Linnaeus University
Not a member yet
43313 research outputs found
Sort by
Parenting and stress : A quantitative study on self-compassion, parenting style, and age
No full textSyftet med den här studien var att undersöka om det fanns en interaktionseffekt mellan självmedkänsla och tillåtande föräldrastil i relation till upplevd stress hos förstagångsföräldrar, samt att analysera om föräldrarnas ålder kan förutsäga graden av upplevd stress. Stress och föräldraskap anses som centrala områden för att förstå föräldrarnas välbefinnande, särskilt i förhållande till deras föräldrastilar och psykologiska resurser som självmedkänsla. Tidigare forskning har visat att självmedkänsla kan minska stress, men hur detta påverkas av olika föräldrastilar är fortfarande relativt outforskat, därav är området intressant att studera. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning, som bestod av 87 deltagare. Data samlades in från föräldrar mellan 23-53 år som har ett barn i åldrarna 2-6 år. Perceived Stress Scale (PSS-10), Self-Compassion Scale- Short Form (SCS-SF), Parenting Styles and Dimensions Questionnaire (PSDQ) användes som mätinstrument. Resultaten visar att självmedkänsla har en stark negativ relation till stress, där högre nivåer av självmedkänsla är associerade med lägre stressnivåer. Ingen signifikant interaktionseffekt mellan självmedkänsla och tillåtande föräldrastil identifierades (p > .05), vilket indikerar att tillåtande föräldrastil inte modererar sambandet mellan självmedkänsla och stress. Dessutom framkom att ålder inte var en signifikant prediktor för upplevd stress (p > .05). Baserat på dessa resultat förkastas både H1 om en interaktionseffekt och H2 om ålderns betydelse som prediktor för stress.The purpose of this study was to investigate whether there is an interaction effect between self-compassion and permissive parenting style in relation to perceived stress among first-time parents, as well as to analyze whether parental age can predict the level of perceived stress. Stress and parenting are considered central areas for understanding parental well-being, particularly in relation to their parenting styles and psychological resources such as self-compassion. Previous research has shown that self-compassion can reduce stress, but how this is influenced by different parenting styles remains relatively unexplored. Therefore, the area is interesting to study. The study was conducted as a quantitative survey, which consisted of 87 participants. Data collected from parents aged 23–53 years who have one child aged 2–6 years. The Perceived Stress Scale (PSS-10), Self-Compassion Scale–Short Form (SCS-SF), and Parenting Styles and Dimensions Questionnaire (PSDQ) were used as measurement instruments. The results indicate that self-compassion has a strong negative relationship with stress, where higher levels of self-compassion are associated with lower levels of stress. No significant interaction effect between self-compassion and permissive parenting style was identified (p > .05), suggesting that permissive parenting style does not moderate the relationship between self-compassion and stress. Furthermore, age was not found to be a significant predictor of perceived stress (p > .05). Based on these results, both H1 regarding an interaction effect and H2 regarding the significance of age as a predictor of stress are rejected
Misconceptions about probability and the teachers role of teaching. A Literature Review.
No full textDenna litteraturstudie syftar till att undersöka missuppfattningar om sannolikhet samt hur dessa kan bemötas i undervisningen. Studien skiljer på tillfälliga misstag och inlärda missuppfattningar, då det senare leder till upprepade och återkommande fel. Problemställningen utgår från att elever ofta skapar egna föreställningar om sannolikhet baserade på vardagserfarenheter utanför undervisningen. Studien fokuserar därför på att identifiera vanliga missuppfattningar bland elever och undersöka hur lärare kan bemöta dessa med olika undervisningsmetoder. För att besvara problemställningen genomfördes en systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar som identifierades genom databasen OneSearch. Analysen genomfördes med en kvalitativ tematisk analysmetod och ett abduktivt tillvägagångssätt användes för att identifiera teman och samband i materialet. Viktiga slutsatser som framkommer av studien är att fyra aspekter av missuppfattningar var återkommande och överskridande bland olika åldrar från mellanstadiet till gymnasiet. Aspekterna Recency effect, Representativeness, Simple and Compounding Events och Sample size and ratio bias grundar sig i två teman, klassisk- och experimentell sannolikhet. En viktig slutsats är att lärare tidigt kan upptäcka elevers missuppfattningar genom att uppmuntra dem att resonera utifrån egna erfarenheter. Studien visar att modeller, representationer och data-driven undervisning kan bidra till att förbättra elevers förståelse av sannolikhet och reducera missuppfattningar. För att bemöta missuppfattningar har begreppsförståelse identifierats som en nyckelfaktor, vilket kräver varierad undervisning och tar oftast lång tid. En slutsats är att lärare bör vara uppmärksamma och använda olika undervisningsmetoder för att stärka elevernas begreppsförståelse
Sjuksköterskors upplevelser av att bedriva avancerad sjukvård i hemmet : En litteraturöversikt
No full textAbstrakt Bakgrund: Det blir allt vanligare med tidigare utskrivningar från sjukhus vilket resulterar i att patienter med avancerade vårdbehov förväntas vårdas på ett patientsäkert och personcentrerat sätt i sitt eget hem. Detta ställer högre krav på hemsjukvården där sjuksköterskor har en central roll och ett stort ansvar. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att bedriva avancerad hemsjukvård. Metod: I resultatet togs tre huvudkategorier fram: "Organisationen" , "Patientsäkerhet" och "Arbetsmiljö". Sjuksköterskor visade sig uppleva ett stort behov av organisatoriskt stöd för att upprätthålla ett strukturerat arbetssätt så patientsäkerheten inte ska bli påverkad, samt att en bra samordning inför utskrivning av patienter med avancerade vårdbehov är nödvändigt för att patienterna fortsatt ska kunna få en vård av hög kvalité. Det framkom också att erfarenhet och bred kompetens är viktiga faktorer för att känna trygghet i sin yrkesroll som sjuksköterska i hemsjukvården. Slutsats: Utifrån resultatet konstaterade författarna att hemsjukvården står inför flera utmaningar vad gäller att vårda patienter med avancerade vårdbehov. En god samordning tillsammans med en strukturerad organisation lägger grund till vilken kvalité hemsjukvården kan erbjuda dessa patienter, som enligt forskning blir allt fler.
Förskollärares resonemang om sina möjligheter att inkludera barn med annat modersmål i den sociala lärmiljön : En kvalitativ studie om barns språkutveckling i förskolan
No full textStudien vill bidra med kunskaper om hur förskollärare resonerar om möjligheter, metoder och utmaningar i att skapa sociala lärmiljöer som inkluderar barn med annat modersmål i förskolan. En kvalitativ metod användes, där gruppintervju med fyra förskollärare från en interkulturell förskola har genomförts. I analysarbetet användes det sociokulturella perspektivet och begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding och mediering. Studien har bidragit med insikter om hur inkludering främjar barns språkutveckling och sociala delaktighet. Resultatet av studien visar att leken är central för både språklig och social utveckling, där förskollärarnas roll är avgörande för att skapa miljöer som stödjer barnens individuella behov. Strategier som transspråkande och språkmedveten undervisning upplevs som värdefulla, men brister i resurser och kompetens utgör hinder för ett effektivt arbete. Vidare betonas vikten av samarbete med vårdnadshavare och de utmaningar som uppstår i kommunikationen med vårdnadshavare som har ett annat modersmål. Studien betonar komplexiteten i förskollärares arbete med inkludering och språkutveckling samt behovet av ökade resurser, fortbildning och stöd för att möta flerspråkiga barns behov
The Dreaming Experience : A Qualitative Study of Dreams, with a Focus on the Role of Emotions within the Dream World
No full textSyftet med denna studie är att undersöka hur individer upplever sina drömmar, med särskilt fokus på de emotionella upplevelserna i drömmen. Studien är genomförd med kvalitativ metod. Sex deltagare har skrivit drömdagbok under en vecka och sedan intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Resultaten har analyserats genom tematisk analys där fyra teman framkom: Drömmar som spegling av verkligheten, Individuella skillnader i upplevelsen av emotioner i drömmar, Drömmar som biologisk funktion och Drömmar som verktyg för förändring. Resultaten visar på att det finns stora individuella skillnader, både i den generella drömupplevelsen och hur emotioner upplevs i drömmen. Det finns en tydlig koppling mellan händelser i vakna livet och drömvärlden. Enligt studiens deltagare kan drömmar ha en funktion för att bearbeta känslor och upplevelser, men de går även att tolka för att nå självinsikt eller få nya idéer. This study investigates individuals' experiences of their dreams, with a particular focus on emotional experiences within the dream. The study employed a qualitative method. Six participants kept a dream diary for one week and were subsequently interviewed using semi-structured interviews. Thematic analysis of the results revealed four themes: Dreams as a reflection of reality, Individual differences in the experience of emotions in dreams, Dreams as a biological function, and Dreams as a tool for change. The results indicate significant individual differences, both in the general dream experience and in how emotions are experienced. There is a clear link between events in waking life and the dream world. According to the study participants, dreams can both serve a function in processing emotions and experiences, and they can be interpreted to achieve self-insight or gain new ideas
"My team strongly advised me not to" : En multimodal kritisk diskursanalys av ursäktsvideor på YouTube med fokus på Image Repair Theory
No full textThis thesis examines apology videos on YouTube through a Critical Multimodal Discourse Analysis combined with William L. Benoits Image Repair Theory as well as Christian Fuchs Critical Media Theory. The aim is to analyze which image repair strategies Colleen Ballinger and David Dobrik apply to their videos when making an apology. Additionally, it explores how these strategies reinforce or challenge existing social structures and power dynamics between influencers and their audiences. Through the method of critical multimodal discourse analysis, the study examines how audiovisual elements such as facial expressions, body language, and camera angles, interact with contextual factors like societal cultural norms and audience expectations and interactions. The linguistic choices including tone, metaphors, word choices and narrative framing provides a nuanced understanding of the multimodal strategies influencers use to shape their apology videos and manage their public image in order to receive forgiveness. The study takes a footing in previous studies mainly focused on use of image repair strategies in YouTube apology videos but aims to explore the subject through a different method to achieve new insights to the area of research. The findings show how Ballinger goes against previously established structures concerning traditional PR-apologies and apology videos posted on YouTube, while Dobrik reinforces these structures. Ballinger continuously tries to change the position of power by stating that the audience is maliciously killing her reputation without real cause. Dobrik on the other hand takes full responsibility and continuously apologizes for abusing his position of power. The most used image repair strategies for Ballinger were denial, evasion of responsibility with a focus on defeasibility and good intentions and reducing offensiveness of events with a focus on attacking the accuser. While Dobrik used strategies such as corrective action, mortification and evasion of responsibility with a focus on defeasibility. Crying and humor were other big themes in the material
Vilken status har ämnet Idrott och hälsa? : En undersökning av vilken status lärare och rektorer i årskurs 7-9 anser att ämnet har
No full textBakgrund: Lärare upplever att ämnet Idrott och hälsa inte prioriteras och att ämnet har låg status. Syftet med studien är att undersöka vilken status ämnet Idrott och hälsa har hos ämneslärare och rektorer, jämföra dess status med andra ämnen samt se om en högre status tros kunna öka deltagandet. Metod: En kvantitativ datainsamling har gjorts där respondenterna har fått svara på en webbenkät som omfattar 15 frågor. Totalt genererade den i 123 svar, 111 ämneslärare och 12 rektorer. Resultaten har sammanställts i ett statistikprogram. Resultat: Idrott och hälsa lärare anser att ämnet är ett av de viktigaste, rektorer och övriga lärare anser att ämnet varken är ett av de viktigaste eller minst viktiga. Idrott och hälsa har en hög status bland de praktiskt estetiska ämnena, men inte jämfört med kärnämnena. Rektorer och lärare i Idrott och hälsa värderar själva ämnet högt, medan övriga lärare värderar det varken högt eller lågt. Resultaten visar att en högre status tros kunna öka antalet deltagande elever. Slutsats: Det är viktigt att arbeta tillsammans för att statusen av ämnet Idrott och hälsa höjs hos övriga lärare och rektorer för att kunna ge lärare i Idrott och hälsa de rätta förutsättningarna att undervisa. Detta kan ske genom att förbättra sin attityd och inställning till ämnet.
Förskolegårdens betydelse för barns utveckling och lärande : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar av förskolegårdens betydelse för barns utveckling och lärande
No full textSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar förskolegårdens betydelse för barns utveckling och lärande. Fem intervjuer genomfördes för att samla in empiri som har analyserats och kopplats till tidigare forskning och litteratur. Empirin har även analyserats efter sociokulturell teori och begreppen mediering, samspel och proximala utvecklingszonen samt redskap. Intervjuerna genomfördes på förskolor med varierande utformning av förskolegården för att synliggöra förskollärares uppfattningar utifrån förskolegårdars olika förutsättningar. Studiens resultat synliggjorde att förskollärarna lyfte tre sorters lärande och utveckling på förskolegården som var motorisk utveckling, samspel och utforskande av naturen. Vidare i resultatet framkom det att förskollärares förhållningssätt genom att vara aktiv eller passiv påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande. En viss dynamik uppmärksammas när det gäller förskolegårdens potential. Studien bidrar med relevant kunskap om hur utomhusmiljön kan bidra till barns utveckling och lärande samt hur förskollärares förhållningssätt kan påverka detta.
Fur-ever Friends : A Quantitative Study on the Impact of Pet Ownership on Human Overall Well-being
No full textSyftet med denna studie var att undersöka om husdjursägande var associerat med förbättrat sammanvägt välbefinnande, definierat utifrån mentalt välbefinnande och stress. Studien omfattade 134 vuxna deltagare; 83 husdjursägare och 51 icke-husdjursägare. Data samlades in med två validerade skalor – Warwick-Edinburgh Mental Well-being Scale (WEMWBS) och Perceived Stress Scale (PSS-14) – och analyserades med ANOVA samt ANCOVA för att kontrollera effekter av ålder och kön. Begränsningar inkluderade ojämn könsfördelning, avsaknad av deltagare i åldern 18–25 år samt potentiell bias från bekvämlighetsurval. Resultaten visade inga signifikanta skillnader i sammanvägt välbefinnande mellan grupperna, vilket innebar att hypotesen inte kunde stödjas. Ett oväntat fynd visade dock att ålder signifikant påverkade stressnivåerna i båda grupperna. Resultaten pekar på behovet av framtida forskning om hur olika husdjurstyper och relationen till husdjur kan påverka välbefinnandet. Studien belyser även vikten av att ta hänsyn till individuella och kontextuella faktorer vid bedömningen av husdjurs påverkan på människors mentala hälsa.The aim of this study was to examine whether pet ownership was associated with improved overall well-being, defined as self-reported mental well-being and stress. The study included 134 adult participants; 83 pet owners and 51 non-pet owners. Data were collected using validated scales – the Warwick-Edinburgh Mental Well-being Scale (WEMWBS) and the Perceived Stress Scale (PSS-14) – and analyzed with ANOVA and ANCOVA to account for age and gender. Limitations included uneven gender distribution, lack of participants aged 18–25, and potential bias from convenience sampling. Results showed no significant differences in the overall well-being between groups, indicating the hypothesis could not be supported. An unexpected finding revealed that age significantly influenced stress levels in both groups. These findings underscore the need for future research exploring how different pets and owner-pet relationships affect well-being. The study highlights the importance of considering individual and contextual factors when assessing pets' impact on human mental health
Algebra i läromedel i årskurs 6 : En läromedelsgranskning av läromedlens introduktion av området algebra med fokus på ekvationer.
No full textDenna studie är en läromedelsgranskning som har undersökt två specifika läromedel, Koll på matematik och Alfa, beta, gamma Y. Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka olika sätt ekvationer kan introduceras i matematikläromedel för årskurs 6, med fokus på representationer av ekvationer i läromedel samt de avgörande komponenter som synliggörs i representationerna av ekvationer. I det centrala innehållet för matematikundervisning anges att elever i mellanstadiet ska få kunskap om algebrans olika beståndsdelar såsom likhetstecknet, variabler samt metoder för att lösa ekvationer. Tidigare forskning pekar på att variabler och likhetstecknets betydelse är vanliga missuppfattningar i matematiken och att forskare har olika åsikter om när aritmetik och algebra bör introduceras i undervisningen. Granskningen av läromedlen har genomförts med utgångspunkt i variationsteorin som utgör grunden för studiens metod. Resultatet visade att representationsformer som bild, text och symboler var synliga i läromedlen och i vissa fall kombinerades dessa. De kritiska aspekter som identifierades inkluderade förenkling av uttryck, användning av parenteser, förståelse av variabler, beräkning av ekvationer samt betydelsen av likhetstecknet. De variationsmönster som observerades var separation, kontrast, generalisering och fusion. Genom detta resultat har vi fått ökad kunskap om hur ekvationer kan introduceras och behandlas i matematikläromedel för årskurs 6. Resultatet i studien visade att aritmetiken utgör en grundläggande bas för det innehåll som eleverna förväntas få kunskap om inom området algebra. Likhetstecknet och variabler är begrepp som tidigare forskning lyft fram som särskilt problematiska och ofta missförstådda av elever. I studiens granskning kunde vi se att läromedlen lyft fram dessa begrepp som kritiska aspekter och skapat uppgifter som går att koppla till variationsteorins begrepp.