659 research outputs found
S35 | INDOORCT16 | Indoor Environment Substances from 2016 Collaborative Trial
No full textThis is the collection associated with list S35 INDOORCT16 on the NORMAN Suspect List Exchange.
https://www.norman-network.com/nds/SLE/
S35
INDOORCT16
Indoor Environment Substances from 2016 Collaborative Trial
Indoor CT Lists XLSX (14/02/2019)
INDOORCT16 Merged CSV, XLSX (14/02/2019)
INDOORCT16 Merged InChIKeys (14/02/2019)
Lists of GC-MS and LC-MS compounds and DSFP output, plus merged files from the Indoor Dust Collaborative Trial, 2016 provided by Peter Haglund (UMU) and Pawel Rostkowski (NILU). Details in Rostkowski et al. 2019 DOI: 10.1007/s00216-019-01615-6
Update 6 Feb 2020: two NA SMILES removed in CSV for PubChem upload</p
sj-docx-1-afs-10.1177_0095327X221118928 – Supplemental material for Military Competence-in-Use in the Expeditionary Era: A Swedish Example From Missions Abroad
No full textSupplemental material, sj-docx-1-afs-10.1177_0095327X221118928 for Military Competence-in-Use in the Expeditionary Era: A Swedish Example From Missions Abroad by Lotta Victor Tillberg, Matti Kaulio, Peter Tillberg and John Haglund in Armed Forces & Society</p
Haglund Excision and Suture Bridge Repair
No full textBackground: Haglund deformity and insertional Achilles tendinopathy involve a degenerative process demonstrating disorganized collagen and mucoid degenerative material causing pain and swelling. Indications: Operative management through a distally based midline incision should be explored if symptoms are refractory to nonoperative management (activity and shoewear modifications, heel lifts, physical therapy, and heel sleeves). Direct lateral approach with small longitudinal split and removal of lateral prominence “pump bump” is performed when a patient has pain isolated solely to the prominence. We feel that endoscopic removal does not allow for appropriate evaluative of degenerative tissue. Techniques: Through a distally based incision, we dissect to the level of the paratenon and make one smooth cut through paratenon and tendon. We then excise the mucoid, degenerative tissue. Removal of Haglund deformity and exostosis is carefully accomplished with a saw. We then utilize a rongeur to smooth Haglund deformity and any remaining medial/lateral calcaneal prominences. We then complete a dual-row speed bridge with 4 suture anchors (horizontal mattress) and a modified Mason-Allen technique. A Thompson test is then repeated and the longitudinal split is repaired. Postoperatively, we have patients weight bear as tolerated in a boot for with suture removal and transition to shoewear at the 2-week mark. We begin range of motion and activity once the wound has healed. We expect return to sport beginning at 3 months with full return by 6 months. Results: The current body of literature shows significant patient satisfaction and minimal risk of complication. Some authors have shown significant improvement in American Orthopaedic Foot and Ankle Score (AOFAS) scores, with only 1 patient requiring a flexor hallucis longus (FHL) transfer and no complications. Further studies identify early weight-bearing in Achilles suture bridge technique to have some promise with improvement in visual analog scale (VAS)/AOFAS scores, though there is risk of wound breakdown. Discussion/Conclusion: An Achilles suture bridge technique with early weight-bearing is a viable option for patients with Haglund deformity, and insertional Achilles tendinopathy who have failed conservative management. Patient Consent Disclosure Statement: The author(s) attests that consent has been obtained from any patient(s) appearing in this publication. If the individual may be identifiable, the author(s) has included a statement of release or other written form of approval from the patient(s) with this submission for publication
S35 | INDOORCT16 | Indoor Environment Substances from 2016 Collaborative Trial
No full text<p>This is the collection associated with list S35 INDOORCT16 on the NORMAN Suspect List Exchange.</p>
<p><a href="https://www.norman-network.com/?q=suspect-list-exchange">https://www.norman-network.com/?q=suspect-list-exchange</a></p>
<p>S35</p>
<p>INDOORCT16</p>
<p><strong>Indoor Environment Substances from 2016 Collaborative Trial</strong></p>
<p>Indoor CT Lists <a href="https://www.norman-network.com/sites/default/files/files/suspectListExchange/120219Update/Merged%20list%20of%20compounds_CT_indoor_dust_14022019.xlsx">XLSX</a> (14/02/2019)</p>
<p>INDOORCT16 Merged <a href="https://www.norman-network.com/sites/default/files/files/suspectListExchange/120219Update/INDOORCT16_merged_14022019.csv">CSV</a>, <a href="https://www.norman-network.com/sites/default/files/files/suspectListExchange/120219Update/INDOORCT16_merged_14022019.xlsx">XLSX</a> (14/02/2019)</p>
<p>INDOORCT16 Merged <a href="https://www.norman-network.com/sites/default/files/files/suspectListExchange/120219Update/INDOORCT16_merged_InChIKeys_14022019.txt">InChIKeys</a> (14/02/2019)</p>
<p>Lists of GC-MS and LC-MS compounds and DSFP output, plus merged files from the Indoor Dust Collaborative Trial, 2016 provided by Peter Haglund (UMU) and Pawel Rostkowski (NILU). Details in Rostkowski <em>et al</em>. 2019 DOI: <a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s00216-019-01615-6">10.1007/s00216-019-01615-6</a></p>
Nanoscale dolmen structure exhibiting a tunable Fano resonance
No full textPHYS-4998; Honors Thesis; Dr. Richard F. Haglund Jr.A Fano resonance is an asymmetric, resonant scattering phenomenon which occurs in a multitude of fields, such as atomic physics, nuclear physics, nonlinear optics, and nanophotonics. The Fano resonance is a many-particle excitation arising from a single-particle excitation, and occurs due to the interference of a narrow discrete resonance overlapping with a spectrally broad resonance. Multi-element nanoparticles are explored as a means to realize this resonance type, which has a characteristic, steep dispersion useful in sensors, among other devices. A gold dolmen nanostructure consisting of a bright, radiative, dipolar mode coupled with a dark, quadrupolar mode is investigated, which produces the plasmonic analogue of electromagnetically induced transparency through the interference of the bright and dark modes. Additionally, the plasmonic resonance of a metallic nanostructure is extremely sensitive to its local dielectric environment. Vanadium dioxide exhibits a large change in its dielectric function during its metal to insulator phase transition. The combination of the gold dolmen nanostructure with vanadium dioxide produces a tunable Fano resonance. The dimensions of the structure are optimized such that the resonance is near symmetric in shape and located in the near infrared to allow for spectroscopic measurement. The author is unable to obtain experimental results of this hybrid structure, but previous work, combined with simulation data, suggest the proposed structure will exhibit the expected result.United States. Department of Energy. Office of Science (DE-FG02-01ER45916).College of Arts and ScienceVanderbilt UniversityDepartment of Physics and Astronom
The Delta Conjecture
No full textWe conjecture two combinatorial interpretations for the symmetric function ∆eken, where ∆f is an eigenoperator for the modified Macdonald polynomials defined by Bergeron, Garsia, Haiman, and Tesler. Both interpretations can be seen as generalizations of the Shuffle Conjecture, a statement originally conjectured by Haglund, Haiman, Remmel, Loehr, and Ulyanov and recently proved by Carlsson and Mellit. We show how previous work of the second and third authors on Tesler matrices and ordered set partitions can be used to verify several cases of our conjectures. Furthermore, we use a reciprocity identity and LLT polynomials to prove another case. Finally, we show how our conjectures inspire 4-variable generalizations of the Catalan numbers, extending work of Garsia, Haiman, and the first author
Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk : Resultat från år 2012 och 2013 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-2013
No full textsvenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl- och oktylfenoler. Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004-2013 och utgående vattenhalter för år 2013. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och Bergkvara reningsverk. Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen än övriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di-iso-decylftalat (DIDP). En nyligen genomförd tidstrendanalys (Olofsson, Bignert & Haglund, 2012) visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och furaner (heptaCDD, OCDD, 1,2,3,4,6,7,8-hepta-CDF och OCDF). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, fluorämnet PFDoDA, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP). Sentida data för 2011-2013 visar på fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för triclosan och OCDD för vilka haltminskningen planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE-47 och PBDE-99) och två mjukgörare (DEHP och DIDP). Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut (1,4-diklorbensen) eller till och med vänt nedåt (deca-BDE). Det senare verkar även gälla för flera dioxin-lika PCB (ex. PCB118, PCB126 och PCB169). Däremot verkar halterna av två organofosfater (TCPP och TDCPP) öka. Dessa ersätter i många tekniska applikationer PBDE (vilka minskar i halt)
Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk [Elektronisk resurs] : Resultat från år 2014 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004‐2014
No full textFörekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från niosvenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön),Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås)har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika(fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar,ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar,metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso‐p‐dioxiner, dibensofuraner och bifenyler.Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl‐ och oktylfenoler.Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004‐2014 och utgåendevattenhalter för år 2014. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningenunder 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk ochBergkvara reningsverk.Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Medandra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk.Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen änövriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di‐iso‐decylftalat (DIDP).En nyligen genomförd tidstrendanalys (Olofsson, Bignert & Haglund, 2012) visade på signifikantminskande halter över tid (2004‐2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono‐ ochdibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4‐triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE‐154 ochPBDE‐183 samt högklorerade dioxiner och furaner (heptaCDD, OCDD, 1,2,3,4,6,7,8‐hepta‐CDFoch OCDF). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM,MD2M och MD3M), 1,4‐diklorbensen och flamskyddskemikalien deca‐BDE. Det fanns ävenindikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE‐99, fluorämnet PFDoDA,2,3,7,8‐tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för tvåorganofosfater (TDCPP och TBEP).Sentida data för 2011‐2014 visar på fortsatt minskande trender för samtliga ämnen medstatistiskt signifikanta tidstrender, förutom för triclosan och OCDD för vilka haltminskningenplanat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin ochofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE‐47 och PBDE‐99), en mjukgörare (DEHP), enklorbensen (HCB) och en klorparaffin (LCCP).Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Det gör också halterna av två organofosfater(TCPP och TDCPP). Dessa ersätter i många tekniska applikationer PBDE (vilka minskar i halt).Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut ellertill och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för 1,4‐diklorbensen, deca‐BDE och fleradioxin‐lika PCB (ex. PCB118, PCB126 och PCB169).</p
Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk : Resultat från år 2015 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004‐2015
No full textFörekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från niosvenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön),Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås)har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika(fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar,ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar,metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso‐p‐dioxiner, dibensofuraner och bifenyler.Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl‐ och oktylfenoler.Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004‐2015 och utgåendevattenhalter för år 2015. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningenunder 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk ochBergkvara reningsverk.Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Medandra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk.Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen änövriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di‐iso‐decylftalat (DIDP).En nyligen genomförd tidstrendanalys (Olofsson, Bignert & Haglund, 2012) visade på signifikantminskande halter över tid (2004‐2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono‐ ochdibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4‐triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE‐154 ochPBDE‐183 samt högklorerade dioxiner och furaner (heptaCDD, OCDD, 1,2,3,4,6,7,8‐hepta‐CDFoch OCDF). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM,MD2M och MD3M), 1,4‐diklorbensen och flamskyddskemikalien deca‐BDE. Det fanns ävenindikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE‐99, fluorämnet PFDoDA,2,3,7,8‐tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för tvåorganofosfater (TDCPP och TBEP).Sentida data för 2011‐2015 visar på fortsatt minskande trender för samtliga ämnen medstatistiskt signifikanta tidstrender, förutom för triclosan och OCDD för vilka haltminskningenplanat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin ochofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE‐47 och PBDE‐99), en mjukgörare (DEHP), enklorbensen (HCB) och en klorparaffin (LCCP).Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Det gör också halterna av två organofosfater(TCPP och TDCPP). Dessa ersätter i många tekniska applikationer PBDE (vilka minskar i halt).Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut ellertill och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för 1,4‐diklorbensen, deca‐BDE och fleradioxin‐lika PCB (ex. PCB118, PCB126 och PCB169)
Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk : Resultat från år 2016-2017 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-2017
No full textFörekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från nio svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl- och oktylfenoler.Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004-2017 och utgående vattenhalter för år 2016 och 2017. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och Bergkvara reningsverk.Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen än övriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di-iso-decylftalat (DIDP).En tidstrendanalys från 2012 visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och dibensofuraner (Olofsson, Bignert, Haglund; 2012). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, fluorämnet PFDoDA, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och mellankedjiga klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP).Sentida data för 2011-2017 indikerar fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för mono- och dibutyltenn för vilka haltminskningen planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE-47 och PBDE-99), en mjukgörare (DEHP), hexaklorbensen (HCB) och långkedjiga klorparaffiner (LCCP).Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Ökar gör också halterna av två organofosfater (tributylfosfat och tricresylfosfat). Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut eller till och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för ex. 1,4-diklorbensen, deca-BDE, TDCPP, TBEP och flera dioxin-lika PCB (ex. PCB 118, 126 och 169). När data finns tillgängligt för 2018 vore det värdefullt att upprepa den noggranna statistiska analys som gjordes 2012 för att få en klar bild över haltförändringarna av samtliga analyserade ämnen under senaste 15 åren
- …
