1,720,974 research outputs found
Det motsägelsefulla beslutet : Om kvinnors syn på och erfarenheter av mammografiscreening
No full textCancer har kommit att bli en av de största folksjukdomarna i den industrialiserade västvärlden och enbart i Sverige insjuknar över 55 000 personer varje år. Det faktum att var tredje person kommer att drabbas av en cancersjukdom någon gång under sin livstid innebär, förutom ett stort mänskligt lidande, att samhället står inför stora folkhälsopolitiska utmaningar att nå medborgarna med sina hälsofrämjande och hälsoförebyggande insatser. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen. För att i tid upptäcka tumören och på så vis få bättre möjligheter att bota sjukdomen rekommenderas i dagsläget mammografiscreening för kvinnor i åldersgruppen 40 till 74 år. Men trots att Sverige i ett internationellt perspektiv har ett högt deltagande i mammografiscreening så avstår cirka 20 % av de kvinnor som kallas. Denna avhandling handlar om olika sätt att förhålla sig till hälsa och sjukdom i relation till välfärdsstatens hälsoambitioner. Den tar sin empiriska utgångspunkt i ett antal kvinnors syn på och erfarenheter av mammografiscreening, ställt i ljuset av samhällets förväntningar att de som kallas ska delta i denna förebyggande undersökning för att i tid upptäcka eventuell bröstcancer. Genom individuella intervjuer med 18 kvinnor utan bröstcancer som hade avstått från mammografiscreening och fokusgruppintervjuer med 28 kvinnor med bröstcancer som hade deltagit i mammografiscreening, blev det tydligt att samtliga kvinnor hade uppfattat det medicinska värdet med tidig upptäckt av bröstcancer. Avhandlingen innehåller även en kvantitativt baserad kohortstudie med data från 1452 kvinnor. Den visar också att det finns en klar uppfattning bland både deltagare och icke-deltagare i mammografiscreening att undersökningen ökar möjligheten att bli frisk från bröstcancer. Den inledande forskningsfrågan som ställdes var vilka möjliga orsaker som kan ligga bakom kvinnors beslut att avstå från mammografiscreening och tog sin utgångspunkt i den tidigare forskningen som hade identifierat socioekonomiska skillnader i deltagandet. Speciellt fokus riktades mot hur de egna levnadsvillkoren och upplevd möjlighet att själva påverka och prioritera sin hälsa bidrog till beslutet att avstå från mammografiscreening. Därefter utvidgades forskningsfrågan till att även omfatta hur kvinnor med bröstcancer såg på mammografiscreening. Den senare frågeställningen tog sin utgångspunkt i den osäkerhet som kvinnor utan bröstcancer, som hade avstått från mammografiscreening, hade kring hur deras beslut skulle kunna komma att påverka en framtida bröstcancerdiagnos. Det som håller ihop de båda forskningsfrågorna är ambitionen att få en fördjupad kunskap om och förståelse för kvinnors olika sätt att förhålla sig till hälsa och sjukdom i relation till välfärdsstatens hälsoambitioner, och där mammografiscreening utgör ett exempel på det. I avhandlingen framträder således både individuella och strukturella aspekter av beslutsprocessen, vilket har inneburit att såväl psykologiska som sociologiskt förankrade teorier och begrepp har använts i analysen för att kunna synliggöra bakomliggande faktorer på olika nivåer. I artikel I diskuteras betydelsen av sociala nätverk och socialt stöd för beslutet att avstå från mammografiscreening. Kvinnor som var ogifta, inte hade barn eller bodde ensamma var oftare icke-deltagare i mammografiscreening. Kvinnor som saknade tillgång till ett stabilt socialt nätverk och en bra möjlighet att få stöd med praktiska saker i vardagen, hade deltagit i mammografiscreening i något mindre utsträckning än övriga kvinnor. I artikel II fokuseras på beslutsprocessen att avstå från mammografiscreening. Det till synes frivilliga beslutet att avstå från mammografiscreening föregicks av ambivalenta resonemang kring värdet av undersökningen och kring eventuella konsekvenser beslutet att avstå skulle kunna leda till. I artikeln har det illustrerats med hjälp av begreppet korstryck, dvs. vad kvinnorna uppfattade att de borde göra (delta) och vad de gjorde (avstod). Det framkom att kvinnorna i flera avseenden kände sig ensamma och osäkra i sitt beslutstagande kring mammografiscreening och att samhällets stöd kring detta var obefintligt. I artikel III uppmärksammas levnadsvillkorens betydelse för beslutet att avstå från mammografiscreening. Det var en påtaglig samstämmighet kring hur den aktuella livssituationen beskrevs och hur kvinnorna uppfattade att de hade förutsättningar för att möta de utmaningar som ingår i beslutsprocessen kring mammografiscreening. Bland annat uppfattades risken för bröstcancer på olika sätt. I ett vidare sammanhang visar detta att ett hälsobeslut inte enbart handlar om tillgången till förebyggande- och hälsofrämjande insatser. Lika viktiga tycks levnadsvillkoren vara och i vilken omfattning det finns utrymme i vardagen att hantera ett insjuknande i en allvarlig och livshotande sjukdom. I artikel IV riktas uppmärksamheten mot hur synen på mammografiscreeningens värde förändrades efter ett besked om bröstcancer. Det var speciellt framträdande i samband med att kvinnorna åter kallades till mammografiscreening efter avslutad bröstcancerbehandling. Undersökningens värde hade delvis fått en ny innebörd, speciellt för kvinnor med intervallcancer. Risken för ny bröstcancer utgjorde ett hot för alla kvinnor i studien, medan de med intervallcancer dessutom behövde hantera osäkerheten att tumören inte hade upptäckts vid ordinarie mammografiscreening. Avhandlingens sammantagna resultat visar att kvinnor som är osäkra på om de ska delta i undersökningen eller inte blir lämnade ensamma med ett komplext och svårt beslut. Det blir tydligt att mammografiscreening inte enbart utgör en medicinsk hälsoundersökning. Beslutet att delta eller avstå handlade även om den egna livssituationen såväl som om egna och andras erfarenheter av mammografiscreening och bröstcancer. I grunden kan kvinnornas osäkerhet relateras till att mammografiscreening är en undersökning som handlar om liv och död och som kan uppfattas som ett risktagande oavsett om beslutet är att delta eller avstå. Att kvinnor känner sig lämnade med ett svårt och delvis motsägelsefullt beslut kring mammografiscreening, som ytterst handlar om den egna existensen, säger inte enbart något om deras erfarenheter av undersökningen eller deras livssituation. Det omfattar även en syn på välfärdsstatens hälsoambitioner som är viktig att förstå för att kunna utveckla ett bra stöd i samband med undersökningen. Denna avhandling visar hur hälsa och sjukdom har en central plats i människors vardagsliv, både i bemärkelsen att få vara frisk men även hur risken att drabbas av sjukdom hanteras på olika sätt beroende på omständigheter. Undersökningens ”dubbla syften” bidrar till att det uppstår ett s.k. korstryck mellan samhällets ambition att få tillräckligt många kvinnor att delta och på så vis sänka dödligheten i bröstcancer, samtidigt som de kvinnor som förväntas delta involverar personliga erfarenheter i beslutsprocessen. Det innebär att det finns en god anledning att anta att det inte är undersökningen i sig som kvinnorna avstår ifrån utan snarare de konsekvenser som är kopplade till den
Betydelsen av beprövad erfarenhet inför formella beslut i socialtjänsten – en kollaborativ arbetsprocess
No full textVilken roll spelar beprövad erfarenhet i socialtjänstens beslutsfattande? I det här kapitlet undersöks hur socialsekreterare inom områdena barn och unga samt vuxna med beroendeproblematik använder och delar kunskap i en komplex vardag präglad av krav på rättssäkerhet, evidens och effektivitet. Genom fokusgruppsintervjuer synliggörs det kollegiala lärandets betydelse och hur erfarenhetsbaserad kunskap formas, förmedlas och får genomslag inför formella beslut. Kapitlet belyser också hur struktur och reflektion kan bidra till att hantera osäkerhet i det sociala arbetets praktiska verklighet
Jag tänkte gå, men livet kom emellan: om sex kvinnors val att inte delta i mammografiscreening
No full textThe aim of this study was to identify possible reasons for non-attendance related to mammographic screening. Using qualitative methods, sex women underwent a semi-structured interview on the following themes: social background, medical history, mammographic screening, invitation, and final decision. Social background was described using the "life-form theory". The concepts of illness, disease, and sickness were used in order to investigate medical conditions and their impact. The process of non-attendance was studied using a model by Zovko, balancing different needs affecting decisions and final action. According to their decision, and final action, women were defined as "participants", "passive non-attenders" or "active non-attenders". Most women belonged to the life-form "paid work" and had children. Many women had some chronic disease, but only one referred to this as a reason for non-attendance. Some women had experienced pain during earlier examination, but the interviewed women did not regard practical circumstances, such as wording of the invitation letter, cost or lack of time, as important reasons for non-attendance. All women regarded mammographic screening as important, but other things in life were prioritised or had to be dealt with, e.g. recent divorce, disease, or the desire not to cause problems among fellow-workers being absent from work
Betydelsen av mellanmänskliga möten i vården
No full textI detta kapitel ställs frågor om betydelsen av mellanmänskliga möten inom vården utifrån ett patientperspektiv. Närmare bestämt hur kvinnor med bröstcancer upplevt att de fått balansera den medicinska vårdens effektivitet mot ett delvis uteblivet känslomässigt och personligt bemötande. Det kan beskrivas som ett känsloarbete där de medicinska villkoren väger över så att de egna känslorna inte får det utrymme som behövs för att bli en del av den läkande processen
Hälso- och sjukvårdskuratorn
No full textI det här kapitlet beskriver och diskuterar vi hälso- och sjukvårdskuratorns roll i ett historiskt såväl som nutida perspektiv. Frågor i fokus handlar om hur den nyligen införda yrkeslegitimationen för kuratorer inom hälso- och sjukvården påverkar arbetssituationen avseende autonomi, jurisdiktion och samverkan med andra yrkesgrupper. Förändras yrkets legitimitet i organisationen? Vilka möjligheter och farhågor kommer till uttryck? I den historiska delen hämtas materialet från forskning, utredningar och offentligt material. I den del som handlar om kuratorernas nutida arbetssituation använder vi oss även av material från forskningscirklar med ett tjugotal kuratorer inom somatisk sjukvård
On Women's Ambivalence about Mammography Screening: Support in the Decision-Making Process a Potential Role for Health Care Social Workers?
No full textThe aim of this article is to reach a deeper understanding of women's decision-making process regarding non-attendance at mammography screenings. The article also discusses the health care social workers' role in providing support to women during this decision. Eighteen qualitative semi-structured interviews were conducted with women who had abstained from mammography screening in Malmö, Sweden. Thematic analyses were used as a method and The Rational Choice Theory, The Health Belief Model and the notion of Cross-Pressure were used as a theoretical framework. A prominent feature was that the relationship between the women's decision to abstain and the normative perception that mammography is an important examination led to ambivalent thoughts. It can be seen as an adjustment to the structure to be invited and a cross-pressure between performed and expected actions. Moreover, the decision to abstain from mammography screening was preceded by thoughts about the right choice, specifically in relation to what would happen to these women if they got breast cancer. Women who abstain need to think about their decision to a larger extent than women who attend the screening and we argue that they should be offered support by health care social workers in the invitation letter to mammography screening
Non-take up i det svenska välfärdssystemet : Om betydelsen av social position för kvinnors beslut kring mammografiscreening
No full textNon-take up in the Swedish welfare system: On the impact of social position on women’s decision-making regarding mammography screening Central to a well-functioning and effective welfare system is that benefits reach the people to whom they are intended. By focusing on an example of so called non-take up – namely women’s decision not to attend mammography screening – this article discusses decision making in relation to living conditions, i.e. social position, and to the public health intentions of the welfare state. The main theoretical basis for the analysis is Rogers’ humanistic/existential theory. Qualitative semi-structured interviews were made with 18 women who had abstained from mammography screening. Their decision was described, analyzed and problematized focused on whether their living conditions, leading to a strong or weak social position, is of relevance to their decision to refrain from this health promoting examination. The women’s own experiences clearly showed how their social position was of great importance for how they explained their decision to abstain. Furthermore, social position affects how women handle different impact from living conditions, society’s expectations and personal experiences of mammography screening. This study makes visible the gap between public health intentions of the society and individual conditions. Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p
Non-take up i det svenska välfärdssystemet [Elektronisk resurs] : Om betydelsen av social position för kvinnors beslut kring mammografiscreening
No full textNon-take up in the Swedish welfare system: On the impact of social position on women’s decision-making regarding mammography screeningCentral to a well-functioning and effective welfare system is that benefits reach the people to whom they are intended. By focusing on an example of so called non-take up – namely women’s decision not to attend mammography screening – this article discusses decision making in relation to living conditions, i.e. social position, and to the public health intentions of the welfare state. The main theoretical basis for the analysis is Rogers’ humanistic/existential theory. Qualitative semi-structured interviews were made with 18 women who had abstained from mammography screening. Their decision was described, analyzed and problematized focused on whether their living conditions, leading to a strong or weak social position, is of relevance to their decision to refrain from this health promoting examination. The women’s own experiences clearly showed how their social position was of great importance for how they explained their decision to abstain. Furthermore, social position affects how women handle different impact from living conditions, society’s expectations and personal experiences of mammography screening. This study makes visible the gap between public health intentions of the society and individual conditions. </p
Tillit och misstro : om synen på mammografiscreening vid bröstcancer
No full textOne example of the welfare state’s health ambitions is to reduce the onset of illness and mortality from cancer, which among other things means that approximately 900,000 women in Sweden in the age group 40–74 years recurrently receive an invitation to mammography screening. The objective is to detect possible breast cancer at an early stage and thereby reduce mortality from the disease. For this to be possible a high participation is one of the basic conditions. This article deals with the view of mammography screening among women who have experienced breast cancer. Twenty-eight women were interviewed in six focus group settings. Data were processed through a thematic analysis and theories of coping were used as the analytical tool. The findings show how the confidence in the value of mammography screening was on trial in connection with the announcement of the diagnosis, especially for the women who discovered their breast cancer themselves between two screenings (interval cancers). The way the tumour was discovered marked a watershed between feeling confident or not to the value of mammography screening. The women in the study used three forms of coping strategies to continue maintaining confidence in the value of mammography screening: adaptation, control and avoidance. Overall, these strategies have been interpreted as an adaptation to the welfare state’s health ambitions and an enabling to continue the participation when the invitation for mammography screening arrives in the mailbox, regardless of their own experiences
Kvinnors val kring mammografiscreening-ett exempel på non-take-up i den svenska välfärdsmodellen
No full text- …
