1,720,965 research outputs found
Brain oversaturation and heart hunger : bildung-ideals and pedagogica lvisions in Emilia Fogelklou's writnings, 1902-1931
No full textEmilia Fogelklou (1878–1972) was an author and pedagogue in twentieth century Sweden. She was a teacher mainly in the field of religious education and was involved in progressive schools such as Gothenburg co-educational school (Göteborgs högre samskola), Birkagården folk high school (Birkagårdens folkhögskola) and the Female civic school (Kvinnliga medborgarskolan). In 1902, Fogelklou experienced a spiritual awakening (Verklighetsupplevelsen) which led to her conviction that it was possible to find a pedagogy that could help the individual to get in contact with an inner divinity. The aim of this thesis is to deepen the understanding of Fogelklou’s pedagogical ideas between 1902–1931 by examining her collected writings in relation to contemporary ideas. In three chapters, her pedagogical presuppositions, main pedagogical principles, and ideas about religious education in practice are analysed. The two research questions are: How does Fogelklou’s view of education relate to previously formulated Bildung-ideals? How can her pedagogical ideas be characterised? Theoretically, the study employs two perspectives. Firstly, the study draws on Bildung-ideals (neohumanistic Bildung, self-Bildung and civic-Bildung) from the first half of the twentieth century in Sweden, and relates these to Fogelklou’s ideas. The results are related to the Bildung-ideals (neohumanistic Bildung, self-Bildung and civic-Bildung) that previous research has identified in Sweden during the first half of the 1900s. Secondly, the study applies concepts from theories of utopianism and edutopianism. Methodologically, the study makes use of contextualisation and comparison. Three contextual levels are considered: the individual, the textual, and the broader culture context. The analysis explores the contexts in which Fogelklou was engaged and presents new perspectives on her outlook, particularly with regard to her visionary pedagogical concepts. This thesis finds that Fogelklou’s thinking was characterised by a religiously marked edutopia. In the thesis, this distinctive pedagogical feature is labelled a “spiritual Bildung-ideal”. This ideal differs from the Bildung-ideals that have been identified in previous research, both in terms of the ideological basis as well as in ideas about teaching methods and materials. Utbildningshistori
Brain oversaturation and heart hunger : bildung-ideals and pedagogica lvisions in Emilia Fogelklou's writnings, 1902-1931
No full textEmilia Fogelklou (1878–1972) was an author and pedagogue in twentieth century Sweden. She was a teacher mainly in the field of religious education and was involved in progressive schools such as Gothenburg co-educational school (Göteborgs högre samskola), Birkagården folk high school (Birkagårdens folkhögskola) and the Female civic school (Kvinnliga medborgarskolan). In 1902, Fogelklou experienced a spiritual awakening (Verklighetsupplevelsen) which led to her conviction that it was possible to find a pedagogy that could help the individual to get in contact with an inner divinity. The aim of this thesis is to deepen the understanding of Fogelklou’s pedagogical ideas between 1902–1931 by examining her collected writings in relation to contemporary ideas. In three chapters, her pedagogical presuppositions, main pedagogical principles, and ideas about religious education in practice are analysed. The two research questions are: How does Fogelklou’s view of education relate to previously formulated Bildung-ideals? How can her pedagogical ideas be characterised? Theoretically, the study employs two perspectives. Firstly, the study draws on Bildung-ideals (neohumanistic Bildung, self-Bildung and civic-Bildung) from the first half of the twentieth century in Sweden, and relates these to Fogelklou’s ideas. The results are related to the Bildung-ideals (neohumanistic Bildung, self-Bildung and civic-Bildung) that previous research has identified in Sweden during the first half of the 1900s. Secondly, the study applies concepts from theories of utopianism and edutopianism. Methodologically, the study makes use of contextualisation and comparison. Three contextual levels are considered: the individual, the textual, and the broader culture context. The analysis explores the contexts in which Fogelklou was engaged and presents new perspectives on her outlook, particularly with regard to her visionary pedagogical concepts. This thesis finds that Fogelklou’s thinking was characterised by a religiously marked edutopia. In the thesis, this distinctive pedagogical feature is labelled a “spiritual Bildung-ideal”. This ideal differs from the Bildung-ideals that have been identified in previous research, both in terms of the ideological basis as well as in ideas about teaching methods and materials. Utbildningshistori
Spaces of Criticism between science and religious education in 20th-century Sweden : Emilia Fogelklou – an educational traditionalist or visionary?
No full textHimmelriket på jorden [Elektronisk resurs] : den allra vanligaste människan i Emiiia Fogelklous edutopi
No full textVisioner om ett annat slags samhälle har ofta gått hand i hand med drömmar om en ny människa. Därför är det inte förvånande att föreställningar om utbildning, bildning, lärande och fostran varit viktiga inslag i den utopiska traditionen. Med utgångspunkt i tio pedagogiska utopier från det sena 1800-talet fram till vår egen tid handlar den här antologin om den ömsesidiga och produktiva relationen mellan pedagogiska och utopiska idéer. En provkarta skrivs fram över det moderna pedagogisk-utopiska tänkandets variationer.Här finns både utopier som blivit beständiga och sådana som inte blivit till mer än historiska parenteser. De flesta exemplen är riktade mot barn, men här finns också sådana som orienterar sig mot vuxna. Vissa utopier är exklusiva och elitistiska medan andra är mer egalitära. En del är vetenskapliga, andra religiösa och mystiska. Samhälleliga utopier står mot individbaserade, politiska mot moraliska. Gemensamt för alla är att de uttrycker en längtan efter en annan typ av utbildning än den som är dominerande i det samtida samhället.</p
Spaces of Criticism between science and religious education in 20th-century Sweden [Elektronisk resurs] : Emilia Fogelklou – an educational traditionalist or visionary?
No full text
Risk and Promises in the Debate of Secular Religious Education in Sweden [Elektronisk resurs] : Emilia Fogelklou – an Educational Traditionalist or Visionary?
No full textHimmelriket på jorden : den allra vanligaste människan i Emiiia Fogelklous edutopi
No full textVisioner om ett annat slags samhälle har ofta gått hand i hand med drömmar om en ny människa. Därför är det inte förvånande att föreställningar om utbildning, bildning, lärande och fostran varit viktiga inslag i den utopiska traditionen. Med utgångspunkt i tio pedagogiska utopier från det sena 1800-talet fram till vår egen tid handlar den här antologin om den ömsesidiga och produktiva relationen mellan pedagogiska och utopiska idéer. En provkarta skrivs fram över det moderna pedagogisk-utopiska tänkandets variationer. Här finns både utopier som blivit beständiga och sådana som inte blivit till mer än historiska parenteser. De flesta exemplen är riktade mot barn, men här finns också sådana som orienterar sig mot vuxna. Vissa utopier är exklusiva och elitistiska medan andra är mer egalitära. En del är vetenskapliga, andra religiösa och mystiska. Samhälleliga utopier står mot individbaserade, politiska mot moraliska. Gemensamt för alla är att de uttrycker en längtan efter en annan typ av utbildning än den som är dominerande i det samtida samhället.Södertörn Studies in Intellectual and Cultural History ; 8Utbildningshistori
Emilia Fogelklous bildningstänkande i ljuset av hennes samtids utmaningar
No full textI den radikala bildningstänkaren Emilia Fogelklous (1878-1972), skrifter blottas en eldsjäl som drivs av stora visioner gällande kunskap, uppfostran och praktiskt handlande. Visionerna sträcker sig inte endast till skolans kontext, bland läroböcker och undervisningsmetoder, utan även utanför skolan till samhället i stort. Fogelklou ville förändra samhället i grunden och ställde sig ur många aspekter kritisk till samhällsutvecklingen. Syftet med undersökningen är att med utgångspunkt i hennes pedagogiska och samhällskritiska skrifter som publicerades under mellankrigstiden, undersöka hur Fogelklou förhöll sig till sin samtids utmaningar. Frågor som kommer fördjupas är: Vad ställer Fogelklou sig kritisk till i sin samtid? Vilket samhälle är att föredra för henne? Vad är målet med förändringen och hur menar hon att vi ska ta oss dit? Fogelklou reagerade exempelvis mot moderniteten och den tekniska utvecklingen inom industrin, i vilken hon ansåg att människan frihetsberövades och dränerades. I de pedagogiska skrifterna riktas exempelvis kritiken mot den traditionella lutherska undervisningsmetoden, som enligt Fogelklou endast var inpräntandet av tomma ord; ett intellektualiserande som hellre hämmar än utvecklar elevens personliga utveckling. Fogelklou ville bygga ett samhälle där individen i frihet kunde utveckla sin kreativitet, kunskapshunger och personliga mognad. Men det handlar inte bara om individuell frihet, utan även vikten av att se andra, att lära sig samarbeta, där kön, klass och etnicitet inte har någon betydelse i hur vi ser och uppfattar andra människor. För att söka svaren på frågorna kommer jag att använda anarkistisk bildningsfilosofi, som jag menar är ett användbart teoretiskt verktyg när man analyserar Fogelklous komplexa tänkande. Den övergripande ambition är att addera Fogelklou som pedagog till gruppen av svenska bildningstänkare. Jag finner det viktigt att metodologiskt motarbeta reproduktion av bilden att det finns ett kollektivt kvinnligt tänkande. Föreställningen kan brytas ner genom att skilja på kvinnan som talande subjekt (enskild kunskapsspridare) och kvinnors gemensamma erfarenhet av att exempelvis vara marginaliserade av patriarkala strukturer
Emilia Fogelklous bildningstänkande i ljuset av hennes samtids utmaningar [Elektronisk resurs]
No full textI den radikala bildningstänkaren Emilia Fogelklous (1878-1972), skrifter blottas en eldsjäl som drivs av stora visioner gällande kunskap, uppfostran och praktiskt handlande. Visionerna sträcker sig inte endast till skolans kontext, bland läroböcker och undervisningsmetoder, utan även utanför skolan till samhället i stort. Fogelklou ville förändra samhället i grunden och ställde sig ur många aspekter kritisk till samhällsutvecklingen.Syftet med undersökningen är att med utgångspunkt i hennes pedagogiska och samhällskritiska skrifter som publicerades under mellankrigstiden, undersöka hur Fogelklou förhöll sig till sin samtids utmaningar. Frågor som kommer fördjupas är: Vad ställer Fogelklou sig kritisk till i sin samtid? Vilket samhälle är att föredra för henne? Vad är målet med förändringen och hur menar hon att vi ska ta oss dit?Fogelklou reagerade exempelvis mot moderniteten och den tekniska utvecklingen inom industrin, i vilken hon ansåg att människan frihetsberövades och dränerades. I de pedagogiska skrifterna riktas exempelvis kritiken mot den traditionella lutherska undervisningsmetoden, som enligt Fogelklou endast var inpräntandet av tomma ord; ett intellektualiserande som hellre hämmar än utvecklar elevens personliga utveckling. Fogelklou ville bygga ett samhälle där individen i frihet kunde utveckla sin kreativitet, kunskapshunger och personliga mognad. Men det handlar inte bara om individuell frihet, utan även vikten av att se andra, att lära sig samarbeta, där kön, klass och etnicitet inte har någon betydelse i hur vi ser och uppfattar andra människor.För att söka svaren på frågorna kommer jag att använda anarkistisk bildningsfilosofi, som jag menar är ett användbart teoretiskt verktyg när man analyserar Fogelklous komplexa tänkande. Den övergripande ambition är att addera Fogelklou som pedagog till gruppen av svenska bildningstänkare. Jag finner det viktigt att metodologiskt motarbeta reproduktion av bilden att det finns ett kollektivt kvinnligt tänkande. Föreställningen kan brytas ner genom att skilja på kvinnan som talande subjekt (enskild kunskapsspridare) och kvinnors gemensamma erfarenhet av att exempelvis vara marginaliserade av patriarkala strukturer.</p
- …
