1,721,161 research outputs found

    Samuelsson, Marcus

    No full text

    Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis

    Get PDF
    The present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed

    Variations on the Author

    Get PDF
    “Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship

    Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis

    Get PDF
    We provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis

    Ledarskap för lärande

    No full text
    Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet (se Samuelsson et al., 2020. Didaktiskt ledarskap handlar om att ha elevers lärande i fokus vid planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Det handlar om att skapa arbetsro och upprätthålla elevers uppmärksamhet samtidigt som det finns ett genomtänkt didaktiskt upplägg som gör att eleverna lär och utvecklas så långt som möjligt. Att leda eleverna till lärande är både givande och inspirerande, men också svårt och utmanande. Lärares förmåga att leda undervisningen är avgörande för elevers lärande, och trots att frågan ständigt diskuteras av lärare, utvecklingslärare, rektorer, skolledare och forskare finns det fortsatt behov av ytterligare studier, just därför att frågan är så komplex. Kanske var det därför som tre kommuner valde att fokusera på just lärares förmåga att leda elever till lärande när de skulle delta i det praktiknära forskningsprojekt som har resulterat i den här rapporten.  I rapporten beskrivs ett tvåårigt forskningsprojekt inriktat mot Ledarskap för lärande. Projektet är en del i den nationella försöksverksamheten ULF som står för utveckling, lärande och forskning (Ulf-avtal, 2021). Två forskare från Linköpings universitet har samarbetat med åtta medforskande lärare från Mjölby, Norrköpings och Söderköpings kommun. De båda forskarna har lång erfarenhet av att själva arbeta som lärare. De arbetar nu på Linköpings universitet med forskning och utbildning. Deras forskningsområden kompletterar varandra. En av dem är inriktad på ledarskap och den andra på didaktik, och båda intresserar sig för hur dessa forskningsområden kan sammanflätas. De medforskande lärarna har lite olika roller i sina kommuner. Alla är lärarutbildade och arbetar med undervisning. Några av dem har ordinarie lärartjänster, med viss tid för skolutveckling och handledning av kollegor, andra har som huvudsyssla att handleda andra lärare på olika skolor i kommunen. De medforskande lärarnas arbete i sina kommuner var utgångspunkten när forskningsområdet skulle avgränsas. Deras skolledare hade valt det övergripande området, ledarskap för lärande, och utsett dem som medforskare, eftersom de var erkänt skickliga lärare som på olika sätt också arbetade med och intresserade sig för skolutveckling. Eftersom de medforskande lärarna i olika utsträckning inte bara arbetade med att undervisa själva, utan även med att stötta andra lärare i sin lärarroll, beskrev de utmaningar som handlade om hur lärare kan stöttas i att utveckla nya strategier för att leda för lärande. Detta praktikgrundade behov utgjorde ett första underlag för forskningsgruppens arbete.  För att kunna stötta lärare i deras didaktiska ledarskap blir det viktigt att definiera vad det är. Tidigare forskning är ofta uppdelad i ledarskapsforskning och didaktisk forskning, men i lärares dagliga praktik är dessa båda fält sammanvävda (Samuelsson et al., 2021). Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om vad didaktiskt ledarskap innebär, för att sedan kunna använda den kunskapen för att stötta lärare i deras förmåga att leda undervisning.Granskning:Publikationen har granskats av en extern granskare.</p

    Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts

    Get PDF
    We conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more sophisticated methods

    Author Index

    No full text
    Nao informado

    Ledarskap för lärande

    No full text
    Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet (se Samuelsson et al., 2020. Didaktiskt ledarskap handlar om att ha elevers lärande i fokus vid planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Det handlar om att skapa arbetsro och upprätthålla elevers uppmärksamhet samtidigt som det finns ett genomtänkt didaktiskt upplägg som gör att eleverna lär och utvecklas så långt som möjligt. Att leda eleverna till lärande är både givande och inspirerande, men också svårt och utmanande. Lärares förmåga att leda undervisningen är avgörande för elevers lärande, och trots att frågan ständigt diskuteras av lärare, utvecklingslärare, rektorer, skolledare och forskare finns det fortsatt behov av ytterligare studier, just därför att frågan är så komplex. Kanske var det därför som tre kommuner valde att fokusera på just lärares förmåga att leda elever till lärande när de skulle delta i det praktiknära forskningsprojekt som har resulterat i den här rapporten.  I rapporten beskrivs ett tvåårigt forskningsprojekt inriktat mot Ledarskap för lärande. Projektet är en del i den nationella försöksverksamheten ULF som står för utveckling, lärande och forskning (Ulf-avtal, 2021). Två forskare från Linköpings universitet har samarbetat med åtta medforskande lärare från Mjölby, Norrköpings och Söderköpings kommun. De båda forskarna har lång erfarenhet av att själva arbeta som lärare. De arbetar nu på Linköpings universitet med forskning och utbildning. Deras forskningsområden kompletterar varandra. En av dem är inriktad på ledarskap och den andra på didaktik, och båda intresserar sig för hur dessa forskningsområden kan sammanflätas. De medforskande lärarna har lite olika roller i sina kommuner. Alla är lärarutbildade och arbetar med undervisning. Några av dem har ordinarie lärartjänster, med viss tid för skolutveckling och handledning av kollegor, andra har som huvudsyssla att handleda andra lärare på olika skolor i kommunen. De medforskande lärarnas arbete i sina kommuner var utgångspunkten när forskningsområdet skulle avgränsas. Deras skolledare hade valt det övergripande området, ledarskap för lärande, och utsett dem som medforskare, eftersom de var erkänt skickliga lärare som på olika sätt också arbetade med och intresserade sig för skolutveckling. Eftersom de medforskande lärarna i olika utsträckning inte bara arbetade med att undervisa själva, utan även med att stötta andra lärare i sin lärarroll, beskrev de utmaningar som handlade om hur lärare kan stöttas i att utveckla nya strategier för att leda för lärande. Detta praktikgrundade behov utgjorde ett första underlag för forskningsgruppens arbete.  För att kunna stötta lärare i deras didaktiska ledarskap blir det viktigt att definiera vad det är. Tidigare forskning är ofta uppdelad i ledarskapsforskning och didaktisk forskning, men i lärares dagliga praktik är dessa båda fält sammanvävda (Samuelsson et al., 2021). Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om vad didaktiskt ledarskap innebär, för att sedan kunna använda den kunskapen för att stötta lärare i deras förmåga att leda undervisning.Granskning:Publikationen har granskats av en extern granskare.</p

    koamabayili/VECTRON-author-checklist: VECTRON author checklist

    No full text
    We have done our best to complete the author checklist relating to the use of animals in the hut study. Note that the objective for the hut study was to evaluate the IRS treatment applications for residual efficacy against Anopheles mosquitoes, including the local An. coluzzii mosquito population. Cows were only used to attract mosquitoes into the huts and no tests were carried out directly on the cows. The author checklist is intended for use with studies where experiments are carried out on animals, which is why we have had such difficulty in completing this for the hut study, as many of the questions do not relate to how the cows were used
    corecore