1,721,006 research outputs found
A life course approach to the field and fieldwork
No full textLife course scholars have theorised the relationship between individual life trajectories and geographic phenomena such as migration, partnering, reproduction, and locational choice. They have engaged less frequently with the politics of fieldwork or the interrelationship of the life course and the field. Feminist geographers, in contrast, have made significant interventions into the social dynamics of fieldwork, (e.g., relationships between researchers and participants) but less so on the life trajectories that precede and follow the fieldwork encounter. This special section thus contributes to both life course geographies and ongoing feminist interventions into the fieldwork process. In understanding fieldwork experiences through a life course approach, the contributors to this special section simultaneously deepen and systematise much of feminist geographic research on fieldwork. Their work highlights how life events and turning points, including those before, during and beyond fieldwork, can profoundly change—or be changed by—research experiences and outcomes. They also reveal how the trajectories of researchers, participants and the field itself become interconnected within specific historical times and contexts
Metoder och verktyg för sociala nyttoberäkningar i kollektivtrafiken
No full textI olika kommuner och regioner har det skett ett arbete under det senaste decenniet för att fånga in vad som menas med social hållbarhet/nytta och hur det ska kunna mätas. Det har inte vuxit fram någon konsensus genom detta arbete. Det saknas fortfarande kunskap om vilka aspekter av social hållbarhet som är viktiga för kollektivtrafikplaneringen. Vidare saknas information om hur sociala nyttor skall kunna kvantifieras och integreras i olika kalkyler i kollektivtrafiksatsningar. Det är med bakgrund i denna problematik som detta forskningsprojekt skapades. Projektet var utformat som en tredelad förstudie där den första delen syftade till att kartlägga vilka metoder och verktyg som används inom forskningen. Syftet med den andra delen var att utforska en kvantitativ metod för att fånga in social nytta. Den tredje delen var designad för att se till vilka kompletterande effekter kvalitativa angreppssätt kan ge till att ringa in social nytta. Vi hoppas att denna bok kan fylla igen den lucka i diskussionerna om social hållbarhet och nytta inom infrastruktursatsningar. Den kan fungera som en utgångpunkt för diskussioner om social hållbarhet och nytta och föranleda en starkare fokusering på social hållbarhet i planeringen av kollektivtrafiken
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Metoder och verktyg för sociala nyttoberäkningar i kollektivtrafiken
No full textI olika kommuner och regioner har det skett ett arbete under det senaste decenniet för att fånga in vad som menas med social hållbarhet/nytta och hur det ska kunna mätas. Det har inte vuxit fram någon konsensus genom detta arbete. Det saknas fortfarande kunskap om vilka aspekter av social hållbarhet som är viktiga för kollektivtrafikplaneringen. Vidare saknas information om hur sociala nyttor skall kunna kvantifieras och integreras i olika kalkyler i kollektivtrafiksatsningar. Det är med bakgrund i denna problematik som detta forskningsprojekt skapades. Projektet var utformat som en tredelad förstudie där den första delen syftade till att kartlägga vilka metoder och verktyg som används inom forskningen. Syftet med den andra delen var att utforska en kvantitativ metod för att fånga in social nytta. Den tredje delen var designad för att se till vilka kompletterande effekter kvalitativa angreppssätt kan ge till att ringa in social nytta. Vi hoppas att denna bok kan fylla igen den lucka i diskussionerna om social hållbarhet och nytta inom infrastruktursatsningar. Den kan fungera som en utgångpunkt för diskussioner om social hållbarhet och nytta och föranleda en starkare fokusering på social hållbarhet i planeringen av kollektivtrafiken
Metoder och verktyg för sociala nyttoberäkningar i kollektivtrafiken
No full textI olika kommuner och regioner har det skett ett arbete under det senaste decenniet för att fånga in vad som menas med social hållbarhet/nytta och hur det ska kunna mätas. Det har inte vuxit fram någon konsensus genom detta arbete. Det saknas fortfarande kunskap om vilka aspekter av social hållbarhet som är viktiga för kollektivtrafikplaneringen. Vidare saknas information om hur sociala nyttor skall kunna kvantifieras och integreras i olika kalkyler i kollektivtrafiksatsningar. Det är med bakgrund i denna problematik som detta forskningsprojekt skapades. Projektet var utformat som en tredelad förstudie där den första delen syftade till att kartlägga vilka metoder och verktyg som används inom forskningen. Syftet med den andra delen var att utforska en kvantitativ metod för att fånga in social nytta. Den tredje delen var designad för att se till vilka kompletterande effekter kvalitativa angreppssätt kan ge till att ringa in social nytta. Vi hoppas att denna bok kan fylla igen den lucka i diskussionerna om social hållbarhet och nytta inom infrastruktursatsningar. Den kan fungera som en utgångpunkt för diskussioner om social hållbarhet och nytta och föranleda en starkare fokusering på social hållbarhet i planeringen av kollektivtrafiken
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
- …
