Linnaeus University
Not a member yet
43313 research outputs found
Sort by
What Characterizes an Attractive Employer? A Quantitative Study of Gender Differences in Employer Attractiveness.
Studien syftar till att undersöka hur kvinnor och män i en modern svensk kontext prioriterar olika dimensioner av employer attractiveness samt att analysera i vilken utsträckning ålder och branschtillhörighet påverkar dessa prioriteringar. Studien utgick från Employer Attractiveness Scale (EmpAt), kompletterad med dimensionen work–life balance. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med 133 respondenter verksamma inom olika branscher. Datan analyserades med deskriptiv statistik, oberoende t-test och multipla regressionsanalyser. Resultaten visade att kön hade betydelse för hur flera dimensioner värderades, där kvinnor skattade socialt, ekonomiskt, utvecklings- och tillämpningsvärde högre än män. Inga könsskillnader avseende intresse- och work–life balance värde identifierades. Samtidigt rangordnade kvinnor och män dimensionerna likartat, vilket indikerar skillnader i grad snarare än i fundamentalt olika preferenser. Resultaten visar även att kön i flera fall förblev betydelsefullt när ålder och bransch beaktades. Studien bidrar med uppdaterad kunskap om employer attractiveness och ger implikationer för organisationer som vill anpassa sina strategier till samtida värderingar. Framtida forskning bör undersöka dessa samband vidare genom experimentella studier.The aim of this study was to examine how women and men in a contemporary Swedish context prioritize different dimensions of employer attractiveness, and whether age and industry influence these priorities. The study was based on the Employer Attractiveness Scale (EmpAt), complemented with a work–life balance dimension. A quantitative survey was conducted with 133 respondents employed across various industries. The data was analyzed using descriptive statistics, independent samples t-tests, and multiple regression analyses. The results showed that gender was related to how several dimensions were valued, with women rating social, economic, development, and application value higher than men. No gender differences were found for interest or work–life balance value. At the same time, women and men ranked the dimensions in an identical order, indicating differences in the level of importance rather than fundamentally different preferences. The results further showed that gender remained a significant predictor in several models when age and industry were considered. This study provides updated insights into employer attractiveness and offers implications for organizations aiming to align their employer branding strategies with contemporary values. Future research should further explore these relationships using experimental designs
To be seen, heard, and taken seriously by the healthcare system : A qualitative literature review of patients with mental illness’ experiences of somatic healthcare
Bakgrund: Psykisk ohälsa som kan drabba alla människor är ett växande folkhälsoproblem både globalt och i Sverige. Patienterna med psykisk ohälsa drabbas oftast av en samsjuklighet av både psykiatriska och somatiska besvär. Samsjukligheten leder till en komplex situation för patienten då de behöver söka vård i olika vårdkontexter, vilket gör att allmänsjuksköterskan möter dessa patienter oavsett var de arbetar. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes. Urvalet bestod av 11 originalartiklar från olika databaser. Datamaterialet analyserades med Fribergs femstegsmodell, inspirerad av metasyntesen för att göra en integrerande sammanställning av befintlig kvalitativ forskning. Resultat: Resultatet ledde fram till tre huvudteman 1) Vårdrelationens betydelse. 2) Vårdstrukturella förutsättningar och 3) När vårdmötet brister. Patienter med psykisk ohälsa upplever en brist i vårdandet i den somatiska vården. Där vårdrelationen brister i tre steg 1) Kommunikation, 2) Samordning och 3) Individanpassning. När dessa aspekter brister upplever patienten minskad trygghet och en rädsla för att bli dömd samt stigmatiserad. Empati och medkänsla är två faktorer som patienter upplevde som viktiga för vårdandet. Resultatet hos patienter som upplevde stigmatisering eller att de blev dömda blev att de inte sökte vård. Slutsats: Samspelet mellan olika vårdinstanser underlättar för att vårda patienter med samsjuklighet. Patienter med psykisk ohälsa kräver att sjuksköterskan intar ett förhållningssätt som genomsyras av att se patienten som en helhet. Genom att vårdare använder sig av empati, medkänsla och engagemang stärks patientens positiva upplevelse av vården och utfallet blir bättre
Fear of Failure and Self Regulation as predictors of Academic Procrastination : A Quantitative Survey of University students
Syftet med föreliggande studie var att undersöka om rädsla för misslyckande och självregleringsförmåga fungerade som prediktorer för akademisk prokrastinering hos högskole- och universitetsstudenter. Föreliggande studie genomfördes med ett bekvämlighetsurval bestående av 81 studenter från högskolor och universitet i södra och mellersta Sverige. Data samlades in via en enkät innehållande Pure Procrastination Scale (PPS), Performance Failure Appraisal Inventory–Revised (PFAI) samt Learning Self-Regulation Questionnaire (SRQ-L). Data analyserades med korrelationsanalyser och hierarkisk multipel regressionsanalys. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan rädsla för misslyckande och akademisk prokrastinering samt ett signifikant negativt samband mellan självreglering och akademisk prokrastinering. Vid regressionsanalysen framkom att rädsla för misslyckande var en signifikant prediktor, medan självreglering uppvisade en trend men inte nådde statistisk signifikans. Resultaten indikerar att rädsla för misslyckande är en central faktor i akademisk prokrastinering
"Who Wants to Be Called a Perpetrator?" : A Qualitative Study of Social Services´Complex Work with Perpetrators of Intimate Partner Violence.
Intimate partner violence is currently a major social problem in society. Existing research often highlights victims of violence and their situations, whereas research on perpetrators of violence remains limited. The purpose of this study is, therefore, to examine how the social services work with male perpetrators of violence considering the new Swedish Social Services Act (2025:400). The theoretical framework of the study is street-level bureaucracy and discretion. The study is based on a qualitative research design in which semi-structured interviews were used to collect data that can address the study´s aim and research questions. The collected data were transcribed after the interviews were conducted and subsequently analyzed through a thematic content analysis, in which the following themes were identified: the perpetrator's capacity for change, organization and case processing, collaboration, and young people's relationships and risk factors. The main finding of the study is that the social service's work with perpetrators of violence is complex. Preventive work with perpetrators is considered particularly complex, as social workers do not believe they have sufficient and/or appropriate resources to engage in effective preventive interventions with perpetrators of violence.
Empathy and Attitudes Towards Prisoners : The Role of Affective and Cognitive Empathy
Allmänhetens attityder till straff och rehabilitering utgör en central del av den samtida kriminalpolitiska debatten. Empati har identifierats som en viktig psykologisk faktor som påverkar dessa attityder, men forskning i en svensk kontext är fortfarande begränsad. Denna studie undersökte hur kognitiva och affektiva komponenter av empati; perspektivtagande och empatisk omtanke, relaterar till attityder till straff och rehabilitering av intagna. En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med 115 vuxna personer bosatta i Sverige. Empati mättes med hjälp av Interpersonal Reactivity Index och attityder till intagna med en förkortad version av Attitudes Towards Prisoners Scale. Data analyserades med korrelationsanalyser, oberoende t-test, ANOVA samt multipel regressionsanalys. Resultaten visade att empatisk omtanke var signifikant relaterat till mer rehabiliteringsorienterade och mindre punitiva attityder, medan perspektivtagande inte uppvisade något signifikant samband. Empatisk omtanke framträdde som den enda signifikanta prediktorn för attityder till intagna. Inga signifikanta skillnader återfanns avseende kön, utbildningsnivå, bostadsort eller tidigare erfarenheter av brottsutsatthet. Resultaten indikerar att den affektiva dimensionen av empati spelar en mer central roll än den kognitiva i formandet av attityder till straff och rehabilitering. Studien belyser betydelsen av emotionell empati för att förstå allmänhetens stöd för rehabiliterande förhållningssätt inom kriminalvården och bidrar till den begränsade svenska forskningen om psykologiska faktorer bakom punitiva och rehabiliteringsorienterade attityder.Public attitudes towards punishment and rehabilitation are central to contemporary criminal justice debates. Empathy has been identified as an important psychological factor influencing these attitudes, yet research in a Swedish context remains limited. This study examined how cognitive and affective components of empathy; perspective taking and empathic concern, are related to attitudes towards punishment and rehabilitation of incarcerated individuals. A quantitative cross-sectional survey was conducted with 115 adults residing in Sweden. Empathy was measured using the Interpersonal Reactivity Index, and attitudes towards prisoners were assessed using a shortened version of the Attitudes Towards Prisoners Scale. Data were analyzed using correlation analyses, independent t-tests, ANOVA and multiple regression. The results showed that empathic concern was significantly associated with more rehabilitation-oriented and less punitive attitudes, whereas perspective taking was not. Empathic concern emerged as the only significant predictor of attitudes toward prisoners. No significant differences were found based on gender, education level, place of residence, or prior crime victimization. The findings suggest that affective empathy plays a more central role than cognitive empathy in shaping attitudes toward punishment and rehabilitation. The study highlights the importance of emotional empathy in understanding public support for rehabilitative approaches within the criminal justice system and contributes to the limited body of Swedish research on psychological factors underlying punitive and rehabilitative attitudes
Mediernas och myndigheternas motståndskraft : En kvalitativ intervjustudie om LVU-kampanjen
Rapporten bygger på den kvalitativa intervjustudie som genomfördes vid Linnéuniversitetet 2024–2025 inom projektet “Mediernas och myndigheternas motståndskraft – en kvalitativ intervjustudie om LVU‑kampanjen”, finansierad av Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Utgångspunkten är de omfattande desinformationsnarrativ som mellan 2021 och 2023 spreds om den svenska socialtjänstens hantering av vårdärenden enligt LVU, särskilt riktade mot muslimska minoriteter. Kampanjen knöt an till existerande globala konspirationsteorier och tidigare ryska desinformationskampanjer mot nordiska länder. Projektets mål var att förstå hur kampanjen påverkade och utmanade svenska medier och myndigheter i utförandet av sina demokratiskt förankrade uppdrag. För att fånga professionella erfarenheter och reaktioner genomfördes 16 semistrukturerade intervjuer med journalister, socialsekreterare och kommunikatörer på nationella myndigheter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades tematiskt. Urvalet var strategiskt: de personer som befunnit sig i kampanjens fokus och hanterat dess konsekvenser i sitt arbete valdes ut, och kompletterades genom snöbollsurval tills datamättnad uppnåddes. Analysen strukturerades i sex övergripande teman. Studien visar att (1) desinformationen kraftigt störde ut både journalisters och socialsekreterares yrkespraktiker. En central observation var det som i rapporten benämns som en “informationsfälla”: desinformationen spreds fritt, medan socialtjänstens sekretessregler och journalisternas begränsade tillgång till handlingar gjorde det svårt att bemöta felaktigheter. Journalister upplevde att deras arbete försvårades av bristande insyn och hotfulla online-miljöer, medan socialsekreterare ofta utsattes personligen genom spridning av namn, adresser och anklagelser i sociala medier. Ett andra övergripande resultat rör (2) kampanjens tydliga online-karaktär. Sociala medier skapade en fragmenterad och affektstyrd offentlighet där kampanjen kunde spridas inom parallella informationssfärer, ofta på arabiska och andra minoritetsspråk. Eftersom både myndigheter och många redaktioner saknade språklig kompetens eller systematisk övervakning av sociala medier (s k monitoring) identifierades kampanjens omfattning relativt sent. Detta bidrog till att tidiga insatser som hade kunnat stävja kampanjen uteblev. Kampanjens styrka låg också i dess (3) emotionella mobiliseringskraft. Narrativet om barn som utsätts för övergrepp väckte rädsla, ilska och oro – känslor som både journalister och socialsekreterare uppfattade som genuina hos de berörda målgrupperna. Desinformationen förstärkte en redan existerande misstro mot myndigheter och gjorde att många föräldrar inte vågade söka hjälp. Den fjärde slutsatsen gäller behovet av (4) språklig och kulturell anpassning. Både myndigheter och medier tvingades snabbt förändra kommunikationsstrategier genom översättningar till fler språk, nya format och mer riktad information. Socialtjänsten utvecklade i vissa kommuner nya former av lokalt uppsökande arbete, föräldrastödsprogram och samarbete med civilsamhället. Ett femte tema belyser (5) social exkludering som rotorsak. Respondenterna beskrev att kampanjen fick fäste eftersom många i invandrargrupper redan hade låg tillit till myndigheter, begränsad kunskap om svensk lagstiftning och tillgång till alternativa informationskällor på andra språk. Erfarenheter från ursprungsländer med korrupta institutioner förstärkte denna sårbarhet. Det sista temat rör (6) samhällelig tillit och informationstillit. Kampanjen visade att förtroendeklyftor måste adresseras långsiktigt. Intervjuerna visade att socialtjänsten arbetar aktivt med nya strategier för att bygga relationer, göra verksamheten mer tillgänglig och kommunicera mer begripligt. Journalister betonade i sin tur vikten av mångspråkighet och närvaro i de miljöer där desinformationen sprids, men också behovet av redaktionellt stöd i utsatta situationer. Sammanfattningsvis visar studien hur LVU‑kampanjen blottlade brister i Sveriges samlade motståndskraft mot manipulation av informationslandskapet. Den pekar på behovet av stärkt flerspråkig kommunikation, bättre monitoring av digitala plattformar, ökat samarbete med civilsamhället och långsiktigt relationsarbete i lokalsamhällen. Rapporten argumenterar även för att en nationell resurs – ett svenskt center för informationsresiliens (SCIRE) – skulle kunna bidra till att koordinera bevakning, analys och motåtgärder mot framtida desinformationskampanjer.This study explores how the so‑called LVU campaign – a coordinated campaign of false, misleading and emotionally charged messages about Sweden’s social services – affected journalists and social workers. Between 2021 and 2023, false claims circulated online suggesting that Swedish authorities were kidnapping Muslim children. These narratives spread mainly through social media and were amplified in mainly Arabic‑language online spaces, reaching large international audiences. To understand how this affected professionals on the front line, the authors of this report conducted 16 qualitative interviews with journalists, social workers, and communication officers. Their accounts show how the campaign disrupted everyday work, created confusion, and fuelled mistrust. One key finding is what is called an “information trap”. Because social services are bound by strict confidentiality laws, they could not correct misinformation about individual cases. At the same time, journalists struggled to verify claims because they lacked access to official yet confidential documents. This meant that false stories spread quickly, while professionals could not respond with facts. The campaign also had a clear digital signature. Much of the activity took place on platforms like Facebook, X/Twitter, YouTube, and Telegram. Many of the Swedish professionals interviewed said they had little insight into what was happening online, meaning that authorities reacted late. Some social workers had their names and contact details spread online, leading to fear and harassment. Another important theme is emotion. Narratives involving children are powerful, and the campaign used highly emotional images, videos, and testimonies. This triggered genuine fear among many immigrant families, some of whom were already unfamiliar with Swedish laws or carried mistrust from previous experiences. Journalists described how reporting on these stories became difficult and, at times, personally distressing. The study also highlights the need for better communication, especially in multiple languages. Both media and authorities lacked the linguistic and cultural tools to reach the audiences where the misinformation spread. Over time, some municipalities developed new strategies, such as community meetings, parent courses in multiple languages, and cooperation with local associations, to rebuild trust. Finally, the study shows that the LVU campaign exposed deeper social inequalities. People who felt excluded from Swedish society were more likely to believe and share false information. Improving trust between authorities and citizens therefore requires long‑term, continuous work, not just crisis communication. Overall, the study concludes that Sweden needs stronger information resilience: better monitoring of social media, more multilingual communication, closer cooperation with civil society, and clearer explanations of how child protection decisions are made. Strengthening these areas can help protect both institutions and citizens from future misinformation campaigns.Mediernas och myndigheters motståndskraft – en kvalitativ intervjustudie om LVU-kampanje
Thiamine Allocation and Deficiency Status Throughout the Life Cycle of Cod
Several wild bird and fish species across the Northern Hemisphere have been shown to episodically be thiamine deficient. This may lead to mass-mortality events, especially in offspring. To understand the mechanisms underlying thiamine deficiency we need a better understanding of the dynamics and somatic allocation of the vitamin. Here we focus on a common, ecologically and economically important species, that is, Atlantic cod (Gadus morhua), which has been suggested to be sensitive to thiamine deficiency. We sampled cod of varying sizes and maturity stages in a system where thiamine deficiency regularly occurs (i.e., Baltic Sea) and compare these with cod from the North Atlantic, where this deficiency has not been recorded. Results show that thiamine concentrations were tissue-specific. Concentrations in muscle and liver generally declined during growth and maturation, whereas concentrations in gonads increased. Of the total thiamine in a female's body, approximately 70% of the total pool was allocated to the gonads at the onset of reproduction, suggesting that micronutrients constitute a major investment when spawning. Free thiamine was the dominating vitamer in gonads and increased in proportion of total thiamine as gonads developed, whereas the muscle and liver's relative composition of vitamers was constant with thiamine diphosphate dominating. Transketolase activity and latency suggest that livers were saturated with thiamine and there was no evidence of ongoing thiamine deficiency. Likewise, thiamine concentrations were similar between areas with different histories of thiamine deficiency when accounting for differences in size and reproductive state, suggesting that thiamine statuses were comparable. We show that life cycle and tissue-specific dynamics in thiamine concentrations should be considered when assessing the thiamine status of a species. Furthermore, we discuss how specific life history traits related to spawning may put species at higher risk of thiamine deficiency
Do GPS collars and coded neckbands tell the same story about year-round movements in geese?
Background: GPS telemetry has become the norm for the tracking of large-bodied bird species, whereas management and conservation of populations often rely on low-tech methods such as capture-mark-resighting (CMR). Direct evaluations of the comparability of the respective outcome from these methods remain rare despite being crucial for comparative studies and management decisions. Here, we investigated whether GPS tracking and CMR lead to same conclusions about seasonal migration and year-round space use. We chose greylag geese (Anser anser) as a study species, for which a long record of both coded neckband reports and GPS tracking are available, and whose management relies on CMR data. Methods: Our data set was comprised of neckband reports and GPS tracks collected for birds from five capture sites in Sweden (n = 665 neckband birds; n = 156 GPS collar birds). We evaluated the similarity of movement metrics and year-round space use derived from continuous-time movement models and auto-correlated kernel density estimators. We further quantified overlap of spatial range estimates between tracking methods for the breeding period and the wintering season. We approximated spatial observation bias by contrasting range estimates estimated with and without the use of a debiasing algorithm. Results: We found that estimates of space use derived from CMR and GPS tracking were in general agreement: average year-round space use for most individuals was similar even if means among tracking methods differed among all individuals per method (CMR: 5.07 x 105 km2; GPS: 1.76 x 105 km2) , and mean overlap of range estimates for summer and winter did not differ depending on whether the comparison was with the same, or differing tracking methods. Movement metrics differed considerably between methods whenever the CMR data captured behaviour at a different temporal scale than GPS (position & velocity autocorrelation), and else in agreement with GPS tracking (periodicity). Conclusion: Our study suggests that the historical and current use of coded neckband data for greylag goose management decisions is appropriate regarding space use of migratory greylag geese in Europe. Understanding whether the existing reporter network can capture changes to the migratory behaviour of greylag geese including short-stopping of migration will however require additional in-depth analyses
“En elev som sitter i rullstol kan inte hoppa hopprep” : En kvalitativ studie om hur lärare i ämnet idrott och hälsa upplever och praktiskt tillämpar arbetet med differentiering och extra anpassningar i undervisningen
Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer fördjupa förståelsen av hur lärare i ämnet idrott och hälsa upplever samt praktiskt tillämpar differentiering och extra anpassningar i undervisningen i syfte att skapa en inkluderande undervisningsmiljö. Studien genomfördes med fyra lärare verksamma på högstadie- respektive gymnasienivå. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med hjälp av tematisk analys. Analysen resulterade i fyra övergripande teman: sociala relationer, miljöanpassningar, individanpassningar samt organisatoriska ramfaktorer. Dessa teman relaterades till studiens forskningsfrågor: Hur arbetar lärare med differentiering och extra anpassningar i den praktiska undervisningen? samt Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärare i arbetet med inkluderande undervisning? Resultatet analyserades utifrån teorin Index for Inclusion samt ur de relationella och kategoriska perspektiven. Med utgångspunkt i teorins tre dimensioner visar resultaten överensstämmelse med flera av dess centrala principer, särskilt avseende skapandet av en inkluderande kultur och hur lärare genom didaktiska val utformar undervisningsmiljöer som värdesätter elevers olikheter. I den avslutande diskussionen finner föreliggande studie flertalet likheter med tidigare forskning då samtliga av studiens teman, sociala relationer, miljöanpassningar, individanpassningar och organisatoriska ramfaktorer tolkas som bärande för att utveckla en inkluderande undervisning
Markberedningens påverkan på viltfodertillgången i brandområdet Ljusdalskommun 2018
Denna studie undersökte hur markberedning påverkade artsammansättning,tillväxt och fodertillgång i ungskogar etablerade efter skogsbranden i Ljusdalskommun 2018. Genom fältinventeringar i markberedda och ej markbereddabestånd samt analyser av rörelsedata från älgar i området jämfördesstamantal, höjdutveckling, bärrisets förekomst och viltets nyttjande avlandskapet. Resultaten visa att ej markberedda ytor hade högre täthet av vissa lövträdartermedan höjdutveckling och bärrisets täckningsgrad var likartad mellanbehandlingarna. Älgarna utnyttjade de ej markberedda områdena i störreutsträckning och resultaten visade även att användandet ökade mest där.Studien drog slutsatsen att branden var den dominerande faktorn bakom ökadfodertillgång och att markberedning inte bidrog till förstärkning av effekten