1,721,141 research outputs found
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Full text link“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Full text linkWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
När förvaltning blir business : marknadiseringens utmaningar för demokratin och välfärdsstaten
No full textAtt företag bedriver vård, omsorg och andra verksamheter på det offentligas uppdrag är idag en del av vår vardag. Den svenska förvaltningen har förändrats och blivit alltmer business. I den här boken väcker forskare från flera lärosäten frågor och uppmuntrar till fortsatt diskussion på detta tema. Vi tar upp vad marknadisering, konkurrensutsättning och privatisering betyder för den svenska demokratin och förvaltningsmodellen. Hur står det till med politikens möjligheter till styrning? Vad händer med synen på medborgarskapet? Finns det till exempel vinnare och förlorare? Finns det en framtid för förvaltningen som business?INNEHÅLL1. Urban Strandberg: Marknadisering av förvaltningen– medborgarskapets nya skepnader i dettidiga 2000-talet, sid. 12. Matilde Millares: Politiska berättelser om valfrihet, sid. 213. Elin Wihlborg: Valfrihetens framsidor – information omoch val av offentlig service på internet, sid. 41,4. Ulrika Winblad o Paula Blomqvist: Kundvalsmodeller i äldreomsorgen– kan de äldre välja?, sid. 575. Ingrid Grosse: Icke-vinstdrivande välfärd i Sverigeoch Tyskland, sid. .776. Ester Andréasson: IT-utveckling i offentlig sektor– privat och offentligt vävs samman, sid. 977. Anna Bendz. Vilka gillar vårdvalet?, sid. 1178. Linda Rönnberg: Skolans marknadsanpassning– kontroll som frälsare eller förgörare?, sid. 1359. Jon Nyhlén: Kommunen och skolmarknaden– strategier och förhållningssätt, sid. 15310. Oscar Larsson: Säkerhet, samverkan och business– oförenliga ideal, sid. 16911. Linda Nyberg: Vad får staten göra?– EU:s statsstödsregler och svensk förvaltningspolitik, sid. 18712. David Feltenius: Vinna eller försvinna?– Organisationerna och marknadsstyret, sid. 209Författarpresentationer, sid. 229</p
När förvaltning blir business : marknadiseringens utmaningar för demokratin och välfärdsstaten
No full textAtt företag bedriver vård, omsorg och andra verksamheter på det offentligas uppdrag är idag en del av vår vardag. Den svenska förvaltningen har förändrats och blivit alltmer business. I den här boken väcker forskare från flera lärosäten frågor och uppmuntrar till fortsatt diskussion på detta tema. Vi tar upp vad marknadisering, konkurrensutsättning och privatisering betyder för den svenska demokratin och förvaltningsmodellen. Hur står det till med politikens möjligheter till styrning? Vad händer med synen på medborgarskapet? Finns det till exempel vinnare och förlorare? Finns det en framtid för förvaltningen som business?INNEHÅLL1. Urban Strandberg: Marknadisering av förvaltningen– medborgarskapets nya skepnader i dettidiga 2000-talet, sid. 12. Matilde Millares: Politiska berättelser om valfrihet, sid. 213. Elin Wihlborg: Valfrihetens framsidor – information omoch val av offentlig service på internet, sid. 41,4. Ulrika Winblad o Paula Blomqvist: Kundvalsmodeller i äldreomsorgen– kan de äldre välja?, sid. 575. Ingrid Grosse: Icke-vinstdrivande välfärd i Sverigeoch Tyskland, sid. .776. Ester Andréasson: IT-utveckling i offentlig sektor– privat och offentligt vävs samman, sid. 977. Anna Bendz. Vilka gillar vårdvalet?, sid. 1178. Linda Rönnberg: Skolans marknadsanpassning– kontroll som frälsare eller förgörare?, sid. 1359. Jon Nyhlén: Kommunen och skolmarknaden– strategier och förhållningssätt, sid. 15310. Oscar Larsson: Säkerhet, samverkan och business– oförenliga ideal, sid. 16911. Linda Nyberg: Vad får staten göra?– EU:s statsstödsregler och svensk förvaltningspolitik, sid. 18712. David Feltenius: Vinna eller försvinna?– Organisationerna och marknadsstyret, sid. 209Författarpresentationer, sid. 229</p
När förvaltning blir business : marknadiseringens utmaningar för demokratin och välfärdsstaten
No full textAtt företag bedriver vård, omsorg och andra verksamheter på det offentligas uppdrag är idag en del av vår vardag. Den svenska förvaltningen har förändrats och blivit alltmer business.I den här boken väcker forskare från flera lärosäten frågor och uppmuntrar till fortsatt diskussion på detta tema. Vi tar upp vad marknadisering, konkurrensutsättning och privatisering betyder för den svenska demokratin och förvaltningsmodellen. Hur står det till med politikens möjligheter till styrning? Vad händer med synen på medborgarskapet? Finns det till exempel vinnare och förlorare? Finns det en framtid för förvaltningen som business?INNEHÅLL1. Urban Strandberg: Marknadisering av förvaltningen– medborgarskapets nya skepnader i dettidiga 2000-talet, sid. 12. Matilde Millares: Politiska berättelser om valfrihet, sid. 213. Elin Wihlborg: Valfrihetens framsidor – information omoch val av offentlig service på internet, sid. 41,4. Ulrika Winblad o Paula Blomqvist: Kundvalsmodeller i äldreomsorgen– kan de äldre välja?, sid. 575. Ingrid Grosse: Icke-vinstdrivande välfärd i Sverigeoch Tyskland, sid. .776. Ester Andréasson: IT-utveckling i offentlig sektor– privat och offentligt vävs samman, sid. 977. Anna Bendz. Vilka gillar vårdvalet?, sid. 1178. Linda Rönnberg: Skolans marknadsanpassning– kontroll som frälsare eller förgörare?, sid. 1359. Jon Nyhlén: Kommunen och skolmarknaden– strategier och förhållningssätt, sid. 15310. Oscar Larsson: Säkerhet, samverkan och business– oförenliga ideal, sid. 16911. Linda Nyberg: Vad får staten göra?– EU:s statsstödsregler och svensk förvaltningspolitik, sid. 18712. David Feltenius: Vinna eller försvinna?– Organisationerna och marknadsstyret, sid. 209Författarpresentationer, sid. 229</p
När förvaltning blir business : marknadiseringens utmaningar för demokratin och välfärdsstaten
No full textAtt företag bedriver vård, omsorg och andra verksamheter på det offentligas uppdrag är idag en del av vår vardag. Den svenska förvaltningen har förändrats och blivit alltmer business.I den här boken väcker forskare från flera lärosäten frågor och uppmuntrar till fortsatt diskussion på detta tema. Vi tar upp vad marknadisering, konkurrensutsättning och privatisering betyder för den svenska demokratin och förvaltningsmodellen. Hur står det till med politikens möjligheter till styrning? Vad händer med synen på medborgarskapet? Finns det till exempel vinnare och förlorare? Finns det en framtid för förvaltningen som business?INNEHÅLL1. Urban Strandberg: Marknadisering av förvaltningen– medborgarskapets nya skepnader i dettidiga 2000-talet, sid. 12. Matilde Millares: Politiska berättelser om valfrihet, sid. 213. Elin Wihlborg: Valfrihetens framsidor – information omoch val av offentlig service på internet, sid. 41,4. Ulrika Winblad o Paula Blomqvist: Kundvalsmodeller i äldreomsorgen– kan de äldre välja?, sid. 575. Ingrid Grosse: Icke-vinstdrivande välfärd i Sverigeoch Tyskland, sid. .776. Ester Andréasson: IT-utveckling i offentlig sektor– privat och offentligt vävs samman, sid. 977. Anna Bendz. Vilka gillar vårdvalet?, sid. 1178. Linda Rönnberg: Skolans marknadsanpassning– kontroll som frälsare eller förgörare?, sid. 1359. Jon Nyhlén: Kommunen och skolmarknaden– strategier och förhållningssätt, sid. 15310. Oscar Larsson: Säkerhet, samverkan och business– oförenliga ideal, sid. 16911. Linda Nyberg: Vad får staten göra?– EU:s statsstödsregler och svensk förvaltningspolitik, sid. 18712. David Feltenius: Vinna eller försvinna?– Organisationerna och marknadsstyret, sid. 209Författarpresentationer, sid. 229</p
När förvaltning blir business : marknadiseringens utmaningar för demokratin och välfärdsstaten
No full textAtt företag bedriver vård, omsorg och andra verksamheter på det offentligas uppdrag är idag en del av vår vardag. Den svenska förvaltningen har förändrats och blivit alltmer business.I den här boken väcker forskare från flera lärosäten frågor och uppmuntrar till fortsatt diskussion på detta tema. Vi tar upp vad marknadisering, konkurrensutsättning och privatisering betyder för den svenska demokratin och förvaltningsmodellen. Hur står det till med politikens möjligheter till styrning? Vad händer med synen på medborgarskapet? Finns det till exempel vinnare och förlorare? Finns det en framtid för förvaltningen som business?INNEHÅLL1. Urban Strandberg: Marknadisering av förvaltningen– medborgarskapets nya skepnader i dettidiga 2000-talet, sid. 12. Matilde Millares: Politiska berättelser om valfrihet, sid. 213. Elin Wihlborg: Valfrihetens framsidor – information omoch val av offentlig service på internet, sid. 41,4. Ulrika Winblad o Paula Blomqvist: Kundvalsmodeller i äldreomsorgen– kan de äldre välja?, sid. 575. Ingrid Grosse: Icke-vinstdrivande välfärd i Sverigeoch Tyskland, sid. .776. Ester Andréasson: IT-utveckling i offentlig sektor– privat och offentligt vävs samman, sid. 977. Anna Bendz. Vilka gillar vårdvalet?, sid. 1178. Linda Rönnberg: Skolans marknadsanpassning– kontroll som frälsare eller förgörare?, sid. 1359. Jon Nyhlén: Kommunen och skolmarknaden– strategier och förhållningssätt, sid. 15310. Oscar Larsson: Säkerhet, samverkan och business– oförenliga ideal, sid. 16911. Linda Nyberg: Vad får staten göra?– EU:s statsstödsregler och svensk förvaltningspolitik, sid. 18712. David Feltenius: Vinna eller försvinna?– Organisationerna och marknadsstyret, sid. 209Författarpresentationer, sid. 229</p
- …
