Blekinge Institute of Technology
Not a member yet
13576 research outputs found
Sort by
Egenvård vid hjärtsvikt : en balans mellan kontroll och sårbarhet
No full textBakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och allvarlig sjukdom som påverkar hjärtats förmåga att pumpa runt blod i kroppen. När hjärtat pumpfunktion blir nedsatt så minskar blodcirkulationen och vävnaderna får sämre tillgång till syre och näring. Sjukdomen utvecklas ofta som en följd av andra hjärt- och kärltillstånd och blir vanligare med stigande ålder. Kroppsliga symtom som andfåddhet, svullnad, trötthet och sömnproblem gör vardagen tung och försämrar både ork och livskvalitet. Ofta förekommer flera symtom samtidigt, vilket ökar belastningen och risken för försämrad hälsa. Egenvård är därför viktig vid hjärtsvikt genom kunskap, följsam medicinering, symtomkontroll och livsstilsanpassningar kan försämring förebyggas. För detta behövs individanpassat stöd från vården. Sjuksköterska spelar en nyckelroll genom att ge kunskap, vägledning och praktiska strategier som gör det lättare för patienten att vara delaktig och ta ansvar för sin hälsa. Ett nära samarbete mellan patient och vårdpersonal stärker tryggheten, ökar motivationen och bidrar till att förbättra livskvaliteten för personer som lever med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av egenvård i det dagliga livet vid hjärtsvikt. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tidigare forskning med både kvalitativ och kvantitativ inriktning utgjorde grunden för analysen. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed och totalt inkluderades tjugoen vetenskapliga artiklar. Materialet bearbetades induktivt utifrån Fribergs modell vilket gjorde det möjligt att urskilja centrala kategorier genom att jämföra likheter samt skillnader i studiernas resultat. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: struktur, motivation till egenvård, stöd och hjälpmedel. Inom dessa kategorier framkom 4 underkategorier: Egenvård som lärandeprocess och symtomtolkning, egenvård som vardagsintegration och praktiska utmaningar, digitala verktyg för övervakning och digitala hjälpmedel som stöd i egenvården. Slutsats: Egenvård vid hjärtsvikt är en komplex process där praktiska åtgärder, erfarenhet och personliga strategier samverkar. Patientens förmåga att tolka symtom, anpassa vardagen och fatta beslut påverkas mycket av kunskap, motivation och tidigare erfarenheter. Stöd från både vårdpersonal och närstående är viktigt för att skapa trygghet och öka känslan av delaktighet egenvård. Digitala hjälpmedel kan underlätta övervakning och struktur men behöver kombineras med personligt stöd för att vara riktigt verkningsfulla.
Identifying Critical Dependencies in Large-Scale Continuous Software Engineering
No full textContinuous Software Engineering (CSE) is widely adopted in the industry, integrating practices such as Continuous Integration and Continuous Deployment (CI/CD). Beyond technical aspects, CSE also encompasses business activities like continuous planning, budgeting, and operational processes. Coordinating these activities in large-scale product development involves multiple stakeholders, increasing complexity. This study aims to address this complexity by identifying and analyzing critical dependencies in large-scale CSE. Based on 17 semi-structured interviews conducted at two Nordic fintech companies, our preliminary findings indicate that dependencies between software teams and support functions, as well as between software teams and external entities, are the primary sources of delays and bottlenecks. As a next step, we plan to further refine our understanding of critical dependencies in large-scale CSE and explore coordination mechanisms that can better support software development teams in managing these challenges. Vertig
Sexuality is not age-related : an interview study
No full textIncreased knowledge of how sexuality is expressed in older persons may create opportunities for healthcare professionals to perform care according to a person-centered approach. To describe older people’s experiences of sexuality concerning aging, a qualitative study was conducted. Eight persons aged 60 and above were interviewed, and the obtained data were analyzed using content analysis. The findings revealed that the participants were certain of being sexually active as they got older. Awareness of what old age can bring regarding illness and increased medication intake was clear, alongside the importance of discussing sexuality with friends or a partner. Age was not seen as an obstacle to continuously being sexually active, and new ways to maintain intimacy and sexuality were identified. According to our results sexuality in older people is about well-being and intimate relationships. Creating opportunities for a trusting, caring relationship can strengthen older people’s sexual health. Healthcare professionals must, therefore, make possibilities for trustful relationships to support and discuss sexuality with older people. © 2023 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group
När vården möter våldet: Sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som lever i våldsamma relationer
No full textBakgrund: Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem som orsakar allvarliga konsekvenser för alla drabbade. Sjuksköterskor finner sig i en speciellt viktig roll i att vårda våldsutsatta kvinnor. Genom att identifiera tecken på våld, erbjuda stöd och hänvisa till olika hjälpinsatser spelar sjuksköterskan en viktig roll. Ett stöd från sjuksköterskor är avgörande för att följa sitt ansvar och vårda våldsutsatta kvinnor. Syfte: var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som lever i våldsamma relationer. Metod: En allmänlitteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar använts som sökts fram i databaserna CINAHL och PubMed som har använts för att besvara syftet. Artiklarna granskades och analyserades i enlighet med Fribergs analysmodell och granskningsfrågor. Resultat: Två huvudrubriker framkom där vardera blev tilldelade underrubriker. (1) Sjuksköterskanserfarenheter av utmaningar inför mötet med våldsutsatta kvinnor (1.1) Behovet av merkunskap och utbildning (1.2) Att känna osäkerhet (2) Sjuksköterskans erfarenheter avemotionella möten med våldsutsatta kvinnor (2.1) Hantering av känslor (2.2) Att skapa tillit (2.3) Identifiera våldsutsatthet. Slutsats: Bättre utbildning om våld behövs i sjuksköterskans utbildning och på arbetsplatsen. Ökad kunskap och verktyg skulle stärka vården, minska gapet mellan teori och praktik och möjliggöra för en helhetsvård. Det är av stor vikt att skapa en förtroendefull relation med kvinnan, då en trygg miljö möjliggör att kvinnan kan öppna upp om sin situation. En personcentrerad vård med god kunskap om våld, kan hjälpa sjuksköterskor att ge bättre stöd till våldsutsatta kvinnor.
Bakom stängda dörrar : Sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våldsutsatta barn - en integrativ litteraturstudie inspirerad av metasyntes
No full textBakgrund: Våld mot barn är ett allvarligt samhällsproblem med omfattande konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa. I Sverige har alla yrkesverksamma som möter barn, däribland sjuksköterskor, en lagstadgad skyldighet att anmäla vid misstanke om ett barn far illa. Trots detta visar forskning att sjuksköterskor i flera fall avstår från att agera, även när det finns tydliga tecken på våld. Sjuksköterskan har en central roll inom omvårdnaden och i arbetet med att identifiera utsatta barn. När detta brister riskerar barnet att bli kvar i en ohållbar situation – utan skydd, stöd eller möjlighet till förändring. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våldsutsatta barn inom hälso- och sjukvården. Metod: En integrativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes, inspirerad av metasyntes. Studien baserades på elva artiklar med kvalitativ metod, vilka kvalitetsgranskades enligt Willmans (2016) granskningsmall. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2022b) analysmodell. Resultat: Det identifierades fyra huvudteman: god kommunikation och relation med barn och vårdnadshavare är essentiellt, varningssignaler behöver uppmärksammas, det finns omständigheter som utmanar professionaliteten och det finns förutsättningar som främjar professionaliteten. Dessa huvudteman formades utifrån sju underliggande subteman: fysiska varningssignaler behöver uppmärksammas, psykiska varningssignaler behöver uppmärksammas, bedömningsstrategier är avgörande för att uppmärksamma varningssignaler, emotionella aspekter kan påverka professionaliteten, organisatoriska hinder kan begränsa möjligheten att agera, tvärprofessionellt samarbete var avgörande för att främja en trygg vårdmiljö och kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling behövs. Slutsats: Sjuksköterskor kommer sannolikt att möta våldsutsatta barn, vilket kräver kunskap, trygghet och tvärprofessionell samverkan. Förmågan att identifiera våld handlar om mer än att se yttre tecken, det krävs mod att ställa rätt frågor och skapa en trygg miljö. Effektivt samarbete mellan professioner är avgörande för att upptäcka våld i tid. Därför behövs både teoretisk kunskap, praktiska verktyg och kontinuerlig utbildning.
Palliativa och svårt sjuka patienters tankar kring dödshjälp
No full textBakgrund: Många palliativa och svårt sjuka patienter uppger idag att de förlorar sin värdighet och autonomi när de drabbas av svår och livshotande sjukdom. Både sjuksköterskor och patienter beskriver att det är viktigt för patienten att få behålla sin autonomi och att själva bestämma hur, var och när de ska dö. Många palliativa och svårt sjuka patienter som lider av svår smärta eller förlorad autonomi uppger att det finns en önskan om dödshjälp. Syfte: Att belysa palliativa och svårt sjuka patienters tankar kring dödshjälp. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där kvalitativa och kvantitativa artiklar använts. Resultat: Fyra teman i resultatet var återkommande. Det återfanns en önskan av avslut, rädsla, känslan av hopplöshet och smärta. Många palliativa och svårt sjuka patienter uppgav att det fanns en önskan om att få välja dödshjälp när de drabbats av en obotlig eller svår sjukdom. Många patienter uppgav att en stor anledning till att de vill ha möjlighet att välja dödshjälp grundade sig i att de förlorade sin värdighet och autonomi, men också många gånger på grund av svåra smärtor. Att befinna sig i livets slutskede kan leda till många jobbiga tankar och funderingar, bland annat känslan av hopplöshet och rädsla, det är något sjuksköterskan måste ha resurser och kunskap för att kunna bemöta. Slutsats: Det finns ett större behov av en ökad förståelse och öppen dialog kring dödshjälp. Många patienter som lider av svår sjukdom önskar att ha tillgång till dödshjälp då sjukdomen påverkat deras autonomi och värdighet. Sjuksköterskan måste också få mer hjälpmedel för att kunna hantera bemötandet av dessa patienter. Ökad kunskap och mer forskning och studier är nödvändigt för att göra bemötande och omvårdnad bättre
Exploring the use of LLMs for the selection phase in systematic literature studies
No full textContext: Systematic literature studies, such as secondary studies, are crucial to aggregate evidence. An essential part of these studies is the selection phase of relevant studies. This, however, is time-consuming, resource-intensive, and error-prone as it highly depends on manual labor and domain expertise. The increasing popularity of Large Language Models (LLMs) raises the question to what extent these manual study selection tasks could be supported in an automated manner. Objectives: In this manuscript, we report on our effort to explore and evaluate the use of state-of-the-art LLMs to automate the selection phase in systematic literature studies. Method: We evaluated LLMs for the selection phase using two published systematic literature studies in software engineering as ground truth. Three prompts were designed and applied across five LLMs to the studies’ titles and abstracts based on their inclusion and exclusion criteria. Additionally, we analyzed combining two LLMs to replicate a practical selection phase. We analyzed recall and precision and reflected upon the accuracy of the LLMs, and whether the ground truth studies were conducted by early career scholars or by more advanced ones. Results: Our results show a high average recall of up to 98% combined with a precision of 27% in a single LLM approach and an average recall of 99% with a precision of 27% in a two-model approach replicating a two-reviewer procedure. Further the Llama 2 models showed the highest average recall 98% across all prompt templates and datasets while GPT4-turbo had the highest average precision 72%. Conclusions: Our results demonstrate how LLMs could support a selection phase in the future. We recommend a two LLM-approach to archive a higher recall. However, we also critically reflect upon how further studies are required using other models and prompts on more datasets to strengthen the confidence in our presented approach. © 2025 The Author
Att vårda i livets slutskede : sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård i hemmet
No full textBakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande och förbättra livskvaliteten för patienter i livets slutskede. Sjuksköterskans roll inom palliativ hemsjukvård är komplex och innefattar både medicinsk och emotionell omvårdnad. Arbetet präglas av samverkan med andra vårdprofessioner samt utmaningar som bristande resurser och hög arbetsbelastning. Hemmet kan erbjuda trygghet men kan också innebära nya svårigheter för både patienter och sjuksköterskor. Trots detta är palliativ vård i hemmet ett efterfrågat alternativ som kräver en djup förståelse för sjuksköterskans arbetsvillkor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats för att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Datainsamlingen skedde genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed, där relevanta peer-reviewed artiklar på engelska, publicerade mellan 2018–2025, valdes ut. Analysen genomfördes enligt Fribergs modell, där teman identifierades och kategoriserades. Etiska aspekter beaktades genom att använda studier där forskningsetiska principer följts. Resultat: Resultatet baseras på 10 kvalitativa studier och identifierar fyra huvudteman. Bristande samverkan och otydliga riktlinjer påverkar vårdkvaliteten negativt, medan digitala verktyg kan underlätta samarbetet. Sjuksköterskor upplever emotionell belastning och utmaningar i att balansera medkänsla och professionell distans. Självständighet i arbetet kan vara både stärkande och isolerande. Trots utmaningarna upplevs palliativ vård i hemmet som meningsfull, men förutsätter stöd från kollegor och tydliga riktlinjer för att säkerställa en hållbar arbetsmiljö. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård möter utmaningar med bristande samverkan och svårigheter att upprätthålla professionell distans. Digitala hjälpmedel kan förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal. För att stärka sjuksköterskors arbetsvillkor behövs tydligare riktlinjer och bättre samverkan.Nyckelord: Palliativ vård, hemsjukvård, sjuksköterskor, sjuksköterskans roll, känslomässiga utmaningar, samverkan i team, kvalitativ forskning
From Recon to Report: A Multi-Agent System to Harden Software Systems
No full textBackground. As software complexity continues to grow, traditional strategies to find vulnerabilities in the system and assessment of these become more labour-intensive and usually occur late in the development stage. To circumvent such limitations, automated tools that are capable of scanning and securing systems continuously are required. Objectives. This thesis aims to (1) design and implement a multi-agent system (MAS) that autonomously searches for vulnerabilities in an unknown target, tries to exploit these and for each successful exploit, writes a report about it. (2) Evaluate the system's performance in doing this. And (3), validate its practical utility through feedback from software security professionals at Ericsson. Methods. The MAS was developed using the CrewAI framework and given the name MASploit. A Design Science approach guided iterative problem identification, solution design, and evaluation. MASploit's performance was empirically tested on 12 targets, comparing three LLM models (4o-mini, Mistral-24b and o1-mini). Expert feedback was collected via a survey, focusing on report quality and system usefulness. Result. The 4o-mini model achieved a 51.7\% success rate in exploiting the containers, Mistral-24b (5\%) and o1-mini (6.7\%). Failures primarily stemmed from the reconnaissance stage as well as model-specific issues like prompt refusals or incorrect output formatting. 86\% of survey respondents expressed willingness to adopt the system, praising its structured reports and potential. However, improvements were suggested for CVSS accuracy, remediation specificity, and execution transparency. Conclusions. This research demonstrates the viability of MAS for automating cybersecurity tasks, reducing reliance on manual work while democratizing access to robust security practices and enabling developers to continuously and earlier test the software for vulnerabilities. The system's modular design allows for future integration of more tools. Further work should refine agent collaboration and expand the system's toolbox
Att skydda det förflutna i en osäker framtid : En studie om samverkan och samordning mellan beredskapsarbete, kulturarvsarbete och fysisk planering
No full textDet förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa har resulterat i ett ökat behov av beredskapsplanering och skydd av kulturarv då värdefulla kulturhistoriska platser och byggnader används som strategiska mål i väpnade konflikter. I Sverige har det inte funnits någon naturlig koppling mellan beredskap, kulturarv och fysisk planering vilket innebär att det inte finns någon utvecklad praxis för hur dessa aspekter ska samordnas. I ljuset av en osäker framtid står samhällsapparaten därmed inför stora utmaningar. Således syftar studien till att undersöka dels hur svenska kommuner arbetar för att samordna beredskapsarbete, kulturarvsarbete och fysisk planering, dels hur samverkan fungerar mellan inblandade aktörer. Studien ämnar således bidra till en djupare förståelse för hur strategier, ansvarsfördelning och rollförhållanden ser ut i praktiken inom samt mellan organisationer, myndigheter och aktörer för att säkerställa ett hållbart skydd av kulturarv och samtidigt stärka landets försvarskapacitet. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi och genomförs enligt en fallstudiedesign där Karlskrona kommun valts som föremål för undersökningen. Insamlingen av empiri utgörs av en kombination av dels kvalitativ dokumentstudie, dels semistrukturerad kvalitativ intervjustudie. Dokumentstudien baseras på nationella och kommunala planeringsdokument. Medan intervjustudien omfattar samtal med relevanta aktörer från både kommunen, myndigheter och organisationer. Den insamlade empirin bearbetas utifrån en kvalitativ textanalys i relation till det teoretiska ramverket. Utifrån en hermeneutisk ansats har således insikter från dels litteraturöversikten, dels dokumentstudien och intervjustudien relaterat och kompletterat varandra för att förtydliga den övergripande bilden av det studerade fenomenet. Utifrån analysen dras slutsatserna att det inte finns ett etablerat arbete för hur Karlskrona kommun samordnar beredskapsarbete, kulturarvsarbete och fysisk planering. Detta betraktas som ett resultat av dels totalförsvarets nedmontering, dels nya hot mot kulturarv som tidigare inte behövt hanteras. På grund av detta finns det således ingen utvecklad praxis för hur arbetet ska genomföras vilket ökat behovet av kunskap och vägledning. Vidare är detta arbete gränsöverskridande vilket förutsätter samverkan mellan olika aktörer. I dagsläget existerar och fungerar samverkan till viss del. Trots att aktörerna förstår vikten av samverkan finns det ett tydligt behov av att utveckla fora för dialog samt förtydliganden gällande förvaltningsmässiga förutsättningar och ansvar för välfungerande och framgångsrik samverkan