Linnaeus University
Not a member yet
43313 research outputs found
Sort by
Stress, procrastination & personality : A quantitative survey
No full textStudien syftade till att undersöka om personlighetsdrag utifrån femfaktormodellen och prokrastinering kunde associeras med stress hos universitetsstudenter i Sverige. I studien deltog 97 studenter från två medelstora universitet i södra Sverige som besvarade en enkät med 31 frågor. Korrelation och multipel regressionsanalys användes vidare till att analysera resultatet. Resultatet indikerade att prokrastinering korrelerade positivt med stress vilket innebar att högre nivåer av prokrastinering var relaterat till högre stress. Det framkom även en negativ korrelation mellan personlighetsdraget emotionell stabilitet och stress vilket innebar att mer emotionellt stabila individer upplevde lägre stress. Resultatet gick huvudsakligen i linje med tidigare forskning men fler studier kan behövas för att fastställa sambandet mellan stress och variablerna som det inte kunde ses ett signifikant samband för i studien. Slutsatsen drogs att högre prokrastinering innebär en ökad risk för stress samt att högre grad av emotionell stabilitet kan ses som en skyddande faktor mot stress.
The environment makes a difference to children's play and learning. : A qualitative study on preschool teachers' views on the physical and social environment and its impact on children's play and learning.
No full textSyftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattningar i arbetet med utforma den fysiska och sociala miljön utifrån lek och lärande. Studien utgår från tre frågeställningar som presenteras i avsnittet syfte och frågeställningar. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med förskollärare på olika förskolor i södra Sverige. Utifrån det empiriska materialet presenteras ett resultat där förskollärarna uttrycker sina uppfattningar kring miljöns uppbyggnad. Resultatet redovisas utifrån följande rubriker: "förskollärares uppfattningar om sitt arbete med fysisk och social miljö för att främja lek och lärande” därefter “utmaningar i förskolans miljöer” och till sist “önskade förbättringar av förskolans miljöer”. Resultatet visade på olika aspekter med att utforma miljön, bland annat att den fysiska och sociala miljön samspelar. Utmaningar som framkom i resultatet var personalbrist och att tiden inte alltid finns i verksamheten. Studien baseras på den sociokulturella teorin och design för lärande, där den fysiska och sociala miljön utifrån lek samt lärande är utgångspunkterna.
Mellan klassrummet och socialtjänsten : En kvalitativ studie om skolsocionomers upplevelser av samverkan med socialtjänst och skolpersonal
No full textTitle: Between the classroom and social services - A qualitative study of school social worker experiences of collaboration with social services and school staff Problematic school absenteeism is a complex problem that often requires collaboration between different professionals in and around the school. The aim of this study is to examine how school social workers experience collaboration related to problematic school absenteeism. The study is based on eight qualitative interviews with school social workers working within compulsory schools in Sweden. The data was analysed using thematic analysis. The study is grounded in Danermark’s theory of collaboration and Lipsky’s concept of street-level bureaucrats. These theoretical perspectives were used to understand how professional roles and discretion affect collaboration. The results show that school social workers experience a large degree of discretion in their work. This is mainly linked to their unclear professional role, which gives them flexibility to adapt their work to the needs of students. However, the findings also show that collaboration works best when the roles of the different actors involved are clear. When roles and responsibilities are unclear, collaboration can become difficult and lead to misunderstandings. In conclusion, the study shows that the unclear professional role of school social workers affects their autonomy and gives them a large degree of discretion, while clear professional roles are an important factor for effective collaboration in work with problematic school absenteeism.Problematisk skolfrånvaro är ett komplext problem som ofta kräver samverkan mellan olika professionella aktörer i och runt skolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolsocionomer upplever samverkan kring problematisk skolfrånvaro. Studien baseras på åtta kvalitativa intervjuer med skolsocionomer som arbetar inom grundskolan i Sverige. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys.Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Danermarks samverkansteori och Lipskys begrepp frontlinjebyråkrat. Dessa teoretiska perspektiv användes för att förstå hur professionella roller och handlingsutrymme påverkar samverkan.Resultaten visar att skolsocionomer upplever ett stort handlingsutrymme i sitt arbete. Detta kopplas främst till deras otydliga yrkesroll, vilket ger dem flexibilitet att anpassa arbetet efter elevers behov. Samtidigt visar resultaten att samverkan fungerar bäst när de olika aktörernas roller är tydliga. När roller och ansvar äroklara kan samverkan försvåras och leda till missförstånd.Sammanfattningsvis visar studien att skolsocionomernas otydliga yrkesroll påverkar deras autonomi och ger dem ett stort handlingsutrymme, samtidigt somtydliga professionella roller är en viktig faktor för en fungerande samverkan i arbetet med problematisk skolfrånvaro
Key challenges of interactive SI-PASS sessions for practicing foreign language with an emphasis on SFL : A study on the challenges faced by SI-ledare and supervisors in the sessions for first-year students in the virtual university environment in Sweden
No full textThis investigation focuses on identifying the challenges that arise in the transition of SI-PASS from face-to-face instruction to the virtual environment, through the specific case of Spanish 1 from the perspective of SI leaders and supervisors within the Swedish university context. In addition, the study evaluates the strategies that prove to be most suitable for this type of online learning. To achieve the objective, a qualitative methodological approach is applied through the use of semi-structured interviews. Among the main findings are the general challenges identified, such as the complexity of the digital Spanish 1 SI leader. In addition, the need to evaluate and adapt the physical strategies suggested by the European SI-PASS Center to the field of language learning in virtual sessions. Likewise, the special training required for the SI leader to use the applications needed for online ELE SI-PASS, and the time investment required for planning. With regard to challenges to L2 practice, it is confirmed that the SI leader assumes a central role in managing virtual SFL sessions, as they possess the necessary knowledge to design them in accordance with the Common European Framework of Reference for Languages (CEFR). Furthermore, the findings indicate that oral interaction is the skill most affected in videoconferencing contexts; however, this challenge can be mitigated through the use of appropriate pedagogical scaffolding. Finally, one of the key strategies for conducting more effective sessions in the virtual Spanish 1 environment is the application of the session structure proposed by the European Center for SI-PASS, adapted to the digital context. Este TFG se centra en identificar los desafíos que surgen en la transición del SI-PASS de modalidad presencial al entorno virtual universitario, a partir del caso concreto de Español 1 desde la perspectiva de los SI-ledare y los supervisores en el contexto universitario sueco. Además, se evalúan las estrategias que resultan más acecuadas para este tipo de aprendizaje. Para lograr el objetivo se aplica el método cualitativo con una entrevista semi-estructurada. Entre los hallazgos principales, están los desafíos generales identificados como la complejidad en la tarea del SI-ledare de Español 1 digital. Además, evaluar y adaptar las estrategias físicas sugeridas por el Centro Europeo de SI-PASS al ámbito de los idiomas en sesiones virtuales. Asimismo, la instrucción especial que necesita el SI-ledare para utilizar las aplicaciones que requiere un SI-PASS de ELE en línea y el consumo de tiempo que amerita la planificación. En cuanto a los desafíos inherentes a la práctica de una L2 se confirma que es el SI-ledare quien asume el control de una sesión virtual de ELE, ya que posee el conocimiento sobre cómo crearlas según el MCER. Adicionalmente, se considera que la interacción oral es la más afectada en videoconferencias, sin embargo puede solucionarse a través de un andamiaje adecuado. Una de las principales estrategias que contribuye a ejecutar sesiones óptimas en el entrorno virtual de español 1 es aplicar la estructura del propuesta por el Centro Europeo de SI-PASS
Negative News and the changes of tabloid newspaper : A quantitative study of front-page posters over time
No full text This paper examines potential changes in the tone and thematic focus of the front-page posters of Aftonbladet between 2004 and 2024. The aim of the study is to investigate whether there has been an increase in negativity and whether the themes of the posters have changed over time. The research is based on a quantitative content analysis where the tone and themes of front-page posters have been analysed. The material consists of approximately 1,000 individual front-page posters from Aftonbladet, Sweden’s largest tabloid newspaper.The results show a decrease in negative tone over the period, alongside an increase in positively framed content. In addition, the findings indicate a growing presence of service-oriented topics, such as reviews, advice, and lists, at the expense of content associated with traditional news journalism. Overall, the study suggests a shift in the content and tone of Aftonbladet’s front-page posters over the past two decades
Pedagogical Drama in the SFL Classroom : Impact on Oral Communication, Motivation, and Anxiety in a Group of Students at a Swedish School
No full textEste estudio analiza la aplicación del teatro pedagógico en el aula de español como lengua extranjera (ELE) y su relación con la comunicación oral, la motivación y la ansiedad comunicativa. El objetivo es investigar cómo las técnicas dramáticas pueden facilitar un entorno de aprendizaje que fomente la interacción espontánea y reduzca las barreras afectivas que suelen inhibir a los alumnos de lenguas extranjeras. La investigación se basa teóricamente en la teoría de la autodeterminación, para analizar la motivación, y en la hipótesis del Filtro Afectivo de Krashen, junto con el concepto de aprehensión comunicativa de Horwitz, para abordar la ansiedad. La metodología consiste en una intervención pedagógica de enfoque mixto, realizada durante tres sesiones en una escuela primaria en Suecia con un grupo de 18 alumnos de octavo grado, utilizando la observación no estructurada y una encuesta anónima dirigida a los alumnos tras la intervención para la recolección de datos. Los resultados indican un aumento progresivo en la interacción espontánea y en la motivación de los alumnos para comunicarse en español. Se observa que el carácter lúdico del teatro actúa como una fuerza motriz para la motivación intrínseca, satisfaciendo las necesidades de autonomía, relación social y competencia. Los datos de la encuesta muestran que la mayoría de los participantes percibieron las actividades como positivas para su disposición a hablar y el 84,6 % de los alumnos percibió que hablar español fue más fácil que en las clases habituales. No obstante, la ansiedad comunicativa persistió en diversos grados durante la intervención y un 46,2 % de los alumnos no percibió una diferencia significativa en su nivel de nerviosismo. En conclusión, el estudio identifica el potencial de las técnicas dramáticas para dinamizar la práctica oral y aumentar el interés del alumnado en el aula de ELE. Sin embargo, se señala la necesidad de realizar más investigaciones para evaluar sus efectos en la reducción de la ansiedad a largo plazo.This study analyses the application of drama pedagogy in the Spanish as a Foreign Language (SFL) classroom and its relationship with oral communication, motivation, and communication anxiety. The objective is to investigate how drama techniques can facilitate a learning environment that encourages spontaneous interaction and reduces the affective barriers that often inhibit language learners. The research is theoretically grounded in Self-Determination Theory to analyse motivation, and in Krashen’s Affective Filter hypothesis, along with Horwitz’s concept of communication apprehension, to address anxiety. The methodology consists of a mixed-methods pedagogical intervention conducted over three sessions in a primary school in Sweden with a group of 18 eighth-grade students. Data collection involved unstructured observations during the sessions and an anonymous survey administered to the students following the intervention. The results indicate a progressive increase in spontaneous interaction and in students’ motivation to communicate in Spanish. It is observed that the playful nature of drama acts as a driving force for intrinsic motivation, satisfying the needs for autonomy, social relatedness, and competence. Survey data show that most participants perceived the activities as positive for their willingness to speak, and 84,6 % of the students felt that speaking Spanish was easier than in regular classes. Nonetheless, communication anxiety persisted to varying degrees during the intervention, and 46,2 % of the students did not perceive a significant difference in their level of nervousness. In conclusion, the study identifies the potential of drama techniques to energize oral practice and increase student interest in the SFL classroom. However, the need for further research is highlighted to evaluate its effects on long-term anxiety reduction
When assessment becomes learning : A systematic literature review on formative assessment, student participation, and teacher support in mathematics instruction
No full textI matematikundervisning spelar bedömning en avgörande roll för hur elever förstår sitt eget lärande och utvecklar ett självstyrt lärande. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur formativ bedömning stödjer elevers lärande i matematik, med särskilt fokus på elevdelaktighet och lärarens stödjande roll. Sökningar i databasen ERIC resulterade i ett urval av tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2015 och 2025. Innehållet i artiklarna har analyserats genom en latent innehållsanalys. Resultatet indikerar att formativ bedömning är ett komplext samspel mellan lärare och elev, där lärarens återkoppling och undervisningsstrategier är avgörande för att möjliggöra elevens aktiva deltagande. Vidare belyser studien att strategier som kamrat- och självbedömning stärker elevers självstyrda lärande och metakognitiva förmåga
Patienters upplevelser av samtalsstöd efter ett suicidförsök. : En litteraturöversikt
No full textBakgrund:Ett suicidförsök uttrycker ett djupt psykiskt lidande och innebär en förhöjd risk för nya försök, särskilt i den akuta tiden efter händelsen. Samtalsstöd utgör en central del av psykiatrisk vård genom att skapa trygghet, minska suicidrisk och främja återhämtning. Patienters upplevelser av detta stöd är därför viktiga att förstå för att utveckla en mer behovsanpassad och personcentrerad vård. Syfte:Att undersöka patienters upplevelser av samtalsstöd efter ett suicidförsök. Metod:En allmän litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs struktur. Systematiska sökningar utfördes i PubMed och PsycINFO. Elva peer-reviewed kvalitativa studier publicerade 2018–2025 inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultaten analyserades tematiskt. Resultat:Fyra övergripande teman identifierades. Ett empatiskt bemötande och en trygg relation till vårdpersonal var avgörande för att patienter skulle våga uttrycka känslor och ta emot hjälp. Delaktighet i samtal och vårdplanering stärkte känslan av kontroll och bidrog till ökad framtidstro. Tydlig information, hoppfulla budskap och stöd som motverkar stigma lyftes särskilt fram, framför allt av personer i minoritetsgrupper. Återhämtning framstod även som en existentiell process där meningsskapande, relationer och känslan av att vara värdefull hade stor betydelse. Slutsats:Samtalsstöd efter ett suicidförsök är viktigt både för att minska akut suicidrisk och för att stödja långsiktig återhämtning. Vården bör erbjuda kontinuerligt, lyhört och respektfullt stöd som bekräftar individens erfarenheter och stärker hoppet inför framtiden. Nyckelord Suicidförsök, samtalsstöd, patientupplevelser, psykiatrisk vård, återhämtning Tack Tack till min handledare Johan Israelsson för stöd och vägledning under arbetet
Conditions for doing business in rural areas : Survey evidence from in-movers and stayers
No full textThis paper examines the conditions for business success in rural Sweden, with a particular focus on differences between business owners who have grown up in rural areas (“stayers”) and those who have migrated there as adults (“in-movers”). We draw on a unique, large-scale survey, linked to administrative register data, covering business owners aged 25–55 with firms of up to ten employees. This combined dataset provides detailed insights into both perceptions of business conditions and objective background characteristics.Our analysis shows that business owners in rural municipalities place greater weight on both enabling and constraining factors than their counterparts in non-rural areas, reflecting the thinner institutional environment of rural regions. Within rural areas, stayers emphasize locally embedded factors, e.g., municipal responsiveness and access to local services, whereas in-movers highlight the importance of communications and transport infrastructure and are more often oriented toward external markets. Regression analyses reveal that these differences are largely attributable to compositional factors: in-movers are more educated, more often female, and more likely to operate in skill-intensive service sectors, while stayers are concentrated in agriculture and other location-dependent industries. Robustness checks confirm that our conclusions remain stable across alternative specifications.These findings highlight the complementary roles of stayers and in-movers in rural entrepreneurial ecosystems. Policy interventions should therefore be multifaceted, strengthening local institutions and services while also investing in transport and digital infrastructure to support diverse forms of rural entrepreneurship
Multilingual children’s language development and participation in education : A qualitative study from preschool teachers’ perspectives
No full textSyftet med studien är att undersöka vilka strategier förskollärare använder för att främja flerspråkiga barns språkutveckling och delaktighet i undervisningen. Empiriskt material samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Materialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på begreppen samspel, kulturella redskap såsom språkliga och fysiska redskap, scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskollärare använder flera olika strategier för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling, bland annat språkbada, visualiseringar, estetiska uttrycksformer som sång och rörelse samt transspråkande. Förskollärares förhållningssätt har även stor betydelse för flerspråkiga barns delaktighet, exempelvis genom att ge stöd utan att vara utpekande, vara lyhörda och anpassa undervisningen efter hela barngruppen. Organisationen av samspel och miljön, exempelvis genom användning av bildstöd, visade sig också bidra till ökad delaktighet. Studien identifierade dessutom vissa utmaningar i arbetet med flerspråkiga barn, såsom begränsad kunskap i barnens modersmål samt barngruppernas storlek och sammansättning. Resultaten bidrar till en ökad förståelse för förskollärares arbete med flerspråkiga barn och de strategier som främjar språkutveckling och delaktighet. The aim of the study is to investigate which strategies preschool teachers use to promote multilingual children’s language development and participation in teaching. Empirical material was collected through semi-structured interviews with seven preschool teachers. The material was analyzed from a socio-cultural perspective, focusing on concepts such as interaction, cultural tools including linguistic and physical tools, scaffolding, and the zone of proximal development. The results show that preschool teachers use several strategies to support multilingual children’s language development, including language immersion, visualizations, aesthetic forms of expression such as singing and movement, and translingual practices. Preschool teachers‘ approaches are also of big importance for multilingual children’s participation, for example by providing support without singling out children, being responsive, and adapting teaching to the whole group of children. The organization of interaction and the environment, for instance through the use of visual support, also contributes to increased participation. The study also identifies certain challenges in working with multilingual children, including limited knowledge of the children’s mother tongues and the size and composition of the groups. The results contribute to a better understanding of preschool teachers‘ work with multilingual children and the strategies that promote language development and participation.