Publikationer från KTH
Not a member yet
57933 research outputs found
Sort by
Kaskadeffekter av torka och översvämningar på sannolikheten för vallbrott
In recent years, rising sea levels, increased temperatures and extreme events such as prolonged droughts and intense rainfall have increased in frequency and intensity, posing significant risks for protective structures like levee systems. This study focuses on understanding how cascading droughts and flood eventsaffect the reliability of levee systems, with a specific focus on seepage andinternal erosion as primary failure mechanisms. This means analyzing how the occurrence of a dry period followed by intense flood event affects the probability of failure. Desiccated soils exhibit higher erosion rates and lower critical shear stresses, making them more vulnerable to failure. A new methodology to account for these effects is developed and applied to a case study on the Po Riverin Italy. Fragility curves are created in MATLAB to show the probability of failure of the system, with different soil water content levels used as proxies of drought severity. The results are then integrated into a combined 1D/2D hydrodynamic model in HEC-RAS to simulate breach scenarios and generate flood hazard maps. Results reveal that desiccated soils have a significantly higher probability of failure under flood conditions, failing earlier and at lower water levels thansoils with optimal moisture content. Sensitivity analyses show that crack depth is the most influential parameter affecting levee reliability in this model. While the extent of flooding does not vary significantly across drought conditions during long-duration flood events, shorter flood events demonstrate more pronounced impacts under prior drought conditions. More attention should be given to the determination of breach development times for different soil conditions. These findings emphasize the critical need to integrate climate change considerations into levee design and risk assessment, especially under compound hazard scenariosUnder de senaste åren har stigande havsnivåer, ökade temperaturer och extrema väderhändelser såsom långvarig torka och kraftiga regn blivit allt vanligare och intensivare, vilket innebär betydande risker för skyddsstrukturer som vallsystem. Denna studie fokuserar på att förstå hur kaskadartade tork- och översvämningshändelser påverkar tillförlitligheten hos vattenskyddsvallar, med särskilt fokus på intern erosion och genomsläpplighet som primära haverimekanismer. Detta innebär en analys av hur kombinationen av dessa extrema händelser påverkar sannolikheten för fel. Uttorkade jordar uppvisar högre eroderbarhet och lägre kritisk skjuvspänning, vilket gör dem mer sårbara för haveri. En ny metodik för att beakta dessa effekter har utvecklats och tillämpats i en fallstudie av floden Po i Italien. Skörhetskurvor skapas i MATLAB för att visa sannolikheten för systemfel, där olika nivåer av markens vattenhalt används som indikatorer på torkans allvarlighetsgrad. Resultaten integreras därefter i en tvådimensionell hydrodynamisk modell i HEC-RAS för att simulera brottsscenarier och generera översvämningsriskkartor. Resultaten visar att uttorkade jordar har en avsevärt högre sannolikhet för haveri under översvämningsförhållanden, och att de havererar tidigare och vid lägre vattennivåer jämfört med jordar med optimal fuktighet. Känslighetsanalyser visar att sprickdjupet är den mest påverkande parametern för vallarnas tillförlitlighet i denna modell. Även om översvämningens omfattning inte varierar nämnvärt mellan olika torkförhållanden vid långvariga översvämningar, visar kortare översvämningar mer uttalade effekter under föregående torkperioder. Mer uppmärksamhet bör ägnas åt bestämningen av brottutvecklingstider för olika jordförhållanden. Dessa resultat understryker det kritiska behovet av att integrera klimatförändringsaspekter i utformningen av vattenskyddsvallar och riskbedömning, särskilt under sammansatta händelsescenarier
Location and Value Creation in Logistics Properties : A Study of Factors Influencing Value and Location in the Stockholm Region
Detta examensarbete undersöker vilka faktorer som påverkar värderingen avlogistikfastigheter i Stockholms län, med fokus på geografiskt läge, fysisk standard ochhyresnivå. Syftet har varit att analysera hur olika egenskaper hos fastigheterna, såsom avståndtill infrastrukturpunkter, storlek, hyreskostnad och betyg på läge i jämförelse medfastigheternas taxeringsvärde.Studien kombinerar kvantitativa analyser av 20 logistikfastigheter med enkätsvar från nioaktörer inom logistikbranschen och intervjuer med representanter från tre företag. Resultatenvisar att taxerad area har det starkaste linjära sambandet med taxeringsvärdet (R² = 0,42),medan läget i förhållande till Stockholm City, motorväg och järnvägsterminaler också spelarviss roll. En multipel regressionsanalys visade att 67 % av variationen i taxeringsvärdet kanförklaras av modellen. Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att sesamband mellan olika faktorer, i detta fall hur exempelvis byggnadsarea och infrastrukturpåverkar taxeringsvärdet.Studien visar att logistikfastigheters värde påverkas av en kombination av fysisk kapacitetoch tillgång till infrastruktur, men att vikten av dessa faktorer varierar beroende påverksamhetens behov. Resultaten kan bidra till ökad förståelse för strategiskaetableringsbeslut och ge stöd i framtida värderingsmodeller.This bachelor thesis examines the value drivers behind logistics properties in StockholmCounty, focusing on geographic location, physical characteristics, and rental levels. Thepurpose was to analyze how variables such as distance to transport hubs, property size, rentalcost, and site rating correlate with the properties' assessed value.The study combines quantitative analysis of 20 logistics properties with nine industry insightscollected through a survey and interviews with three key companies. The results show thatassessed area has the strongest linear correlation with property value (R² = 0.42), followed byproximity to Stockholm City, highways, and rail terminals. A multiple regression modelexplained 67% of the variance in property value.The findings indicate that logistics property values are influenced by a combination of sizeand access to infrastructure. However, the relative importance of these factors depends on thenature of the business. The results may support strategic investment decisions and informfuture property valuation models
Metod för utvärdering av isotopinventariet i en härdnuklidsammansättningen i en snabb natriumreaktor
This thesis investigates a method to produce the isotopic inventory of a sodium-cooled fast reactor (SFR), a promising Generation IV nuclear technology aimed at closing the nuclear fuel cycle and enhancing sustainability and safety. To achieve this purpose, a chaining method is proposed, between the deterministic transport code ERANOS and the evolution code DARWIN. This approach enables accurate modeling of neutron flux and isotopic evolution, allowing for the calculation of key safety-related quantities such as residual power, neutron source terms, and radiological inventories. The methodology emphasizes conservative design principles by identifying the most penalizing configurations for each quantity. Regarding radiological consequences and pressure transient assessments, results are produced to compare the core end-of-cycle configuration, and its end-of-life configuration. Residual power analysis reveals that the hottest assembly varies with cooling time: the subassembly after one irradiation cycle is more penalizing shortly after shutdown, while the subassembly having undergone three cycles dominates the residual power at longer times. Neutron emission spectrum also drops significantly during cooling, with end-of-life configurations emitting more neutrons than the end-of-cycle configuration after several days of cooling. This work provides a robust framework for isotopic inventory evaluation and contributes to the safe and efficient design of future SFRs
Quality Assurance of MR Single Voxel Spectroscopy : Focusing on the Point RESolved Spectroscopy Sequence and LCModel Software
Syftet med detta arbete var att genomföra en kvalitetskontroll (QA) av singel voxel spektroskopi och Point RESolved Spectroscopy-sekvensen på MR-kameror vid Karolinska Universitetssjukhuset. Genom fantommätningar och mätningar på en frivillig person analyserades spektralkvalitet, signal-brus-förhållande, halvvärdesbredd samt kvantifiering av metaboliter med hjälp av LCModel och kamerans egen programvara. Studien visar att parametrar som ekotid, repetitionstid, antal signalmedelvärden och shim är avgörande för spektras kvalitet och kvantifieringsnoggrannhet. Resultaten tyder på att en noggrann inställning av dessa parametrar, särskilt ekotid och shim, är centrala för att uppnå tillförlitliga mätningar. Studien visar också att LCModel kan vara ett värdefullt verktyg i en standardiserad QA-process för klinisk användning av magnetresonansspektroskopi.The aim of this project was to perform a quality assurance (QA) of Single Voxel Spectroscopy using the Point RESolved Spectroscopy sequence on MRI scanners at Karolinska University Hospital. Through phantom measurements and scans of volunteer, spectral quality, signal-to-noise ratio, full width at half maximum, and metabolite quantification were evaluated using LCModel and the scanners’ built-in software. The results indicate that parameters such as echo time, repetition time, number of signal averages, and shim method are critical for reliable spectra and metabolite quantification. The study demonstrates that optimized parameter settings, particularly echo time and shim, significantly improve measurement reliability. Additionally, LCModel is shown to be a useful tool in standardized QA workflow for clinical implementation of Magnetic Resonance Spectroscopy
Skadebiomekanik för bröstryggen : En valideringsstudie av en finit element humanmodell under vertikal belastning
Spinal injuries remain a persistent and critical concern in automotive safety, particularly within the thoracic and lumbar regions. While technological advancements in vehicle design have helped reduce the overall incidence and severity of injuries, crash statistics indicate that thoracic and lumbar spine injuries continue to pose significant challenges. Finite Element Human Body Models (FE-HBMs) have emerged as powerful tools for simulating occupant kinematics and predicting injury at tissue level, thereby improving our understanding of impact biomechanics and injury mechanisms. These models are continuously being refined to enhance their biofidelity, with particular emphasis on validating internal components and sub-system behaviour – an area where validation of thoracic spine behaviour remains limited. This thesis investigates the biofidelity of the thoracic spine in the SAFER HBM under vertical loading conditions of varied severities. The study also evaluates the performance of a strain-based injury risk function (IRF), originally developed for the lumbar spine of the HBM, when applied to the thoracic spine. The validation study was based on three representative load cases derived from published Post-Mortem Human Subject (PMHS) experiments: a quasi-static isolated thoracic spine test, a whole-body pilot seat ejection case, and a whole-body underbody blast (UBB) scenario. Each simulation was configured to replicate experimental setups, boundary conditions, and specimen anthropometric configurations. Model performance was evaluated using kinematic time-history comparisons and quantified using correlation scores, while the injury predictions were assessed based on actual experimental fracture incidences reported. Results demonstrated reasonable kinematic correlations for low severity (~15 g) loading conditions, with reduced correlations in high severity loading pulses, primarily due to a phase lag, likely to be caused by the viscoelastic limitations in the material modelling of the spine. The injury prediction method identified plausible fracture regions across test cases but tended to overpredict fracture risk – highlighting the limitations of extending a lumbar-specific IRF without accounting for regional biomechanical differences between thoracic and lumbar spine. Additionally, input pulses for the simulations were compared to vertical loading conditions observed in real-world automotive run-off-road scenarios. Low-severity pulse accelerations aligned closely with these cases, suggesting a practical relevance of the simulation conditions.Kotfrakturer är fortfarande en utmaning inom bilsäkerhet, särskilt för bröst- och ländryggen. Medan tekniska framsteg inom fordonskonstruktion har bidragit till att minska den totala förekomsten och svårighetsgraden av skador i allmänhet, visar olycksdata att skador i bröst- och ländryggen fortsätter att vara en betydande utmaning. Finita element humanmodeller har utvecklats som kraftfulla verktyg för att simulera passagerarnas kinematik och förutsäga skador på vävnadsnivå i krocksimuleringar, vilket förbättrar vår förståelse av skadebiomekanik och skademekanismer. Dessa humanmodeller förfinas kontinuerligt för att förbättra deras biofidelitet, med särskild tonvikt på validering av interna komponenter och delsystem – ett område där valideringen av bröstryggens egenskaper fortfarande är begränsad. Denna avhandling undersöker biofideliteten hos bröstryggen i SAFER HBM i vertikal belastning av varierande svårighetsgrad. Studien utvärderar också prestandan hos en töjningsbaserad skaderiskfunktion, ursprungligen utvecklad för ländryggen i humanmodellen, när den tillämpas på bröstryggen. Valideringsstudien baserades på tre representativa belastningsfall härledda från publicerade kadaverprov: ett kvasistatiskt isolerat bröstryggtest, ett vertikalt lastfall simulerande utskjutning av piloter i stridsflygplan samt sprängning under ett fordon som är representativt för höghastighetsbelastning i militära tillämpningar. Varje simulering konfigurerades för att replikera experimentella uppställningar, randvillkor och antropometriska konfigurationer av prover. Modellens prestanda utvärderades med hjälp av jämförelser av humanmodellens kinematik med provdata och kvantifierades med hjälp av korrelationspoäng enligt ISO 18571 metoden, medan skadeprediktionerna bedömdes i förhållande till förekomsten av frakturer i experimenten. Resultaten visade rimlig korrelation för kinematiken för de lägre i lastningsnivåerna (~15 g), men lägre korrelationer vid belastningspulser med hög hastighet. Den lägre korrelationen vid höghastighetssimulering beror troligen främst på grund av en fasfördröjning, orsakad av att materialmodelleringen av diskarna i ryggraden saknar viskoelasticitet. Skadeprediktionsmetoden identifierade troliga frakturregioner i olika testfall men tenderade att överpredikera frakturrisken – vilket belyser begränsningarna med att förlänga en ländryggsspecifik skadefunktion utan att ta hänsyn till regionala biomekaniska skillnader mellan bröst- och ländrygg. Dessutom jämfördes de vertikala belastningspulserna som simulerats med de från avåkningsolyckor med bilar. De simulerade pulserna med låg överensstämde relativt väl med bilpulserna, vilket visar på relevansen av de simulerade lastfalle
Skapandet av interna gränsmarker för grön resursutvinning : En fallstudie av jordartsmetallers utvinning vid Norra Kärr i södra Sverige
In recent years, global efforts to transition to renewable energy sources have significantly increased raw material demands, especially for those that are utilized in green technologies such as electric batteries, wind- and solar power. At the same time, the turbulent geopolitical landscape has created uncertainty around the supply chain security of those precious minerals. In response,initiatives such as the European Union’s Critical Raw Materials Act (CRMA) have been introduced. These developments have prompted Western countriesto shift their focus inwards to satisfy their needs through the creation of resource frontiers in their interior, resulting in contestations around those spaces of extraction. Using the proposed Rare Earth Element (REE) mine in Norra Kärr, in Southern Sweden as a case study, this thesis examines this argument from its historical and world-spanning context to the local. In this examination the theoretical frameworks of chain of explanation will be utilized to examine the global influences on the proposed mine development and frame analysis will be utilised to examine how the mine is being justified and opposed. Through literature review, field research and interviews the debate around the mine is contextualized and the growing pressures on the Swedish regulatory frameworks are highlighted. The findings indicate that although these contestations will increase in the future, several steps can be taken to establish a more responsible mining industry that will respect local communities and environments while achieving the mandates of the green transition.Under senare år har globala ansträngningar att övergå till förnybara energikällor avsevärt ökat efterfrågan på råvaror, särskilt de som används i gröna teknologier såsom elbatterier, vind- och solkraft. Samtidigt har det turbulenta geopolitiska läget skapat osäkerheter kring dessa mineralers leverantörskedjor där t ex Europeiska unionen (EU) svarat med att införa lagen om kritiska råvaror (CRMA). Västländer har flyttat fokus för att tillgodose sina mineralbehov genom att hitta ställen i sina hemländer och skapa vad som här refereras till ”interna gränsmarker” för grön resursutvinning som lett till konflikter. I denna masteruppsats används den föreslagna gruvan för sällsynta jordartsmetaller (REE) i Norra Kärr i södra Sverige som fallstudie för att undersöka detta argument från ett historiskt och världsomspännande kontext till det lokala. Genom två teoretiska ramverk—förklaringskedjor och inramningsanalys—görs en politiskekologisk analys av data från fältforskning och intervjuer som kontextualisera debatten kring gruvan och det växande trycket på de svenska regelverken. Resultaten visar att det finns ett ökat regionalt och nationellt tryck på att att öppna upp fler gruvor men att ett flertal steg behöver vidtas för att etablera en mer ansvarsfull gruvindustri som respekterar lokala samhällen och miljöer samtidigt som den uppfyller kraven för en mer resurseffektiv och grön omställning
En lekplats för cirkularitet : En hållbarhets- och kostnadsbedömning av en naturbaserad park
The construction industry generally follows a linear economic model, relying on the extraction, use, and disposal of resources in ways that contribute to environmental degradation. In contrast, circular economy (CE) principles aim to minimise waste generation and resource consumption. While CE is gaining attention in the construction sector, its integration into the construction of urban parks and green spaces remains limited. At the same time, urban green spaces such as parks and playgrounds are becoming increasingly important in the face of growing environmental and societal pressures. Well-designed parks and playgrounds provide important opportunities for children’s play and development, delivering ecosystem services, promoting public health and well-being, and contributing to climate adaptation. However, park construction itself can contribute to environmental impacts through material use, transport, and land transformation. With increasing attention to sustainability in the built environment, nature-based and circular approaches offer opportunities to reduce emissions, resource use, and waste. This study applied Life Cycle Assessment (LCA) and Life Cycle Costing (LCC) to assess and compare three park construction scenarios for a municipal park in Örebro, Sweden: a Conventional Park, a playscape with conventional construction practices(Conventional Playscape), and a playscape integrating circular material strategies(Circular Playscape). A fourth, idealised circular scenario (Ideal Circular Playscape) was included through a sensitivity analysis. The LCA utilised ecoinvent v3.1 as the reference database and Environmental Footprint (EF) 3.1 as the impact assessment method, while cost data for the LCC were provided by the municipality and representative product prices. The results show that the Circular Playscape achieved the lowest environmental impacts and life cycle costs, largely due to the substitution of conventional materials with reused and recycled alternatives and a more adaptive maintenance approach. The Ideal Circular Playscape demonstrated further potential impact reduction. While some trade-offs remain, particularly around logistics and construction, the findings suggest that integrating CE and Nature-based Solutions (NbS) can improve both environmental and economic performance, while also supporting additional social, ecological, and play values not captured by LCA and LCC.Byggsektorn präglas i stor utsträckning av en linjär resursanvändning, där material utvinns, används och slutligen kasseras på sätt som bidrar till miljöpåverkan. Till skillnad från detta syftar cirkulär ekonomi (CE) till att minska resursförbrukning och avfallsproduktion. Trots att CE får allt större genomslag inom byggsektorn, är dess tillämpning inom utformning och anläggning av parker och grönytor fortfarande begränsad. Samtidigt blir urbana grönytor såsom parker och lekplatser allt viktigare i takt med ökande påfrestningar på både natur och samhälle. Välplanerade parker och lekplatser skapar goda förutsättningar för barns lek och utveckling, levererar ekosystemtjänster, främjar hälsa och välbefinnande samt bidrar till klimatanpassning. Själva parkbyggnationen kan dock ge upphov till miljöpåverkan genom materialanvändning, transporter och markomvandling. Med ett växande fokus på hållbarhet inom den bebyggda miljön, erbjuder naturbaserade och cirkulära strategier möjligheter att minska utsläpp, resursanvändning och avfall. Denna studie använde livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnadsanalys (LCC) för att utvärdera tre scenarier for parkbyggnation i Örebro kommun: en konventionell park, en naturpräglad park med konventionella byggmetoder (Konventionell Lekotop) och en naturpräglad park med integrerade cirkulära materialstrategier (Cirkulär Lekotop). Ett fjärde, idealiserat scenario (Ideal Cirkulär Lekotop) inkluderades i en känslighetsanalys. LCA:n baserades på databasen ecoinvent v3.1 och använde Environmental Footprint (EF) 3.1 som metod för miljöpåverkansbedömning, medan kostnadsdata i LCC:n tillhandahölls av kommunen och representative produktpriser. Resultaten visar att den Cirkulära Lekotopen hade lägst miljöpåverkan och livscykelkostnad, främst tack vare substitution av konventionella material med återbrukade och återvunna alternativ samt en mer anpassad etableringsskötesel. Den Ideala Cirkulära Lekotopen visade ytterligare potential att minska påverkan. Även om vissa avvägningar kvarstår, särskilt kopplat till logistik och byggnation, visar resultaten att en integrering av CE och naturbaserade lösningar (NbS) kan förbättra både miljömässig och ekonomisk prestanda, samtidigt som sociala, ekologiska, och lekrelaterade värden som inte fångas i LCA och LCC kan främjas
Innovationens skörd : Samspelet mellan komplexa livsmedelssystem inom hortikultur
This thesis is the result of the final research project of the master's degree program in Industrial Management at KTH Royal Institute of Technology, corresponding to 30 ECTS credits, and is conducted in partnership with VAXA. It investigates the transitions within agriculture, specifically in horticulture, by exploring the factors preventing Vertical Farms, or Controlled Environment Facilities (CEFs), from achieving dominance among the two main farming methods – open field farming and greenhouses – despite the advantages attributed to CEFs in existing literature. This qualitative research provides one of the first integrative comparisons of different hydroponic farming setups within the context of Controlled Environment Agriculture (CEA) and draws on literature that examines crop yield productivity and operational efficiency in various horticultural settings. Key findings indicate that while CEFs offer numerous advantages, including resource efficiency and year-round crop production, challenges such as high funding disparities, operational costs, regulatory barriers, and market acceptance hinder their widespread adoption. By synthesizing findings from contemporary transitions and potential system changes within agri-food production, this thesis extends the literature on CEA practices and contributes to the broader debate on mitigating climate change through the adoption of more resilient and agile food production methods, including final reflections on industry, academic and politic implications.Detta examensarbete är resultatet av det slutliga forskningsprojektet inom masterprogrammet Industriell Ekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), motsvarande 30 högskolepoäng på avancerad nivå, och har genomförts i samarbete med VAXA. Studien undersöker transformationer inom jordbruk, särskilt gällande hortikultur, genom att analysera faktorer som hindrar vertikalodlingar, eller kontrollerade växtmiljöanläggningar (Controlled Environment Facilities, CEFs), från att åstadkomma dominans bland de två huvudsakliga odlingsmetoderna – frilandsodling och växthus – trots fördelarna som tillskrivs CEF i befintlig litteratur. Denna kvalitativa studie utgör en av de första integrerade jämförelserna mellan olika hydroponiska odlingssystem för kontrollerade växtmiljöer (Controlled Environment Agriculture, CEA) och baseras på litteratur som bedömer grödors produktivitet och odlares operativa effektivitet. Resultatet visar på svåra utmaningar som hämmar CEFs expansion, såsom finansiella orättvisor, höga driftskostnader, regulatoriska svårigheter och begränsad marknadsacceptans. Detta trots fördelar som resurseffektivitet och stabil produktion året om. Genom att inkludera insikter från samtida omställningar och eventuella systemförändringar inom livsmedelsproduktionen bidrar detta examensarbete till den vetenskapliga litteraturen om CEA och omställningen till en mer resilient och flexibel livsmedelsproduktion för att möta de pågående klimatförändringarna. Arbetet avslutas med reflektioner kring industriella, akademiska och politiska implikationer
Utsläppsfaktorer för aluminium och magnesium som används inom informations- och kommunikationsteknik
The Information and Communication Technology (ICT) sector has intensified concerns over greenhouse gas (GHG) emissions associated with material production, particularly aluminum and magnesium, which are widely used in ICT equipment. This study assesses the GHG emissions of these materials by analyzing historical trends, evaluating key influencing factors, and projecting future emissions to support sustainable material selection and design in the ICT industry. Using a mixed-methods approach, the research integrates literature reviews, quantitative trend analysis, predictive modeling to evaluate emission factors from 2005 to 2023 and forecast trends up to 2035. Findings reveal that primary aluminum emissions decreased from 16.9 to 14.8 t CO₂ eq/t (a 15.5% reduction), while magnesium emissions declined from 23.6 to 20.2 t CO₂ eq/t (a 14.4% reduction) over the period from 2005 to 2023. These values are based on cradle-to-gate system boundaries, covering the primary production stages of each metal. However, magnesium production’s decarbonization continues to lag due to its dependence on carbon-intensive processes such as the Pidgeon process. Key drivers of emissions include electricity consumption contributing approximately 61% of the emission factor for primary aluminum and 50% for primary magnesium along with regional energy mixes and production technologies. Renewable-powered electrolysis significantly reduces emissions (e.g., 4–6 t CO₂ eq/t Al in hydropower-based smelting vs. 18–22 t CO₂ eq/t in coal-dependent regions). Post consumer recycling offers substantial mitigation potential, reducing aluminum emissions by 90–95% and magnesium by 70–90%. However, recycling rates remain low for magnesium, with only 24% currently recovered through post-consumer recycling. Projections based on trend analysis suggest that aluminum emissions could drop to 10.5 t CO₂ eq/t by 2035, while magnesium may plateau at 17.5 t CO₂ eq/t, not accounting for potential disruptive innovations. Strategic recommendations to producers include prioritizing low-carbon material suppliers, scaling up recycling infrastructure, and adopting emerging technologies such as inert anodes and molten oxide electrolysis. For ICT product designers, recommendations include integrating material efficiency in product design, selecting low-emission or recycled materials, and designing for disassembly and recyclability to support circularity from the outset. This study provides actionable insights for ICT manufacturers, policymakers, and designers to align material choices with climate goals, emphasizing the need for sustainable procurement, circular economy practices, and policy-driven decarbonization in metal production.Informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT) har ökat oron kring utsläpp av växthusgaser (GHG) kopplade till materialproduktion, särskilt aluminium och magnesium, som används i stor utsträckning i IKT-utrustning. Denna studie utvärderar GHG-utsläppen från dessa material genom att analysera historiska trender, identifiera nyckelfaktorer samt projicera framtida utsläpp i syfte att stödja hållbart materialval och design inom IKT-industrin. Med en blandad metodansats integrerar forskningen litteraturstudier, kvantitativ trendanalys och prediktiv modellering för att analysera utsläppsfaktorer mellan 2005 och 2023 samt prognostisera utvecklingen fram till 2035. Resultaten visar att utsläppen från primäraluminium minskat från 16,9 till 14,8 ton CO₂-ekv./ton (en minskning med 15,5 %), medan magnesiumutsläppen minskat från 23,6 till 20,2 ton CO₂-ekv./ton (en minskning med 14,4 %) under perioden 2005–2023. Dessa värden baseras på ett cradle-to-gate-perspektiv, vilket omfattar de primära produktionsstegen för respektive metall. Magnesiumproduktionens minskningstakt är dock långsammare, främst på grund av fortsatt beroende av koldioxidintensiva metoder såsom Pidgeon-processen. De främsta utsläppsfaktorerna inkluderar elförbrukning – cirka 61 % av utsläppsfaktorn för primäraluminium och 50 % för primärmagnesium – samt variationer i regionala energimixer och produktionstekniker. Elektrolys baserad på förnybar energi, särskilt vattenkraft, kan minska utsläppen avsevärt (t.ex. 4–6 ton CO₂-ekv./ton Al jämfört med 18–22 ton i kolberoende regioner). Återvinning efter konsumentledet erbjuder stor potential för utsläppsminskningar, med 90–95 % lägre utsläpp för aluminium och 70–90 % för magnesium. Trots detta är återvinningsgraden för magnesium låg – endast 24 % återvinns i dagsläget. Prognoser baserade på trender indikerar att aluminiumutsläppen kan minska till 10,5 ton CO₂-ekv./ton år 2035, medan magnesiumutsläppen förväntas stabiliseras kring 17,5 ton CO₂-ekv./ton – utan att beakta potentiellt disruptiva innovationer. Strategiska rekommendationer till producenter inkluderar att prioritera leverantörer med låga koldioxidutsläpp, bygga ut återvinningsinfrastruktur och implementera ny teknik såsom inerta anodmaterial och smältoxid-elektrolys. För IKT-produktdesigners rekommenderas att integrera materialeffektivitet i designen, välja återvunna eller lågutsläppsmaterial samt utveckla produkter som är enkla att demontera och återvinna för att främja cirkularitet redan från början. Denna studie ger praktiska insikter till IKT-tillverkare, beslutsfattare och designers för att anpassa materialval till klimatmål, med fokus på hållbar upphandling, cirkulär ekonomi och policybaserad dekarbonisering av metallproduktion
Hur klimatrelaterade risker blir finansiellt väsentliga för företag
This thesis investigates how climate-related risks are financial material to companies, addressing the growing demand for decision-useful sustainability information. It explores the extent to which climate-related risks are understood, assessed, and disclosed in both academic research and corporate sustainability statements. Through a dual-method approach, comprising a systematic review of 101 peer reviewed articles and a qualitative content analysis of 56 sustainability reports from the two high climate-impact sectors: Extractives and Mineral processing sector and Infrastructuresector. The study identifies prevailing patterns and gaps between identifying climate-relatedrisks and integrating financial effects into firm-level assessments. It emphasizes the need for improved methodologies, stronger regulatory alignment, and sector-specific tools to support quantification. Bridging this gap is essential not only for regulatory compliance but also for advancing a financial system that aligns with climate targets and the principles of sustainable development. The study ultimately calls for deeper integration of attribution science, financial effects, and climate change risk assessment to ensure credible, comparable, and forward-looking disclosures. The study also finds a dominance of climate-related transition risks over physical risks in both academic and corporate reporting, with financial performance emerging as the most frequently assessed financial effect. Despite widespread recognition of climate-related financial risks, few companies disclose current or anticipated financial effects, and quantification remains rare. Academic literature tends to focus on establishing relationships between climate-related risks and firm performance, whereas methodological guidance on how to quantify such effects remains limited. The findings point to a disconnect between the recognition of climate-related risks and the operationalization of their financial effect, underlining the need for improved methodological tools, regulatory guidance, and greater corporate transparency.Denna uppsats analyserar hur klimatrelaterade risker blir finansiellt väsentliga för företag, mot bakgrund av det växande behovet av relevant hållbarhetsinformation. Studien undersöker i vilken utsträckning klimatrelaterade risker identifierats, bedömts och rapporteras på inom både akademisk forskning och företags hållbarhetsrapporter. Genom en tvådelad metodansats, bestående av en systematisklitteraturstudie av 101 vetenskapligt artiklar och en kvalitativ innehållsanalys av 56 hållbarhetsrapporter från två klimatintensiva sektorer, utvinningsindustrin och infrastruktur, identifieras rådande mönster och brister i hur klimatrelaterade finansiella effekter hanteras på företagsnivå. Studien belyser behovet av förbättrade metoder, starkare regulatorisk vägledning och sektorsspecifika verktyg för att möjliggöra kvantifiering av finansiella effekter. Det är avgörande att överbrygga detta gap, inte bara för att uppfylla regulatoriska krav, utan även för att utveckla ett finansiellt system i linje med klimatmålen och principerna för hållbar utveckling. Studien uppmanar till en djupare integrering av forskning fokuserad på orsakssamband, finansiella effekter och klimatriskanalys för att säkerställa trovärdig, jämförbar och framtidsinriktad rapportering. Resultaten visar att klimatrelaterade omställningsrisker dominerar över fysiska risker i både akademisk och företags hållbarhetsrapportering, där finansiell prestation är den mest frekvent analyserade finansiella effekten. Trots en utbredd medvetenhet om klimatrelaterade finansiella risker är det få företag som redovisar nuvarande eller förväntade finansiella effekter, och kvantifiering är ovanligt. Den akademiska litteraturen tenderar att fokusera på att fastställa samband mellan klimatrelaterade risker och företags resultat, medan metodstöd för att kvantifiera dessa effekter fortfarande är begränsat. Sammantaget pekar resultaten på ett gap mellan erkännandet av klimatrelaterade risker och dess finansiella effekter, vilket understryker behovet av förbättrade metoder, tydligare regelverk och ökad transparens i företags hållbarhetsrapportering