1,720,991 research outputs found
Kontext och deltagande kunskapsprojekt : en kritisk reflektion
No full textDrawing on 2o years of experience of involving marginalized single mothers in participatory knowledge projects, this article offers a personal and critical reflection on the importance of the contexts within which such projects are developed. Through concrete examples of projects, developed in different historical periods and welfare regimes, the author illustrates how the political and economic context can create both opportunities and barriers for participation of disadvantaged groups and the grassroots organisations that represents them. Some of the tension as well as benefits that might arise when more radical self-organised groups partner up with academic institutions are also highlighted. Finally, ethical questions regarding the ideals of involvement of marginalized groups within a welfare context where the time to participate is regulated and constrained are raised. Consequently, it is argued, there is a need for wider critical reflection and continous dialouge regarding how the fundamental principles of more radical traditions, both within research and social work, can be adapted and incorporated in new ways, whilst also learning from past experiences.
'It's like they are doing injustice': A Single-Mother Perspective on Family Homelessness in Sweden
No full textSingle mothers with a foreign background and their children are a growing group within the homelessness population in Sweden. However, they are also more likely to live in “hidden homelessness” than other groups and are therefore less visible in official counts, a factor that contributes to misrepresentation and misrecognition of their living circumstances. In recent years, this invisibility has been exacerbated through new guidelines that delimit target groups, including families with children, and put stronger emphasis on the individual’s responsibility to solve their own housing situation regardless of structural constraints. This article outlines the experience and impact of those changes as articulated by single mothers affected by homelessness and housing exclusion in the greater region of Stockholm. The findings presented show aspects of experiences of homelessness and encounters with social services that tend to be invisible in official accounts in Sweden. They further illustrate the difficulties and harmful impact on vulnerable women and children of a system that primarily focuses on exit and individual deficiencies
Om viljan att vete (eller inte) : en essä om fattigdom, moderskap och motstånd
No full textUnder flera års tid besökte jag regelbundet de platser som de mest utsatta människorna i det svenska samhället förpassas till när de inte lyckas ta sig in på en alltmer svåråtkomlig, segmenterad och segregerad bostadsmarknad. Det var campingplatser, härbärgen, vandrarhem, hotell, mögliga villor med en familj i varje rum, inneboende i slitna lägenheter i miljonprogramsområden som hyrs ut svart till ockerhyror. I industriområden, gamla serviceboenden, ombyggda kontorslokaler och baracker lever människor under förhållanden som de flesta etablerade svenskar inte ens kan föreställa sig. Människor med svår missbruksproblematik, psykiska sjukdomar, föräldrar, ofta ensamstående mammor, och barn delar ibland samma korridorer, kök och badrum
Who’s responsible for homeless families? : conditionality, social assistance and access to housing for single mothers in Sweden
No full textFamily homelessness is an increasing problem in Sweden. An acute lack of affordable and accessible housing force more families to turn to social services as a last resort. However, it is only by applying for means tested social assistance that families can get help with temporary emergency housing.This paper will present initial findings from an explorative qualitative study involving homeless single mothers with refugee or migrant backgrounds who have had contact with social services in the greater Stockholm area. In the City of Stockholm and surrounding local authorities, welfare conditionality is increasingly applied to support payments for emergency housing. Parents are required to demonstrate that they are “actively looking for housing” without much consideration for the structural circumstances which impacts their chances of finding a solution by themselves.Rules governing payments of social assistance are regulated in the Swedish Social Welfare Act and interpreted through guidelines written by the National Board of Health and Social Welfare. According to these rules and standards, “the best interest of the child” should always be considered when social services make decisions involving families with children. However, while there are written guidelines regarding payments of social assistance in the event of financial hardship, there are no official guiding principles for how social services should deal with family homelessness. As a result, we are observing the growth of short-term and emergency solutions with changing degrees of conditionality attached. In the most extreme cases, mothers with children are sanctioned through evictions from emergency housing with no further support offered.Participants in my research are describing how the varying approaches by different social service localities are having an impact on their lives and that of their children. The findings also raises further questions around effectiveness of Swedish homelessness policies in relation to vulnerable families, and, current social service practices emphasising the parent’s responsibility and shortcomings.</p
Starka mammor - Trygga barn [Elektronisk resurs] : En rapport om asylsökande och nyanlända ensamstående mammors situation i Sverige
No full textFamily homelessness and conditional welfare in Sweden : The experience of female lone parents in greater Stockholm
No full textLone parent mothers with a foreign background and their children are disproportionally affected by homelessness in Sweden and are more likely than any other group to seek help from social services. However, support from social services for emergency accommodation is granted through the means-tested social assistance system and is therefore conditional on the parents’ ability to demonstrate their ‘worthiness of support’. Very little Swedish research exploring mothers’ views on their homelessness experiences and interactions with welfare agencies exists. There is also an urgent need to better understand how gender, migration, housing, and, welfare regulations inter-relates within specific urban contexts at a deeper experiential level in Sweden. In this paper, I will discuss the gendered and racialized nature of family homelessness in Sweden, as well as, the lack of recognition of the needs and vulnerability of an at-risk population. The paper draws upon qualitative research undertaken with lone parent mothers with experience of homelessness, housing exclusion and poverty in the region of Stockholm. The findings raise questions around the impact of Swedish homelessness policies in relation to vulnerable families, and, the limitations of a gender-neutral approach to social policy which fails to recognise how social divisions and power relations shape access to housing and other resources. Furthermore, it asks whether current social service practice which put emphasis on individual responsibility and parental shortcomings are adequate in addressing the needs of homeless female headed lone parent families.</p
En plats att kalla hemma : barnfamiljer i bostadskrisens skugga
No full textAlla barn som bor i Sverige har, enligt barnkonventionen, rätt till en skälig levnadsstandard som kan tillgodose deras ”fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling” (artikel 27). Staten ska hjälpa familjer och vårdnadshavare som inte har råd att säkerställa dessa behov, framförallt i relation till mat, kläder och bostad. Målet för Sveriges barnrättspolitik är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Trots dessa ambitioner ökar antalet barn i vårt land som saknar en trygg och adekvat bostad. I rapporten En plats att kalla hemma – Barnfamiljer i bostadskrisens skugga får vi ta del av bostadslösa barns och föräldrars erfarenheter och tankar om hur de har blivit påverkade av att inte ha ett hem. Rapporten lyfter fram både de underliggande orsakerna som lett till hemlöshet samt konsekvenserna för familjer som är drabbade. Den vittnar om hur barnen känner sig bortglömda och maktlösa av situationer som varken de själva eller deras föräldrar har kontroll över. Rapporten understryker att tilliten och tilltron till vuxenvärlden och samhällsinstitutioner riskerar att utarmas, vilket i sin tur förutspås kunna få långtgående negativa konsekvenser för barns livschanser.</p
De första åren i Sverige [Elektronisk resurs] : Ukrainska mammor berättar
No full textMed studien De första åren i Sverige – ukrainska mammor berättar vill Rädda Barnen belysa hur några ukrainska mammor upplever sin egen och sina barns situation i Sverige. I den här studien låter vi sex mammor från Ukraina, bosatta i olika delar av Sverige sedan 2022, få komma till tals. De berättar om sina upplevelser under de första åren i Sverige. Deras berättelser ger en ögonblicksbild av hur livet har tett sig för några av de tusentals familjer som sökt trygghet i Sverige. Sammantaget beskriver kvinnorna hur mottagandet har sett ut för olika familjer, de ekonomiska utmaningar och förutsättningar för egen försörjning de stött på. Vi tar del av familjernas boendeförhållanden, barnens situation och de problem som uppstår när man lever med tillfälliga uppehållstillstånd och utan personnummer under en längre tid. Mammorna beskriver den hjälp de har fått av enskilda svenskar med tacksamhet men även de svårigheter de mött på vägen för att kunna leva ett drägligt liv här och nu. Några drömmer om att återvända hem till Ukraina medan andra vill stanna i Sverige och bygga sin framtid här. ”Det är svårt med massflyktsdirektivet eftersom det gör att stödet har varit begränsat. Till exempel så fick vi inte läsa SFI i början […] Vi vill stanna i Sverige. Jag är trött på att flytta. Det viktigaste för mig är att mina barn är glada och att de trivs.” -Olena, mamma från Ukraina Studien är framtagen som en del av det arvsfonds-finansierade projektet Starka mammor – trygga barn som under 2023 har hållit i ett anpassat föräldrastöd för familjer från Ukraina.</p
Ensamstående mammor och rätten till bostad
No full textHemlösheten bland barnfamiljer i Sverige växer och allt fler ensamstående mammor och barn söker sig till socialtjänsten för hjälp. Men avsaknaden av tydliga riktlinjer och regler för hur man ska arbeta med denna grupp gör att stödet som erbjuds riskerar att formas mer av politiska beslut än av familjers behov. I kapitlet vill jag lyfta fram vikten av att låta mammor och barn få komma till tals i diskussionen om hemlöshetens problem. För att skapa en grund för ett socialt arbete som gör skillnad på riktigt måste vi nämligen i mycket större utsträckning utgå ifrån, och ha en verklig förståelse för, den situation som den hemlösa familjen befinner sig i. Innan dess är det stöd som erbjuds mer eller mindre verkningslöst.</p
- …
