54 research outputs found
Retrospective from departing UM Provost Pardis Mahdavi
No full textThis week\u27s guest is Dr. Pardis Mahdavi, an Iranian-American professor, administrator, outgoing provost at the University of Montana, and the newly named president of the University of La Verne. Pardis is the author of multiple books and served in leadership roles in several prominent universities.
In this episode Justin asks Pardis about her path into academia, what changes to the University of Montana and higher ed more broadly she would like to see and her goals for the new role as president of the University of La Verne.https://scholarworks.umt.edu/anewangle_podcasts/1307/thumbnail.jp
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag [Elektronisk resurs] : Resultat från den regionala miljöövervakningen 2010
No full textSyftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning de vattendrag som rinner igenom jorbrukslandskap är belastade med bekämpningsmedel. Vattendragsokalerna som ingått i undersökningen har stor andel jordbruksmark i sina tillrinningsområden, mycket frilandsodling av grönsaker och växthus inom sina avrinningsområden.Resultaten visar att förekomsten av ogräs-, svamp-och insektsbekämpningsmedel under maj till september är sådan att den kan påverka växt- och djurlivet i vattendragen negativt. Bekämpningsmedel hittades i alla vattendragslokalerna. Totalt togs 52 vattenprover i denna undersökning och i 49 av dessa, det vill säga 94 procent av proven, hittades bekämpningsmedel. Av de 41 undersökta substanserna hittades 26 substanser (63 procent). I medelantal återfanns sju substanser per prov. Totalhalten (summahalten) för alla bekämpningsmedel i ett prov var i medel 0,45 μg/l. Detta värde ligger nära EU:s gränsvärde för totalhalten i dricksvatten, 0,5 μg/l. I en tredjedel av proven överskred något ämne sitt riktvärde.Resultaten från den nationella miljöövervakningen i skånska Vemmenhög visar att bekämpningsmedelhalten har minskat tiofalt från 1990-talet till i dag. Denna positiva utveckling är i stor utsträckning tack vare Greppa Näringens rådgivning och olika miljöstöd för åtgärder inom jordbruket. Trots den positiva utvecklingen visar resultaten från denna studie och den nationella miljöövervakningen att vi inte har nått till acceptabla halter i ytvatten. Det krävs ytterligare åtgärder för att minska bekämpningsmedelhalter i ytvatten.En ytterst viktig åtgärd är att värna om de skyddsavstånd och skyddszoner som, enligt föreskrifter och rekommendationer, finns för att skydda yt- och grundvatten från att förorenas av bekämpningsmedel. Tillsynen som Länsstyrelsen och kommunerna genomför av bekämpningsmedelsanvändningen är viktig för att kontrollera att dessa skydd efterlevs. Ekologisk odling är en annan viktig åtgärd för att minska spridningen av bekämpningsmedel i miljön. Eftersom bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling minskar spridningen till miljön då andelen ekologisk odlad areal ökar.I dagsläget saknar Skåne en heltäckande miljöövervakning av bekämpningsmedel. Resultaten av övervakningen är viktiga för att driva åtgärder för att minska spridning och läckage till ytvatten och grundvatten. För att en heltäckande övervakning ska vara möjlig krävs det att alla är med och betalar för att övervaka den miljöpåverkan verksamhen bidrar till, i synnerhet lantbrukarna.</p
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag - regional miljöövervakning 2011 [Elektronisk resurs]
No full textDen här studien är en del av fortsättningen på 2010 års studier ”Bekämpningsmedel i skånska vattendrag” och ”Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne”. Syftet med dessa studier var att undersöka bekämpningsmedelsbelastningen i tio Skånska vattendrag och att undersöka om det kan finnas ett samband mellan bekämpningsmedelsbelastning och missbildningar i kiselalgsskal. Resultaten visade en antydan om att ju mer jordbruksmark som finns i ett avrinningsområde desto fler bekämpningsmedel och desto högre totalhalt kan hittas. Det verkar också finnas ett samband mellan bekämpningsmedelsbelastning och missbildade kiselalgsskal.Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med flera länsstyrelser och Naturvårdsverket håller på att utveckla en biologisk miljögiftsindikator som främst utgår från missbildade kiselalgskal. Denna och ovan nämnda studier är ingående underlag till detta arbete. Förhoppningen är att kunna utveckla en tillräcklig säker miljögiftsindikator för bedömningen av ”Övrigt förorenande ämnen” under ekologisk status, inom ramen för vattendirektivet.Bekämpningsmedel, metaller och kiselalger har i den här studien mätts på fem lokaler i vattendragen Görslövsbäcken, Vegeån, Bråån och Rörums södra å. Provtagning skedde tre gånger, en gång per månad under juli, augusti och september 2011. Den jordbruksintensiva Görslövsbäcken valdes igen från 2010 års studie. Vegeån valdes också för att vattendraget är en högbelastad jordbrukså. Provtagningslokalen i Bråån ligger vid Rövarekulan, en plats med alunskiffer och förmodad hög metallbelastning. I Rörums södra å togs vattenprov på två lokaler, en uppströmslokal med lägre påverkan från fruktodlingar och en lokal nedströms fruktodlingar.</p
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag [Elektronisk resurs] : Resultat från den regionala miljöövervakningen 2010
No full textSyftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning de vattendrag som rinner igenom jorbrukslandskap är belastade med bekämpningsmedel. Vattendragsokalerna som ingått i undersökningen har stor andel jordbruksmark i sina tillrinningsområden, mycket frilandsodling av grönsaker och växthus inom sina avrinningsområden.Resultaten visar att förekomsten av ogräs-, svamp-och insektsbekämpningsmedel under maj till september är sådan att den kan påverka växt- och djurlivet i vattendragen negativt. Bekämpningsmedel hittades i alla vattendragslokalerna. Totalt togs 52 vattenprover i denna undersökning och i 49 av dessa, det vill säga 94 procent av proven, hittades bekämpningsmedel. Av de 41 undersökta substanserna hittades 26 substanser (63 procent). I medelantal återfanns sju substanser per prov. Totalhalten (summahalten) för alla bekämpningsmedel i ett prov var i medel 0,45μg/l. Detta värde ligger nära EU:s gränsvärde för totalhalten i dricksvatten, 0,5 μg/l. I en tredjedel av proven överskred något ämne sitt riktvärde.Resultaten från den nationella miljöövervakningen i skånska Vemmenhög visar att bekämpningsmedelhalten har minskat tiofalt från 1990-talet till i dag. Denna positiva utveckling är i stor utsträckning tack vare Greppa Näringens rådgivning och olika miljöstöd för åtgärder inom jordbruket. Trots den positiva utvecklingen visar resultaten från denna studie och den nationella miljöövervakningen att vi inte har nått till acceptabla halter i ytvatten. Det krävs ytterligare åtgärder för att minska bekämpningsmedelhalter i ytvatten.En ytterst viktig åtgärd är att värna om de skyddsavstånd och skyddszoner som, enligt föreskrifter och rekommendationer, finns för att skydda yt- och grundvatten från att förorenas av bekämpningsmedel. Tillsynen som Länsstyrelsen och kommunerna genomför av bekämpningsmedelsanvändningen är viktig för att kontrollera att dessa skydd efterlevs. Ekologisk odling är en annan viktig åtgärd för att minska spridningen av bekämpningsmedel i miljön. Eftersom bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling minskar spridningen till miljön då andelen ekologisk odlad areal ökar.I dagsläget saknar Skåne en heltäckande miljöövervakning av bekämpningsmedel. Resultaten av övervakningen är viktiga för att driva åtgärder för att minska spridning och läckage till ytvatten och grundvatten. För att en heltäckande övervakning ska vara möjlig krävs det att alla är med och betalar för att övervaka den miljöpåverkan verksamhen bidrar till, i synnerhet lantbrukarna. </p
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag - regional miljöövervakning 2011
No full textDen här studien är en del av fortsättningen på 2010 års studier ”Bekämpningsmedel i skånska vattendrag” och ”Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne”. Syftet med dessa studier var att undersöka bekämpningsmedelsbelastningen i tio Skånska vattendrag och att undersöka om det kan finnas ett samband mellan bekämpningsmedelsbelastning och missbildningar i kiselalgsskal. Resultaten visade en antydan om att ju mer jordbruksmark som finns i ett avrinningsområde desto fler bekämpningsmedel och desto högre totalhalt kan hittas. Det verkar också finnas ett samband mellan bekämpningsmedelsbelastning och missbildade kiselalgsskal. Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med flera länsstyrelser och Naturvårdsverket håller på att utveckla en biologisk miljögiftsindikator som främst utgår från missbildade kiselalgskal. Denna och ovan nämnda studier är ingående underlag till detta arbete. Förhoppningen är att kunna utveckla en tillräcklig säker miljögiftsindikator för bedömningen av ”Övrigt förorenande ämnen” under ekologisk status, inom ramen för vattendirektivet. Bekämpningsmedel, metaller och kiselalger har i den här studien mätts på fem lokaler i vattendragen Görslövsbäcken, Vegeån, Bråån och Rörums södra å. Provtagning skedde tre gånger, en gång per månad under juli, augusti och september 2011. Den jordbruksintensiva Görslövsbäcken valdes igen från 2010 års studie. Vegeån valdes också för att vattendraget är en högbelastad jordbrukså. Provtagningslokalen i Bråån ligger vid Rövarekulan, en plats med alunskiffer och förmodad hög metallbelastning. I Rörums södra å togs vattenprov på två lokaler, en uppströmslokal med lägre påverkan från fruktodlingar och en lokal nedströms fruktodlingar
Corrigendum: Confirmatory factor analysis and gender invariance of the Persian version of psychological control scale: association with internalizing and externalizing behavior problems (Frontiers in Psychology, (2023), 14, (1128264), 10.3389/fpsyg.2023.1128264)
No full textCopyright © 2024 Habibi Asgarabad, Salehi Yegaei, Mokhtari, Izalnoo and Trejos-Castillo. cc-byIn the published article, there was an error in the correspondence details. As well as Pardis Salehi Yegaei, Mojtaba Habibi Asgarabad should also be listed as a corresponding author. The complete correspondence details are shown below: *Correspondence: Pardis Salehi Yegaei Mojtaba Habibi Asgarabad The authors apologize for this error and state that this does not change the scientific conclusions of the article in any way. The original article has been updated
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag : Resultat från den regionala miljöövervakningen 2010
No full textSyftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning de vattendrag som rinner igenom jorbrukslandskap är belastade med bekämpningsmedel. Vattendragsokalerna som ingått i undersökningen har stor andel jordbruksmark i sina tillrinningsområden, mycket frilandsodling av grönsaker och växthus inom sina avrinningsområden. Resultaten visar att förekomsten av ogräs-, svamp-och insektsbekämpningsmedel under maj till september är sådan att den kan påverka växt- och djurlivet i vattendragen negativt. Bekämpningsmedel hittades i alla vattendragslokalerna. Totalt togs 52 vattenprover i denna undersökning och i 49 av dessa, det vill säga 94 procent av proven, hittades bekämpningsmedel. Av de 41 undersökta substanserna hittades 26 substanser (63 procent). I medelantal återfanns sju substanser per prov. Totalhalten (summahalten) för alla bekämpningsmedel i ett prov var i medel 0,45 μg/l. Detta värde ligger nära EU:s gränsvärde för totalhalten i dricksvatten, 0,5 μg/l. I en tredjedel av proven överskred något ämne sitt riktvärde. Resultaten från den nationella miljöövervakningen i skånska Vemmenhög visar att bekämpningsmedelhalten har minskat tiofalt från 1990-talet till i dag. Denna positiva utveckling är i stor utsträckning tack vare Greppa Näringens rådgivning och olika miljöstöd för åtgärder inom jordbruket. Trots den positiva utvecklingen visar resultaten från denna studie och den nationella miljöövervakningen att vi inte har nått till acceptabla halter i ytvatten. Det krävs ytterligare åtgärder för att minska bekämpningsmedelhalter i ytvatten. En ytterst viktig åtgärd är att värna om de skyddsavstånd och skyddszoner som, enligt föreskrifter och rekommendationer, finns för att skydda yt- och grundvatten från att förorenas av bekämpningsmedel. Tillsynen som Länsstyrelsen och kommunerna genomför av bekämpningsmedelsanvändningen är viktig för att kontrollera att dessa skydd efterlevs. Ekologisk odling är en annan viktig åtgärd för att minska spridningen av bekämpningsmedel i miljön. Eftersom bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling minskar spridningen till miljön då andelen ekologisk odlad areal ökar. I dagsläget saknar Skåne en heltäckande miljöövervakning av bekämpningsmedel. Resultaten av övervakningen är viktiga för att driva åtgärder för att minska spridning och läckage till ytvatten och grundvatten. För att en heltäckande övervakning ska vara möjlig krävs det att alla är med och betalar för att övervaka den miljöpåverkan verksamhen bidrar till, i synnerhet lantbrukarna.
Ecotoxicological assessment by microcosm tests on plankton communities
No full textThe aim of this thesis is to present a short-term plankton community toxicity test in laboratory microcosms, with which the effect of the test substance on species abundance and composition of the community is evaluated. This laboratory microcosm is an intermediate between single-species tests and outdoor mesocosm tests. The brominated flame retardant HBCDD was chosen as the reoccurring test substance in three experiments. It was applied at similar nominal exposure concentrations in toxicity experiments performed in test systems with different grades of complexity. One experiment was performed in an outdoor artificial pond in which cylinders were inserted to isolate replicate mesocosms. The other experiments were performed in a greenhouse environment in 10 L microcosms with sediment and water from a eutrophic lake and brackish water estuary. The short-time plankton community toxicity test proposed in this work was successful in detecting structural changes in plankton community composition due to exposure to anthropogenic chemicals. Several prerequisites for a sensitive community toxicity test were fulfilled. Ecological interactions, like competition and predation, were present and made detection of community level responses like secondary effects possible. The community which developed in the 10 L microcosms included many plankton species. This is important for a sensitive and representative evaluation of the toxic effect. The rich plankton community and a maintained balance between the autotroph and heterotroph communities during the course of the experiment were possible due to the sediment compartment. The sediment acts as a seed-bank from which plankton continuously hatch and enter the water volume. Lake water inoculation did not increase the species richness and made no change in plankton community composition. Using artificial water decreases both work-load and costs, considerably. Another important issue in the evaluation of toxicity tests is the variance of test endpoints between replicates. The minimal detectable difference from control (MDD) which mirrors the variability of test endpoints was compared between the mesocosm experiment and the two microcosm experiments. The three lowest MDD values were more or less in the same range between the experiments and ranged between 5-39%. A possible increase in MDD was observed with increased experimental duration. An exposure period of 7 days is considered optimal in detecting clear community level responses at a minimum time. The effects of the test compounds in the three experiments were evaluated with population level and community level metrics. Judging from the results, no single toxic endpoint was found to be the most sensitive one. This stresses the importance of analysing both community and population metrics
Miljögifter i fisk längs Skånes kust [Elektronisk resurs] : Sammanställning av resultat från regional miljöövervakning 2021
No full textSkrubbskädda fiskades i oktober och november på tio provtagningslokaler runtSkånes kust, från Helsingborg i nordväst till Nymölla i nordost. Vid varjeprovtagningslokal fiskades cirka 10 till 20 skrubbskäddor med längden 20–35 cmmed syftet att undersöka metaller och organiska miljögifter. Alla lokaler, utomreferenslokalen Stenshuvud, valdes med anledning av en eller flera påverkanskällor.Resultatet tolkades i relation till dessa utsläppskällor men jämfördes även med annanmiljöövervakning och recipientkontroll av miljögifter för att ge en bättre förståelseav läget runt Skånes kust.Bland provtagningslokalerna i denna studie hittades de högsta halterna kvicksilver iskrubbskädda på lokalerna Landskrona norr och Helsingborg bulkhamnen.Mätningar inom recipientkontrollen antyder att kvicksilverhalten ökar iskrubbskäddors muskel i hela Öresund och börjar närma sig livsmedelsgränsvärdet,500 µg/kg våtvikt, vid flera lokaler. Eftersom den nationella miljöövervakningenvisar att ämnet inte ökar signifikant i sill på referensstationer, som främst påverkasav kvicksilverdeposition från atmosfären, verkar det finnas lokala/regionala källortill kvicksilver i Öresund. Det verkar finnas en nord-sydlig gradient därprovtagningslokaler i norra Öresund har högre halter än i södra Öresund. De kändakällorna till kvicksilver, som gipsdumpningarna i havet utanför Helsingborg ochLandskrona på 1950-till 1980-talet och den läckande landdeponi inom KemiraKemis område i Helsingborg, har funnits där innan den tydliga ökningen i fisk, åren2006 till 2021. Ökningen i fisk kan antingen bero på nytillkomna okända utsläpp avkvicksilver eller att de fysio-kemiska förhållandena i havet har ändrats så attkvicksilver blivit lättare för fisken att ta upp.Halterna av övriga metaller har analyserats från skrubbskäddornas lever.Arsenikhalten vid Landskrona norr var tydligt högre än de halter som uppmättsinom recipientkontroll och nationell miljöövervakning. Det antyder att det finns eneller flera betydande lokala källor. Halten i sediment var dock inte förhöjd här.Blyhalten var högst vid Helsingborgs bulkhamn där även blyhalterna i sedimentet varförhöjda. Eftersom skrubbskädda är en bottenlevande fisk har den troligen störrerisk att påverkas av förhöjda halter i sediment. Men då det är svårt att veta exakt hurstationära skrubbskäddor är, är det också svårt att veta avgränsningen på debottenområden som påverkat dem mest. Halterna i skrubbskäddornas lever och isediment antyder dock att det är möjligt att det finns en i dagsläget okänd ochbetydande lokal källa till bly, i närheten av Helsingborgs bulkhamn.6Kadmiumhalten var högst vid Nymölla. Hittills har inga punktkällor till kadmiumutpekats i databasen Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Den närmasteutsläppskällan är utsläppsröret från Nymölla, som tar emot vatten från fleraverksamheter.Kopparhalten var högst i Nymölla följt av Ystad. Vid dessa lokaler är utsläpp frånpappers- och massaindustri respektive avloppsreningsverk betydande.Naturvårdsverket anger att de mest betydande utsläppen av koppar till vatten iSverige generellt kommer från sådana industrier.Kromhalten var endast mätbar i Landskrona norr. På samtliga övriga lokalerundersteg kromhalten detektionsgränsen. Halten i Landskrona norr var dock mer ändubbelt så hög som de högsta mätningarna från både Öresunds vattenvårdsförbundslokaler och den nationella miljöövervakningen på sill-/strömmingslever.Nickelhalten var högst i Landskrona norr. Halten i Landskrona norr var betydligthögre än vad övrig miljöövervakning visar. Nickelhalterna i sediment i södrahamnbassängen är förhöjda, vilket visar att ämnet ackumuleras i närmiljön.Zinkhalten i skrubbskäddelever var högst i Nymölla. I Nymölla står Stora Enso ABför utsläpp av ca 2500 kg zink/år till vattenförekomsten och har pekats ut sombetydande påverkanskälla till zink i VISS.Höga halter polyaromatiska kolväten (PAH) uppmättes i skrubbskäddornas musklervid referenslokalen Stenshuvud. Detta är ovanligt och oklart vad det kan bero på.Analyser av PAH i fiskmuskel görs inte inom den nationella övervakningen eftersomde är osäkra då PAH metaboliseras av fisk. Fiskar kan vara olika bra på attmetabolisera PAH vilket leder till stor haltvariation och vilket gör det svårt attjämföra mellan provtagningslokaler och över tid. Samtidigt visar resultatet frånStenshuvud att halter har uppmätts och ej metaboliserats. Om detta beror påkontaminering av fiskarna, till exempel av olja, eller om fiskarna verkligen harexponerats för höga PAH halter kan endast bekräftas/dementeras genom att ta ettnytt prov.Gällande de organiska miljögifterna i övrigt överskreds halten i skrubbskäddornasmuskel inga gränsvärden vad gäller polyklorerade bifenyler (PCB), dioxiner ellerperfluorerade ämnen (PFAS). Bromerade difenyletrat (PBDE) var underdetektionsgränsen men detektionsgränsen i denna undersöknings analyser var högreän gränsvärdet, vilket innebär att det inte går att bedöma om gränsvärdetöverskreds.</p
Ecotoxicological assessment by microcosm tests on plankton communities
No full textThe aim of this thesis is to present a short-term plankton community toxicity test in laboratory microcosms, with which the effect of the test substance on species abundance and composition of the community is evaluated. This laboratory microcosm is an intermediate between single-species tests and outdoor mesocosm tests. The brominated flame retardant HBCDD was chosen as the reoccurring test substance in three experiments. It was applied at similar nominal exposure concentrations in toxicity experiments performed in test systems with different grades of complexity. One experiment was performed in an outdoor artificial pond in which cylinders were inserted to isolate replicate mesocosms. The other experiments were performed in a greenhouse environment in 10 L microcosms with sediment and water from a eutrophic lake and brackish water estuary. The short-time plankton community toxicity test proposed in this work was successful in detecting structural changes in plankton community composition due to exposure to anthropogenic chemicals. Several prerequisites for a sensitive community toxicity test were fulfilled. Ecological interactions, like competition and predation, were present and made detection of community level responses like secondary effects possible. The community which developed in the 10 L microcosms included many plankton species. This is important for a sensitive and representative evaluation of the toxic effect. The rich plankton community and a maintained balance between the autotroph and heterotroph communities during the course of the experiment were possible due to the sediment compartment. The sediment acts as a seed-bank from which plankton continuously hatch and enter the water volume. Lake water inoculation did not increase the species richness and made no change in plankton community composition. Using artificial water decreases both work-load and costs, considerably. Another important issue in the evaluation of toxicity tests is the variance of test endpoints between replicates. The minimal detectable difference from control (MDD) which mirrors the variability of test endpoints was compared between the mesocosm experiment and the two microcosm experiments. The three lowest MDD values were more or less in the same range between the experiments and ranged between 5-39%. A possible increase in MDD was observed with increased experimental duration. An exposure period of 7 days is considered optimal in detecting clear community level responses at a minimum time. The effects of the test compounds in the three experiments were evaluated with population level and community level metrics. Judging from the results, no single toxic endpoint was found to be the most sensitive one. This stresses the importance of analysing both community and population metrics
- …
