) ”Anders Behring Breiviks politiska hemvist och motivbild. Sakkunnigrapport inför rättegången i Oslo, 4 juni 2012”, i Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 2, s. 185–215. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.2.
Punk, klass och karriär
Get PDFPunken, musikstilen och ungdomsrörelsen som bröt fram under andra halvan av 1970-talet, är samtidigt både omskriven och svår att ringa in. Med sin undersökning av vad punken betytt som socialt sammanhang för dem som var med, lägger Per Dannefjord och Magnus Eriksson en pusselbit till vår förståelse av denna ökända ungdomskultur. I artikeln jämför de den sociala bakgrunden och den nuvarande klasspositionen för den första generationens punkare i Sverige, aktiva mellan 1978 och 1982. Tvärtemot vad olyckskorpar under ”punkeran” trodde, visar det sig att punkarna lyckats bättre vad gäller både utbildningsnivå och social position jämfört med sin generation som helhet. Dannefjord och Eriksson ger två förklaringar till framgången: dels att punkens socialt brokiga sammansättning skapade en miljö där nya möjligheter blev synliga för framför allt ungdomar med arbetarbakgrund; dels att punken erbjöd läroprocesser som gav resurser som kunde utnyttjas i yrkes- och utbildningskarriärer inom framför allt kultursektorn.Publiceringshistorik: Originalpublicering. En till engelska översatt version av den här artikeln har tidigare publicerats som ”Punk, class and career”, i Sven Hort (red.), From Linnaeus to the future(s) – letters from afar, Linnaeus University Press 2010.(Publicerad 13 december 2013)Förslag på källangivelse: Dannefjord, Per & Magnus Eriksson (2013) ”Punk, klass och karriär”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 1, s. 97–113. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.1.5[Punk, class and career]The punk music and accompanying movement that broke through in the late 1970s is both much discussed and hard to narrow down. Per Dannefjord and Magnus Eriksson makes their contribution to our understanding of this notorious youth culture with their study of what punk has meant as a social context for those who were a part of it. In their article they compare the social background and the current class position for the first generation of punks in Sweden, those active between 1978 and 1982. Contrary to common belief at the time, they can show that the punks did much better in both education and social position than their generation as a whole. Dannefjord and Eriksson presents two explanations for the success: the mixed social composition of the movement created a milieu where new possibilities became visible for especially those with a working-class background; and the movement offered opportunities to obtain skills that could be used in vocational and educational careers, above all in the cultural sectors.Publication history: Published original. An English translation of this article has previously been published as ”Punk, class and career”, in Sven Hort (ed.), From Linnaeus to the future(s) – letters from afar, Linnaeus University Press 2010.(Published 13 December 2013)Citation: Dannefjord, Per & Magnus Eriksson (2013) ”Punk, klass och karriär”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 1, pp. 97–113. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.1.