1,721,379 research outputs found
DigiTrust – Ett tvärvetenskapligt projekt
Full text linkDetta är introduktionskapitet till rapporten "DigiTrust: Tillit i det digitala. Tvärvetenskapliga perspektiv från ett forskningsprojekt", där forskargruppsledarna beskriver grunderna för projektet
Tillit i det digitala samhället – en kartläggning
Full text linkDet här kapitlet redovisar resultat från den enkätstudie om tillit i det digitala samhället som genomfördes i DigiTrustprojektet i januari, 2014. Den internetbaserade enkätstudien innehöll 1118 svenska respondenter med en jämn fördelning avseende kön och ålder. Enkäten omfattade ca 35 frågor som i huvudsak kunde sorteras under någon av följande fem kategorier: 1) Övervakning, 2) Bank 3) Hälsa, 4) Arbetsliv, och 5) Medier
Litteratur om tillitsbegreppet
Full text linkDetta kapitel visar på hur forskning om tillit är spridd över en rad ämnesområden och forskardiscipliner, och tar upp några av de tydligaste områdena
Relevans av tekniskt skydd för tillit
Full text linkDetta kapitel behandlar teknikens roll för skapandet av användarnas tillit. Kapitlet tar upp tillämpningen av Common Criteria-metodiken (CC) som exempel, och bankernas arbete med att säkra sina system
Under molnen - synliggörandet av digital infrastruktur och hur tillit och aura skapas
Full text linkFör femton år sedan beskrevs Internet och framväxande digitala tjänster ofta med hjälp av ord som Cyberspace och virtuella verkligheter. Under senare år har andra efemära metaforer använts. Idag talas det mer om ”molnet” och molntjänster. Sällan har konkreta fysiska anläggningar och tung infrastruktur använts i marknadsföring och i frammanandet av visioner från företag och organisationer som arbetar med Internet och digitala tjänster. 2012 skedde dock ett tydligt skifte. Nu började Google strategin att synliggöra sina verksamheter. Företaget lanserade för första gången bilder och berättelser från sina anläggningar bortom sitt berömda kontorskomplex The Google Plex i Mountain View. Nu skulle de topphemliga datacentren synliggöras via en webbplats med rubriken ”Data Centers”. Genom kampanjen försökte Google frammana såväl tillit till verksamheterna som en fantasieggande aura kring anläggningarna. Frågan är vad som synliggjordes via denna kampanj? Detta kapitel analyserar hur digital infrastruktur synliggörs, vad det betyder i termer av tillit, aura och förtroende för de komplexa företagsstrukturer och processer som döljer sig där bakom. Willim visar på likheter mellan till exempel ett tidigt stålverk i Pittsburg och Googles anläggningar idag, och argumenterar för att bilderna inifrån datacentren skulle kunna beskrivas som en slags visuella metaforer för den nya digitala industrins ymnighetshorn. Willim ser paralleller till fenomenet med iscensatta fabriker, såsom Volkswagens så kallade Showcase-fabrik Die Gläserne Manufaktur, och argumenterar för att vi behöver skärskåda hur estetisering och sammanflätningar av fantasi och verklighet står i direkt relation till betydelsefulla, för att inte säga livsviktiga, strukturer och processer vad gäller dagens digitala infrastrukturer. Om vi ser på de senaste årens visualiseringar av anläggningar och infrastruktur från företag som Google, är det värt att ställa frågan: varför visas just detta på detta vis just nu
Ett rättsligt perspektiv på övervakningstrenden: Datalagringsdirektivets underkännande
Full text linkSom ett av tre perspektiv i DigiTrust-projektet riktar detta kapitel in sig mot rättens roll i relation till tillit och det digitala. Kapitlet introducerar området och analyserar sedan det s.k. Datalagringsdirektivet i ljuset av att det i april 2014 underkändes av EU-domstolen, efter att ha implementerats i medlemsstaterna. Direktivet handlar i stort om att ålägga internetoperatörer en massiv lagring av data kring telefonsamtal, sms, e-postmeddelanden, internetuppkopplingar och mobilpositioner i 6–24 månader, i syfte att kunna bekämpa allvarlig brottslighet
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Tillit till forskningen och digitaliseringen av det vetenskapliga kommunikationssystemet: Peer review-processer och Open Access-publicering
Full text linkDet här kapitlet diskuterar och analyserar digitaliseringen av det vetenskapliga publiceringssystemet, framförallt i relation till peer review-processen och Open Access (OA). I vilken utsträckning är exempelvis tillit till vetenskaplig forskning, uttryckt i publikationer, rättfärdigat och hur kan den bedömas? Kapitlet använder sig av exemplet där vetenskapsjournalisten John Bohannon avslöjade brister i peer review-processen i ett antal OA-tidskrifter Bohannons artikel publicerades i Science Magazine i septmeber 2013 och väckte stor uppmärksamhet: i akademiska sammanhang, inom OA-rörelsen och i nyhetsmedier. Bohannon kritiserades bl.a a. för att han i sin undersökning inte skickat in artikeln till t.ex. tidskrifter med prenumerationsavgifter eller OA-tidskrifter utan författaravgifter för att kontrollera hur den fingerade artikeln skulle ha tagits emot i tidskrifter med andra finansieringsmodeller. Bohannons artikel, och de reaktioner den väckte, är ett intressant exempel att analysera för att studera de processer som i hög grad ligger bakom hur forskningen granskas och hur dess tillförlitlighet bedöms och garanteras; och inte minst, vad som händer när dessa processer börjar ifrågasättas. För viktiga frågor i sammanhanget är i vilken utsträckning Bohannons artikel handlar om tillförlitlighet hos OA-tidskrifter med författaravgifter, eller i vilken utsträckning den handlar om peer review-processens tillförlitlighet, eller rent av om tillit till det vetenskapliga publikationssystemet och därmed också till det som vi kallar för vetenskaplig kunskap som helhet. För att mer systematiskt kunna studera vilka teman som dyker upp i reaktionerna på Bohannons artikel använde vi en webtjänst som identifierar webpublikationer med anknytning till OA-frågor för att identifiera dokument som rapporterade om, och kommenterade, Bohannons artikel. På så sätt hittade vi ca 80 websidor med reaktioner på, eller rapportering om, Bohannons artikel. Dessa var publicerade från och med dagen då Bohannons artikel publicerades och ca två veckor framåt, i allt ifrån traditionella och webbaserade nyhetsmedier, via universitetsbibliotek och organisationer kopplade till OA-rörelsen, till individer som bloggar om OA- och vetenskapliga kommunikationsfrågor
Tillit i arbetslivet – några nedslag
Full text linkFöljande texter är tidigare publicerade som blogginlägg på Cybernormer.se samt digitalsociety.se och kretsar kring arbetslivets förändring i en digital kontext. Tillitsbegreppet är centralt här och texterna diskuterar exempelvis kontroll och övervakning - eller "employee monitoring" - kontra ökade frihetsgrader för anställda att styra över sina arbetstider
- …
