1,721,044 research outputs found
Precis som jordmånen behöver näring - en undersökning om begreppet grav språkstörning och språkutvecklande undervisning bland yrkesgrupper på en specialskola
No full textRosenholm, Carola (2019). Precis som jordmånen behöver näring -en undersökning om begreppet grav språkstörning och språkutvecklande undervisning bland specialskolans yrkesgrupper. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp
Språkutvecklande arbetssätt hos förskolpedagoger- En jämförelse mellan språkavdelning och ordinarie förskola
No full textSammanfattning
Ivarsson, Thomas & Wengberg Mia (2018). Språkutvecklande arbetssätt hos förskolpedagoger – en jämförelse mellan språkavdelning och ordinarie förskola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Vi vill genom denna studie ta reda på om språkavdelningar har särskilda metoder eller arbetssätt för språkutveckling som inte används på ordinarie förskolor. Om så är fallet, är det möjligt att applicera dessa på en ordinarie förskola där barngruppen är större?
Syfte och frågeställningar
Syftet är att med hjälp av observationer och intervjuer inventera språkavdelningars arbetssätt och undersöka om detta går att applicera på en ordinarie förskoleavdelning. Finns det likheter eller skillnader mellan avdelningarnas arbetssätt? Genom intervjuer vill vi se vilka material och redskap som används.
Frågeställning
Vilka material eller metoder använder språkavdelningarna som skulle kunna användas även i ordinarie förskoleverksamhet?
Hur arbetar språkavdelningarna med att välja bland de metoder och material som de använder sig av?
Teori
Som teoretisk förankring har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet. Inom språkutveckling har vi använt Bloom & Laheys (1988) indelning av språkets olika delar.
Metod
Både observation och intervjuer har används för att få en fördjupad insikt i hur de arbetar på de olika förskolorna. Vi har använt oss av ett evidensbaserat observationsprotokoll och en intervjuguide (bilaga 2).
Resultat
Resultatet visar att språkavdelningar inte använder någon speciell metod eller något speciellt material. Den största skillnaden utgörs istället av en större medvetenhet hos pedagogerna på språkavdelningarna om barns språkutveckling, som inte finns hos pedagogerna på den ordinarie förskoleavdelningen.
Specialpedagogiska implikationer
En kontinuerlig och tätare kontakt med specialpedagogen kan bidra till att göra medvetenheten större i vad som behövs och vad som kan förändras i arbetet med barns språkutveckling. Specialpedagogens roll blir att introducera olika språkredskap till pedagogerna för att öka likvärdigheten i förskolan.
Nyckelord
AKK, likvärdighet, språkavdelning, språklig medvetenhet, språkstörning
”Att ha framgång tillsammans” En studie om analysverktyg som stöd i en skolas systematiska kvalitetsarbete för att utveckla lärares och elevers lärande
No full textSammanfattning/Abstract
Mannerhult, Heléne (2019). ”Att ha framgång tillsammans” En studie om analysverktyg som stöd i en skolas systematiska kvalitetsarbete för att utveckla lärares och elevers lärande. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Med utgångspunkt i några lärares och specialpedagogers upplevelser och tidigare forskning ämnar studien bidra med kunskaper om vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester, samt om och i så fall hur arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares och elevers lärande.
Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att belysa några lärares och specialpedagogers upplevelse av att använda analysverktyg som stöd i ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla lärares och elevers lärande. Formulerade frågeställningar är:
• Vilka möjligheter och utmaningar upplever pedagogerna i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester?
• Om och i så fall hur beskriver pedagogerna att arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares och elevers lärande?
Teori
Sociokulturella perspektiv användes som teoretisk ram för att förstå och tolka studiens resultat.
Metod
Intervjuer av semistrukturerad karaktär användes för att belysa studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Baserat på ett fenomenologiskt tankesätt användes en fenomenografisk ansats för att analysera respondenternas utsagor.
Resultat
Studiens resultat visar att en stödjande kultur, ett stöd i planering och genomförande, en stödjande samverkan, ett stöd i perspektivskiftet från enskilda elevers behov till att utveckla undervisningen mot att möta alla elevers behov, samt ett stöd i ett ökat fokus på det formativa och det demokratiska perspektivet kan vara både en möjlighet och en utmaning i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester. I studien framkommer det vidare att arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares lärande genom synliggörande av undervisningens effekt och pedagogiska utvecklingsbehov, genom ökad medvetenhet om lärarrollen, genom utveckling av lärares kommunikativa förmåga, samt genom utveckling av lärares förmåga att reflektera över användandet av tester. Om och i så fall hur arbetet med arbetsmodellen bidrar till elevers lärande framkommer inte i studien.
Specialpedagogiska implikationer
En god relation mellan specialpedagog och rektor är en förutsättning för att specialpedagogen ska få det tydliga mandat som krävs för att leda arbetet med arbetsmodellen. Att specialpedagogen har både erfarenhet, specialpedagogisk kunskap, ledarskaps- och kommunikativ kompetens är en förutsättning för att arbetet med arbetsmodellen ska bli framgångsrikt.
Nyckelord
Analys av elevresultat, analysverktyg, fenomenologi, fenomenografi, systematiskt kvalitetsarbet
Den segregerade undervisningsgruppens återkomst – lärares uppfattningar om inkludering
No full textBryland, Caroline & Friberg, Lina (2020). Den segregerade undervisningsgruppens återkomst
– lärares uppfattningar om inkludering. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för
skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp
Pedagogisk handledning ett kompetensutvecklande verktyg? En studie om specialpedagogens roll i pedagogisk handledning
No full textDå vi påbörjade utbildningen till specialpedagoger förväntade vi oss att få kunskap om och redskap för att bedriva specialpedagogiskt arbete i olika verksamheter. I vår tredje kurs introducerades samtal och handledningens roll som verktyg för professionsutveckling, vilket vi såg som en viktig och intressant del för oss att fördjupa oss mer i. Vår bild av handledning utifrån våra egna erfarenheter skiljer sig en del från den som vi har studerat under vår utbildning. Genom vårt arbete hoppades vi kunna bidra till att synliggöra specialpedagogens roll i genomförandet av pedagogisk handledning i förskolan och skolan, samt vilken syn ledning och specialpedagoger har på pedagogisk handledning.
Syftet med denna studie har varit att bidra med ökad kunskap om specialpedagogens roll i pedagogisk handledning ur ett skolledar- och specialpedagogperspektiv. Ambitionen var att genom enkäter undersöka hur professionerna förstår användandet av pedagogisk handledning i deras verksamhet samt vilken sorts handledning som ges
Särskild Undervisningsgrupp - Autism - En verksamhet vid sidan av eller en del av en inkluderande skolmiljö?
No full textSammanfattning
Änghede Haraldsson, Sara (2019). SU-grupp autism. En verksamhet vid sidan av eller en del av en inkluderande skolmiljö? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Denna studie önskar synliggöra autismverksamheten inom kommungemensam särskild undervisningsgrupp (SU-grupp) genom jämförelse av verksamhetsbeskrivningar från olika aktörer inom organisationen. Studiens förväntade kunskapsbidrag är att synliggöra verksamheten, diskutera och jämföra skillnader mellan olika skolors verksamheter och genom denna process förmedla möjliga utvecklingsområden för SU-grupp autism.
Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att synliggöra verksamhet och organisation av kommungemensam SU-grupp för elever med autismdiagnos i grundskola. Förutsättningar av speciellt intresse är utbyte av intern- och extern kompetens, kollegialt lärande och lärmiljöer.
De preciserade frågeställningarna är:
• Hur organiseras verksamheten SU-grupp autism på skolorna?
• På vilka sätt skiljer sig och förenas olika aktörers beskrivning av verksamhet och organisation?
• Hur beskriver personal samt skolledare att de arbetar med förutsättningarna intern- och extern kompetens, kollegialt lärande och lärmiljöer?
• Vad innebär inkludering för medverkande grundskollärare, skolledare samt centralt team för särskilt stöd inom SU-grupp autism?
Teori
Insamlad empiri har genom analysen tolkats utifrån systemteori, verksamhetsteori samt olika specialpedagogiska teorier och olika perspektiv på inkludering.
Metod
Denna studie utgår ifrån det humanvetenskapliga området med hermeneutik som metodologisk ansats genom både tolkning och analys. Människan och hennes situation är det centrala genom undersökningen med mål om djupare förståelse för hur olika arbetsgrupper beskriver sin verksamhet. Insamling av empiri utgörs av intervjuer med halvstrukturerade intervjufrågor. Frågeställningar kring förutsättningar för likvärdig skolgång formulerades utifrån erfarenhet av att arbeta inom SU-grupp autism. Förutsättningar av initialt intresse är: lärmiljöer, kollegialt lärande, intern och extern utveckling liksom syn på inkludering som begrepp. Den insamlade empirin har tolkats och jämförts utifrån hermeneutikens mål i syfte att förstå och förmedla olika aktörers syn på sin verksamhet och slutligen resulterat i nya faktorer, mönster och strukturer, som påverkar verksamheten.
Resultat
Verksamhetsbeskrivningar från aktörer inom SU-grupp autism skiljer sig åt mellan de yrkesgrupper som medverkat. Grundskollärare, skolledare och enhetschef för team för särskilt stöd skiljer sig åt i sin syn på verksamhet, organisation, dess förutsättningar och mål samt kännedom om hjälp och stöd som finns att få. SU-gruppernas utformande tillsammans med skolornas ledarskap leder till individuellt utformade verksamheter med stor spridning och eget ansvar. Utifrån medverkande i studien framstår SU-grupp vara en verksamhet vid sidan om övrig skola. En helhetssyn som genererar kompetensutveckling för skolans hela personal i syfte att öka kunskap och förståelse för alla elevers olikheter samt specifik kunskap om de behov elever med diagnos inom AST kan ha, är en förutsättning för att skapa ett inkluderande arbete med samarbete och delaktighet på en skola (Finch m.fl., 2013; Guldberg m.fl., 2011; Skolinspektionen, 2012). Sådan kompetensutveckling kan leda till önskvärda möjligheter för lärare att skapa inkluderande skolmiljö med acceptans för alla elevers olikheter, vilket grundskollärare i SU-grupp i denna studie saknar.
Resultaten visar att verksamhetens mål, liksom det praktiska utformandet, ser olika ut på skolor med SU-grupp. Synen på verksamhetens mål varierar stort mellan de medverkande. Grundskollärare ser att det främsta målet är elevernas trygghet och mående samtidigt som rektorer placerar bedömning utifrån kunskapskraven först. Även kunskap om AST och erfarenhet av arbete i och med SU-grupp skiljer sig åt mellan de rektorer som intervjuats.
Genom tolkning och bearbetning synliggörs fyra områden inom vilka verksamhetsbeskrivningarna tydligt skiljer sig åt. Dessa är: verksamhetens mål, en verksamhet i verksamheten, struktur och organisation samt elevsyn och inkludering
Hur uppfattar rektorer och specialpedagoger sitt ansvar för de särskilt begåvade eleverna?
No full textSammanfattning/Abstract
Examensarbete: 15 hp
Program: Specialpedagogprogrammet SPHAH 16, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp
Nivå: Avancerad nivå
Datum: 2019-05-20
Titel: Hur uppfattar rektorer och specialpedagoger sitt ansvar för de särskilt begåvade eleverna?
How do principals and special need coordinators view their responsibility regarding gifted students
Läsförståelsen – en utmaning för elever med språkstörning En studie kring språkstörning och läsförmåga
No full textSammanfattning/Abstract
Sundstedt, Kristina (2018). Läsförståelsen – en utmaning för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Denna studie hoppas jag kan bidra till en större kunskap kring vilka svårigheter en elev med språkstörning kan ställas inför vid läsning och vilka metoder som är särskilt gynnsamma för att en elev med språkstörning ska utveckla sin läsförmåga. Det forskas en hel del om läsning och läsförståelse när det gäller elever med typisk språkutveckling men det finns inte så mycket forskning kring detta för elever med språkstörning. Det är viktigt att kunskapen om framgångsrika metoder får spridning både till lärare inom min egen verksamhet i specialskolan och till lärare som undervisar elever med språkstörning i vanliga grundskolor.
Syfte och frågeställningar
Denna studie har som syfte att genom en litteraturöversikt ta del av tidigare forskning för att identifiera några av de svårigheter en elev med språkstörning ställs inför vid läsning samt belysa vilka undervisningsmetoder som visat sig vara särskilt framgångsrika för att dessa elever ska utveckla sin läsförmåga.
- Vilka svårigheter ställs en elev med språkstörning inför vid läsning?
- Vilka undervisningsmetoder och strategier gällande textläsning är, enligt forskning,
särskilt gynnsamma för att elever med språkstörning ska utveckla sin läsförståelse?
- Hur kan läraren i sin undervisning arbeta pedagogiskt för att stärka läsförståelsen för
elever med språkstörning?
- Vilka framgångsrika vetenskapliga metoder är synliga i undervisningen i en
specialskola?
Teori
Denna studie utgår från det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs (1934; 2001) teorier om tänkande och språk som grund där interaktionen spelar en avgörande roll för lärandet och språkutvecklingen.
Metod
I denna studie används en metodkombination där det empiriska materialet både grundas på en litteraturöversikt och en fallstudie. Litteraturöversikten består av insamlat och sammanställt material av tidigare studier inom det aktuella området. Resultatet från tidigare studier ligger till grund för fallstudiens utformning som är en metodkombination av observationer och semistrukturerade intervjuer.
Resultat
Tidigare studier visar att det finns ett tydligt samband mellan nedsatt språklig förmåga och en svag läsförståelse. En elev med språkstörning har därför en betydligt sämre läsförmåga än en elev med typisk språkutveckling och ställs inför olika svårigheter vid läsning både när det gäller att avkoda en text och när det gäller att förstå en text. De aktiviteter som görs i undervisningen före, under och efter läsningen har enligt forskning visat sig viktiga för hur elever tar sig an och förstår en text. För elever med språkliga svårigheter har det visat sig gynnsamt för läsförståelsen att komplettera läsningen med information från andra källor, att använda reciprok undervisning, att explicit undervisa i lässtrategier och att låta eleverna dramatisera innehållet i texten. Det finns en medvetenhet hos de intervjuade pedagogerna om att dessa faktorer gynnar elevernas läsförståelse och flera av dessa framgångsrika metoder används i undervisningen.
Specialpedagogiska implikationer
Det är viktigt att alla elever oavsett språkliga och kognitiva förutsättningar får stöd i att utveckla sin läsförmåga. Därför är det angeläget att alla undervisande lärare kan vägleda i textläsning genom att använda olika tankestödjande modeller och lära ut olika lässtrategier, detta oavsett om undervisningen sker i specialskola eller i den vanliga grundskolan. Majoriteten av eleverna med språkstörning har sin skolgång i den vanliga grundskolan varför det är viktigt att denna kunskap sprids.
Nyckelord
läsförståelse, lässtrategier, reciprok undervisning, simple view of reading, språkstörnin
Hur skapas bilden av en elev i behov av särskilt stöd?- En textanalys av åtgärdsprogram i grundskolan
No full textSammanfattning
Hansson, Marie & Wesonius, Eva (2018). Hur skapas bilden av ett barn i behov av särskilt stöd? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Vår förhoppning med denna studie är att komplettera den tidigare forskningen inom våra forskningsfrågor. Vi vill belysa de formuleringar som används i åtgärdsprogram och mana till eftertanke om hur valet av formuleringar kan påverka synen på eleven, orsak till svårigheter och förslag på åtgärder. Vi vill även belysa vikten av att utreda svårigheter med hänsyn till den kontext där eleven befinner sig så att inte svårigheterna endast isoleras till den enskilda eleven.
Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med studien är att öka kunskapen om hur elevers svårigheter beskrivs i de undersökta åtgärdsprogrammen samt vilka konkreta åtgärder som föreslås.
För att uppnå studiens syfte använder vi oss av följande frågeställningar:
1. Hur beskrivs elevers svårigheter i åtgärdsprogrammen?
2. Vilka konkreta åtgärder föreslås?
3. På vilka sätt framträder ett kategoriskt respektive relationellt perspektiv i de beskrivningar som görs av eleverna och åtgärderna?
Teori
Vår studie utgår från socialkonstruktionismen. Enlig ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är den sociala verkligheten och de sociala fenomen som vi lever i konstruerade, något som skapas i mötet mellan människor när de ska försöka förstå och begripliggöra verkligheten. Ett och samma fenomen kan därför av olika personer uppfattas olika (Isaksson, 2009). Vi utgår även från de specialpedagogiska perspektiven; det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet. Det kategoriska perspektivet ser skolsvårigheter som individburna. Med detta perspektiv blir ofta arbetet med eleven en uppgift för specialister och förläggs utanför den ordinarie undervisningen. Det relationella perspektivet ser istället svårigheterna som något som uppstår i samspelet mellan individen och omgivningen. Här blir det all personals ansvar att skapa förutsättningar för att få eleven delaktig och insatserna sker främst inom ramen för den ordinarie undervisningen (Isaksson, 2009). Nilholm (2007) beskriver dilemmaperspektivet som utgår från att det inte finns något enkelt svar på hur man på bästa sätt ska göra anpassningar och att den anpassning som görs kommer att innebära nya problem, antingen för eleven, läraren, skolan eller samhället.
Metod
Studien består av 20 insamlade åtgärdsprogram vilka har analyserat med hjälp av textanalys. Textanalys innebär en djupare analys av en texts betydelse och diskussion av dess sammanhang. Målet är att analysera textens innehåll, avsikter, mening och/eller maktstrukturer. Vi har analyserat vårt material med hjälp av Widéns (2015) fyra steg:
1. Att identifiera analysens problem
2. Att välja vilka texter som ska analyseras
3. Att skapa analytiska teman
4. Att göra en detaljerad analys
Resultat
Vår studie är en kvalitativ undersökning därför har vi valt att presentera vårt resultat tillsammans med analys och tolkning. Vi visar vårt resultat med hjälp av Perssons (1998) beskrivning av ett kategoriskt- och ett relationellt perspektiv på elever i behov av särskilt stöd. Vårt resultat visar att ett kategoriskt perspektiv råder i åtgärdsprogrammen, både gällande beskrivningar av svårigheter och föreslagna åtgärder. Vidare ser vi få åtgärdsförslag som vi anser är tydliga och konkreta.
Specialpedagogiska implikationer
Vi tror att om specialpedagoger får möjlighet att agera stöd till lärare vid pedagogiska utredningar och upprättande av åtgärdsprogram kan man implementera ett arbetssätt där kartläggning och föreslagna åtgärderna utgår från både organisation-, grupp- och individnivå.
Nyckelord
Kategoriskt, Relationellt, Specialpedagog, Särskilt stöd, Åtgärdsprogram
- …
